Storgalten visade sig igen!!

I går kväll satt jag ute vid min åtel och storgalten som jag sett några gånger visade sig igen. Han är stor som en liten ponnyhäst. Eftersom jag redan har frysen full med vildsvinskött får han i stället göra nytta i avelsarbetet där han säkert är välkommen bland suggorna så maskulin som han är!! Vad tycker du - är det rätt att spara de stora galtarna??

Åtelkameran kräver tillstånd från länsstyrelsen!

En dansk jägare med jaktmark i norra Skåne har åtalats vid Hässleholms tingsrätt för olaglig kameraövervakning. Den danske jägaren som var medlem i ett jaktlag hade satt upp en s.k. åtelkamera för att ha koll på vildsvinen som besöker åteln. Nu är det så att man måste ha tillstånd från länsstyrelsen för att ha kameraövervakning på allmän plats och dit räknas skogen med allemansrätt. Ett tillstånd kostar 3200 kronor . För den danske jägaren kan det kosta 50 dagsböter som blir totalt 16500 kronor om åklagaren får som han vill. Jag är säker på att 99,9% som har åtelkamera inte ens har tänkt tanken att man behöver tillstånd för att fotografera vilt med åtelkamera, inte heller informeras man av dem som säljer dessa kameror om att de är tillståndspliktiga. En jaktaffär som säljer mycket åtelkameror håller det för troligt att minst 10.000 åtelkameror sålts i Sverige.

Resultat från första samjakten på Söderåsen den 18 september 2009.

Tio markägare/jakträttsinnehavare slog sig samman för att jaga vildsvin på totalt 2400 hektar i fredags den 18 september 2009, se inlägg på denna blogg från den 11 september 2009. Endast tre vildsvin nedlades vilken var betydligt färre än väntat. Celebriteter inom den Skånska vildsvinsjakten såsom Mikael Tham var med med sina hundar men det hjälpte föga. Värmen innebar att de otränade hundarna blev snabbt trötta vilket kan vara en anledning till det dåliga resultatet.

Rekord ?

Satt ute på vakt jakt i går kväll. Såg fyra stora suggor med tjugosex kultingar!!! Tyvärr inga skjutbara men de växer..............

Skånska Dagbladet den 2009-09-14

Kriget mot vildsvinen har börjat!! Klicka på bilden så blir den dubbelt så stor.

Vildsvinsstammen begränsas

Genom samverkan skall vildsvinsstammen begränsas. På Söderåsen (i Skåne) har markägarna slagit sig samman och organiserar gemensamma jakter, den första den 18 september 2009. Det skall bli spännande att följa utfallet från detta nya projekt. Dubbelklicka på bilden så blir den större. Taget ur Lokaltidningen för Bjuv - Klippan - Perstorp - Åstorp - Örkelljunga utgåvan daterad 9 september 2009.

Vildsvinen och trafiken

I takt med att vildsvinen ökar i antal i vårt land så ökar också trafikolyckorna med vildsvin inblandade. Jag har tyska vänner som menar att vildsvinen är mycket skickligare att undvika trafiken än t.ex. rådjur. I förhållande till sitt antal skulle det därmed vara färre vildsvin som dödas i trafiken än annat vilt. Stämmer detta påstående eller är det taget ur luften? Själv kör jag 7000 mil om året och då även en hel del på nätterna i vildsvinstäta delar av Skåne men har jag endast en enda gång sett vildsvin på vägen! Henrik Barnekow, jaktvårdskonsulent säger till Lokaltidningen att det sköts cirka 10.000 vildsvin i Skåne det senaste jaktåret. Enligt Nationella Viltolycksrådet var det 645 trafikolyckor under år 2008 med vildsvin i Skåne. Samma källa meddelar också att det i fjol i Skåne, januari t.o.m. juli var 248 trafikolyckor med vildsvin inblandade, i år på samma tidsperiod är det 302, en ökning med 22%. Man kan väl på goda grunder antaga att ökningen beror på att vildsvinsstammen ökar kraftigt! Vad är din erfarenhet, är vildsvinen klokare än rådjur?

Det mycket viktiga eftersöket - här en episod från år 2000!

Det är mycket viktigt för varje jägare att vara väl förberedd för att kunna genomföra ett eftersök, själv lägger jag mycket kraft på detta. Skadskjutningar drabbar alla som jagar, förr eller senare och är jaktmedaljens baksida! Skadskjutningar eller som vi säger på skånska ”skamskott” eller ”skamskjuten” är djuret tills man funnit det. Ofta ligger djuret dött men inte alltid. Vid åteljakten är det inte så ofta som det går snett men det förekommer att grisarna springer en bra bit bara på viljan. Tar de sin tillflykt till ett tätare skogsparti eller annat så behövs en hund. Har du ingen själv har du vidtalat en hundägare om hjälp i fall att om!

När jag kom hem efter jakten den 20 augusti år 2000 nedtecknade jag nedanstående rader om det lyckade eftersök som min dåvarande hund hade genomfört tidigare på kvällen.

Det var 50 minuter sedan solen gått ner, 10 minuter återstod av dagens jakttid. Råbocken stod ca. 50 meter bort i kanten mot veteåkern med bredsidan till. Jag siktade noggrant, tog stöd på karmen i tornet där jag satt, kikarsiktets hårkors låg rätt i bogen. Spände snälltrycket, tryckte av, skottet gick. Mynningsflamman förblindande för en liten stund men jag såg att bocken inte föll i skottet utan sprang in i tjörnet som den kom ut ifrån. Trots att jag var nästan 100 % säker på att kulan satt rätt så fick jag det otrevliga suget i magen, har skottet misslyckats?
Under tornet ligger min trogne fyrbente jaktkamrat, Wachtelhunden S37187/93 Bogerups Cosby, kopplad, alltid tyst och blickstilla när det är läge. Skönt att ha honom till hands nu. Min tvåbente jaktkompis Jörgen kallade upp mig på radion, får man säga grattis sa han, nej Jörgen inte ännu blev mitt svar.
När Jörgen kom fram till mig hade det blivit nästan rent mörkt, vi rökte en cigarett och väntade en stund till. När mer än en halv timme var gången sedan skottet gick gjorde jag en skottplatsundersökning med ficklampan till hjälp. Hittade inget blod, inget alls. Jörgens skeptiska stämma, ”träffade du den verkligen?”. Bocken hade flytt till ett f.d. hagområde med högt gräs blandat med tjörne, allt inhägnat med taggtråd. Som att leta efter en nål i en höstack tyckte Jörgen.
Beslutade mig för att släppa Cosby på fritt sök. Cosby stack i väg, tyst i fem minuter, sedan kom det befriande ståndskallet! Cosby äger den fina egenskapen att skälla för dött vilt. Bocken låg otillgängligt nere i en bäckravin, inne i det täta tjörnesnåret. Enda chansen att komma dit var att krypa in, vilket jag gjorde. Med Cosbys koppel om bockens hals släpade jag ut honom krypande på alla fyra, duktigt stucken av tjörnet blev jag. Det visade sig vara en bra träff genom centrala lungpartiet, men trots den goda träffen räckte bockens flyktvilja till för honom att ta skydd innan han drunknade i sitt eget blod.
Min tvåbente jaktkamrat Jörgen sa efteråt.: Bosse, den här bocken hade vi inte hittat i fullt dagsljus, att Cosby hittade honom när det är kolsvart är fantastiskt!

Vildsvinsåteln del 6 - Jakten

Det är klokt att lägga mycket tid vid många tillfällen för att studera grisarna på åtelplatsen innan man skjuter. När du har koll på vilka grupper som besöker din åtel kan du med säkerhet välja ut de djur som kan komma ifråga för avskjutning. Tänk på att grupper nästan alltid består av suggor med ungar. Skjuts suggan bort för ungar som fortfarande diar (de ungarna är i regel randiga) så betyder det oftast att ungarna dör. Själv skjuter jag gärna femito-sextio kilos grisar som är utsökta att äta. När det är mörkt är det svårt att bedöma grisens storlek men jag har min rulletunna att jämföra med, har de lika stor kropp som min tunna så brukar de väga ungefär sextio kilo levande. Finns det felfärgade grisar (t. ex. grisar som är vita med prickar) så skjuter jag gärna dessa i första hand, men först när de har nått rätt storlek. Sparar man på suggorna har man alltid grisar i markerna! Galtarna kommer i regel ensamma till åteln och ofta långt före suggorna med ungar. Jag har skjutit stora galtar i fullt dagsljus.

Det är nästan alltid mörkt när grisarna kommer. Bra optik i såväl handkikare som kikarsikte är ett måste, kikarsiktet gärna med belyst riktmedel. Såväl ”ryska mörkersikten” som ”eftersökslampor” monterade på bössan är förbjudet att använda vid jakt. Det är numera tillåtet att använda fast belysning på åtelplatsen, en del tycker att det fungerar bra och bäst med grönt ljus andra med rött. Erfarenheten är att grisarna lär sig att inte gå in i ljuset efter ett tag.

Det går också bra att strö ut halm på åtelplatsen och sedan strö spannmål i denna. Grisarna får då jobba lite samtidigt som den ljusa halmen gör det lättare att se dem. Vi har tolv fullmånar på året – utnyttja dem!

Åteljakten innebär också att man kan avge mycket bra skott med stöd och på rätt djur. Normalt skall inga eftersök behövas och grisarna går inte långt från skottplatsen om du följer frambenet upp till nästan hälften i kroppen, då ligger de oftast i smällen! Tänk på att kolla så det inte finns några djur bakom som du skadeskjuter samtidigt! Har du inte själv en eftersökshund har du talat med vän som ställer upp oavsett klockslag!

Vildsvinsåteln drar också till sig annat vilt om det finns i markerna såsom älg, dovhjort, kronhjort, rådjur, räv och grävling och inte minst fåglar. Åtelkameran är ett bra hjälpmedel att ha koll på vem som besöker åteln, både med datum och klockslag, se bild. Kanzeln är alltid ett bra pass!

Själv brukar jag sätta mig en timme före solens nedgång – ofta kommer mindre galtar ensamma för att äta före de andra – de hamnar i min frysbox!

Åteljakten på vildsvin - rätt bedriven - är spännande och säker. Börja med att tjära en trädstam idag!

Var finns det vildsvin i det sydskånska jordbrukslandskapet?

Vildsvinen på bilderna förflyttade sig mitt på dagen mellan Lilla och Stora Isie, inte långt från Smygehamn och Sveriges sydligaste udde! Bilderna är cirka två år gamla och fotografen som var påpasslig med kameran heter Mikaela Palm. Troligtvis har de blivit stötta från sin daglega. Det skulle vara mycket intressant att få ta del av andras observationer och bilder från vildsvin i det sydskånska landskapet.

Vildsvinsåteln - del 5 Grannsämjan

Trots att man utfodrar grisarna och därmed hjälper till så att fler grisar överlever, suggorna får fler ungar oftare, är det mycket viktigt för grannsämjan att man håller sig till lagen och inte skjuter fler grisar än vad marken kan anses producera med hänsyn till markens storlek och biotop.

Hur göra när man skjutit på en gris som mitt i natten gått in på grannens mark. En bra kontakt med grannarna är här ett måste. Redan innan detta händer skall man ha klarat ut vad som gäller, får jag gå in med eftersökshund på grannens mark utan att fråga om lov varje gång eller skall jag väcka upp dem mitt i natten!! Har man varit inne på deras mark så talar man om detta så fort det går - helst dagen därpå och erbjuder dem viltet som man funnit och som enligt lag är deras om inget annat överenskommits.

Vildsvinsåteln del 4 - Foderautomaten

Kanske har du inte möjlighet att se till din åtelplats dagligen – då finns möjligheten att bygga en foderautomat – man köper själva hjärtat och sätter på en behållare och bygger ställning att montera det hela på. Själv har jag mycket goda erfarenheter av Accufeed II som kostar cirka tolvhundra kronor. Jag har tre Accufeed igång, de kan ställas in att kasta ut två gånger per dygn och har jag ställt in dessa så de kastar ut lite mer än ett kilo majs varje gång. Grisarna är så förtjusta i majs så denna lilla mängd räcker för besök nästan varje natt!

Första utkastet skall vara precis när det blir mörkt och andra utkastet tre till fyra timmar senare. Kastar automaten ut när det är ljust blir det fåglarna som äter upp det mesta. Ligger tiderna skilda åt kan automaten attrahera två grupper av grisar! Grisarna vänjer sig vid ljudet från automaten och står ofta och väntar på att den skall gå igång – genast är de där! Man kan med andra ord styra grisarnas ankomsttid till åtelplatsen med automaten. Själv målar jag allt på åteln svart för att det inte skall synas och jag förhoppningsvis skall få ha grejorna i fred.

Bröd tycker grisarna också mycket om, gärna så sött som möjligt. Rotfrukter såsom potatis och sockerbetor går också bra. Bröd har jag själv utfordrat med under lång tid och lägger jag ut detta cirka fyrtio meter från min Kanzel men med närhet till skydd för svinen. Grisarna är väldigt försiktiga och brukar rusa ut från skydd och snabbt sno åt sig ett bröd för att sedan snabbt återvända till skydd och där under mycket smaskande äta upp brödet. Efter det att de varit på åtelplatsen en stund och ätit och inget händer känner de sig säkrare och visar sig mer ute på det öppna.

Vildsvinsåteln del tre - Vak kojan

Grisarnas sök efter foder sker tyvärr nästan alltid efter mörkrets inbrott. Väntan kan bli lång – och kall. Därför är det lika bra att nu ta steg nummer tre och bygga en ordentlig vak-koja eller Kanzel som tyskarna med lång erfarenhet av vildsvinsjakt kallar detta slutna jakttorn för! Först byggs en bock att ställa kojan på. Denna bör vara cirka två och en halv meter hög. Bygg kojan så hög att du kan stå upp i den och så bred att man kan sitta två man i bredd – det är kul att ha en kompis med och titta på grisar! Det golv som du sätter kojan på skall sticka ut en bit så du får en liten ”balkong” med räcke runt om där du kan stå när du skall gå in eller ut ur kojan.
Detta ökar säkerheten när det är mörkt! Kojan utgör ett ordentligt vindfång och måste därför säkras ordentligt. Sitter man i en vak-koja är man inte utsatt för regn och rusk och lämnar mindre vittring.

Placeringen är viktig – i Skåne är sydvästliga vindar behärskande och kojan bör placeras därefter. Det gäller att inte lägga vittring över åtelplatsen, luktsinnet är grisens bäst utvecklade sinne!