söndag 29 november 2009

Vildsvin åt alla !



Vildsvinen ökar – på många håll mycket kraftigt, detta är de flesta jägare, bönder och andra som vistas i skog och mark överens om. LRF talar om att krafttag behövs för att minska vildsvinens antal. Lantbrukarna förlorar stora summor på grisarnas härjningar i spannmålsfält och vallar. Vissa större markägare hotar sina jaktarrendatorer med att om de inte lyckas hålla nere vildsvinsstammen och därmed skadorna i jordbruket så kommer de att sätta ut fällor som kommer att skötas rationellt.

Sjunkaröds viltslakteri i Skåne tar inte emot vildsvin som fångats i fälla därför att de gånger man provat göra detta var svinen så stressade så det påverkade köttkvaliteten negativt till den grad att köttet inte var tjänligt som människoföda. Naturligtvis blir alla grisar stressade av att sitta inlåsta i en liten fälla – flockdjur som de är, skiljs från sin flock och då kommer stressen.

Vid en vildsvinsjakt på en större gård i nordöstra Skåne sade värden redan på morgonen att han förväntade sig en aggressiv avskjutning, vi skjuter svinen tvärt av var hans budskap. Under dagen nedlades två suggor som mjölken droppade ur spenarna på samt sex randiga kultingar. De sex kultingarna grävdes ner då det inte var lönsamt att offra kostnaden för ett trikinprov på dessa. En slaktare fick ta hand om de två suggorna. Vi som intresserat oss för vildsvin i många år vet att det blir ett stort lidande för de kultingar som blir lämnade ensamma och tyvärr slutar det troligtvis med döden för dem också – men de svälter ihjäl i stället. Att skjuta kultingförande sugga är inte tillåtet och därmed är det ett jaktbrott som värden uppmanade sina gäster till.

Hur kunde det gå så här? Vildsvinen var tidigare ett efterlängtat högvilt som vi åkte till Tyskland och Polen för att jaga – ofta till en hel del pengar. Nu betraktas de nästan som råttor, man väntar bara på att kraven på att lägga ut gift skall komma.

Under hotet av att bli av med sin jaktmark är det många åteljägare som numera skjuter först och frågar sen. Med detta menar jag att det inte längre är lika noga med att alla variablerna skall stämma. Rätt djur som står rätt och inte omlott med andra och står stilla och att skjutljuset räcker till. Samma med drevjakten. Grisarna förvandlas till måltavlor, det är för fan bara grisar, skjut för helvete. Placera dig i närheten av de större godsen i Skåne en lördag förmiddag och sätt på din jaktradio så får du höra om hur många skadskjutningar de har på denna dag. Inte behandlas rådjur och hjortar på detta viset. Nu måste i ärlighetens namn säga att de flesta sköter sig perfekt.

Fynden av griskadaver i markerna har ökat markant. Grisar som påskjutits men inte fallit på den egna marken. Man kan inte låta bli att undra över hur stort intresse som det läggs ner på eftersök och skyldigheten att informera jaktgrannen om grisen efter skottet gått in på dennes mark. Det är för fan grisar – det finns fler och räven skall också ha mat – skit i dem och sov gott – gör man det?


Vad skall vi göra då?
Girigheten hos många lantbrukare måste botas på något sätt. Man kan inte ha kakan och äta kakan! Finns det mycket gris på markerna vill man ha mer i jaktarrende och just då är det otroligt bra med mycket gris. När svinen sedan börjar käka havre och vall så blir det ett väldigt liv på bönderna som kräver total utrotning och det genast i många fall.

Det finns många duktiga ungdomar som på grund av avsaknad av inkomst (studerande) saknar medel till ett jaktarrende med möjlighet till vildsvinsjakt men som inget hellre önskar. Med en handledare som support kommer de att vaka natt och dag vid lantbrukarens vetefält utan kostnad blott de får möjlighet att jaga. Eftersökshunden finns då alltid tillgänglig och jakträttsinnehavarna på grannmarkerna är vidtalade om det skulle hända mitt i natten att något gick snett.

Naturligtvis skall det också genast bli tillåtet att använda de kikarsikten med ljusförstärkare som finns på marknaden redan idag. Nu är det endast tillåtet att använda dem vid eftersök – hur det nu skall gå till. Rätt använda är de jättebra. Även i svarta nattens mörker går det bra att se om det är rätt djur och det inte står något djur omlott som kan bli skadat.

Enligt gammal svensk jaktradition så skall man inte skjuta på sittande fågel som anses för lätt – den skall skjutas i flykten och därmed ha sin chans (att bli skadskjuten). Det är exakt samma resonemang som de för som menar att grisarna skall känna sig trygga i mörkret, vaddå trygga? Trygga att få ett dåligt skott i sig som leder till långt lidande. Jag föredrar ljusförstärkta kikarsikten framför fällfångst, betydligt mindre lidande för djuret.

Det finns enstaka personer som anser att om det blir tillåtet med ljusförstärkta kikarsikten så kommer jägarna att skjuta på allt möjligt annat vilt som kommer i deras väg i mörka natten. En sak är säker – kriminella kommer att göra det och de har den möjligheten redan idag men de kriminella frågar igen om lov. I Tyskland säljer man alkohol på bensinstationen, öl, vin, starksprit. Skulle våra svenska myndigheter aldrig tillåta, de kopplar genast samman att då kommer många att supa vid ratten. Varför anses vi av de styrande vara dummare än andra i Europa? Samma ”tänk” med ljusförstärkta kikarsikten, vanliga laglydiga Svensson jägare klarar av att bara skjuta vildsvin om det är det viltet som enbart är tillåtet.

Avundsjukan över att någon har lagt en åtel för nära ”min” gräns eller att grannjägaren skjuter många grisar vid sin åtel kan vi lägga av med bums. Ropen de skalla, det finns grisar till alla!! Saken är enkel – ingen åtel – inga grisar. Skaffa dig en riktigt fin gris åtel redan idag.Åtelkameran kan ta bilder på vildsvinen som besöker åteln men tyvärr inte på den som använder skogen som soptipp! Klicka på bilderna så blir de större!

lördag 21 november 2009

Jägarträff i Höör den 19 november.

Den 19 november hade Jägarnas Riksförbund, distrikt Skåne inbjudit till en träff i Höör som ägde rum på Skånes Djurpark. Den lokal som stod till förfogande var fullsatt till sista plats och var det cirka femtio man och en kvinna som hade fått plats att vara med.
Från Skånes Djurpark kom Johan Lindström som berättade om vildsvinets liv i parken men även i det fria - mycket intressant och deltagarna ställde många frågor. Johan hade just slaktat två av djurparkens vildsvin och vi fick tillfälle att titta på dessa och Johan berättade vad man skulle beakta vid uppslaktningen.
LRF Skåne representerades av Stig Lundström som gav oss lantbrukets syn på vildsvinenes utbredning.
Sven Olof Sandberg från Jägarnas Riksförbund i Skåne var moderator och värd.
Det var roligt att få träffa andra vildsvinsjägare för att höra deras erfarenheter. Det verkade som åteljägarna var i majoritet.
Samstämmighet rådde på frågan om vildsvinen ökat kraftigt och det diskuterades fördelen av att flera jaktlag slår sig samman för att jaga över större arealer - men det ena jaktformen utesluter inte den andra tycktes man vara enig om. Det fanns en oro över att den kraftigt ökande vildsvinsstammen innebar att intresset för vildsvinskött är mättat och man har svårare få avsättning för köttet.

måndag 16 november 2009

Tre svin fick bita i gräset!!


Förliden lördag hade vi gemensam jakt på vår jaktmark med drev och drivande hundar. Redan i första såten föll tre vildsvin. Alf hade Dianas gunst och skjöt dubblé och Kenneth fick hjälpa en gris över på andra sidan. Alla tre låg i smällen så några eftersök behövdes inte. Så skall det vara och hela jaktlaget blev upprymda och glada! Det visade sig att de nästan vägde exakt 50 kg vardera. Fina matgrisar!!!

torsdag 12 november 2009

Jägare straffas inte för åtelkamera!!


Den danske jägare som i Hässleholmstrakten satte upp en åtelkamera slipper straff, trots att han bröt mot lagen. Hässleholms tingsrätt slår fast att brottet var ringa och då utdöms inget straff.

En dansk jägare som arrenderade en jaktmark i Hässleholmstrakten ville få bättre kunskap om viltet på marken. Efter att ha läst om åtelkameror köpte han en sådan och monterade den vid en åtel i skogen. Men kameran upptäcktes och mannen polisanmäldes.I Hässleholms tingsrätt förklarade den danske jägaren att han inte kände till att det krävdes tillstånd från länsstyrelsen för att sätta upp en åtelkamera.Mannen bestred därför åtalet att han medvetet skulle ha gjort sig skyldig till något brottsligt, han begärde också att få tillbaka åtelkameran som polisen beslagtagit.Tingsrätten skriver i sin dom att mannen var skyldig att söka tillstånd för kameran. Straffsatserna för brott mot lagstiftningen om allmän kameraövervakning går från böter upp till fängelse i ett år. Dock finns undantag i lagen som gör att ringa brott inte ska medföra något straff.

Ringa brott
När det gällde platsen som kameran monterades på slår rätten fast att det var en allmän plats som allmänheten hade möjlighet att besöka, genom allemansrätten. Men rätten konstaterar också att platsen inte var sådan att många människor riskerade att utsättas för en integritetskränkning och det var bara en person som fick tillgång till bilderna.”Vid en bedömning av samtliga omständigheter finner tingsrätten att gärningen är att bedöma som ringa”, skriver domstolen och slår fast att jägaren inte ska dömas till ansvar. Åklagaren Christer Almfeldt begärde i rättegången att åtelkameran skulle förverkas. Men det ogillas av tingsrätten, jägaren ska därför få tillbaka denna.

Tänkte avskriva
Åklagaren berättar för Svensk Jakt att han först tänkte avskriva ärendet med anledning att det skulle bedömas som ringa. Men eftersom det fanns ett stort allmänhetsintresse i frågan valde han ändå att väcka åtal.– Jag tycker att rättens bedömning är riktig. Man har satt sig in i frågan och kommer fram till att åtelkameror inte nämnvärt påverkar den personliga integriteten, säger Christer Almfeldt.Han kommer med största sannolikhet inte överklaga domen. – Visst hade det varit bra med en prejudicerande dom i en högre instans. Men jag tror inte att många åklagare skulle välja och driva ett ärende när man vet att en tingsrätt valt att bedöma detta som ringa, säger Christer Almfeldt.

Förtydliga regler
Jägareförbundet begärde, efter att händelsen blev känd, att regeringen skulle förtydliga lagen för åtelkameror. Förbundet anser inte att det ska behövs något tillstånd från länsstyrelsen.– Jag tycker domen är bra. Tingsrätten har bedömt intrånget i den personliga integriteten som ringa. Det är en klok bedömning med tanke på hur åtelkameror fungerar, säger Jägareförbundets jurist Ola Wälimaa.Han poängterar att syftet med åtelkameror inte är att fotografera människor utan vilt. – En annan fråga är om allemansrätten ger allmänheten rätt att gå fram till en åtelplats? Jag tycker inte det är skrivet i sten att det är så. Här finns en anordning som faktiskt kan bedömas som en anläggning. Då kan också området runt denna bedömas som en tomt. – I sådana fall har inte allmänheten rätt att gå fram till åtelplatsen och då riskeras ingen integritetskränkning alls via åtelkameror, säger Ola Wälimaa.
Från Svenska Jägareförbundets hemsida den 12 november 2009

onsdag 11 november 2009

Ilsket vildsvin attackerade jägare!

Ett uppretat vildsvin var nära att fälla en jägare i skogarna utanför Jönköping. En jaktkamarat kunde fälla djuret i sista sekund. Jönköpings-Posten skriver om de två jägarna som var ute i skogarna vid Säby, Jönköping för att jaga rådjur, rapporterar TT. Plötsligt stod den ene jägaren öga mot öga med galten. Jägaren siktade och satte ett skott i vildsvinets frambog. Men galten gav inte upp. Djuret sprang i väg och jägaren kom efter. Men galten, som hade 18 cenitmeter långa betar, var uppenbarligen uppretad och plötsligt rusade det 190 kilo tung djuret åter mot jägaren. Jägaren berättar för Jönköpiongs-Posten att det verkligen var tur att hans jaktkamrat fick i väg ett skott. Galten stupade fem meter från de båda. ATL.nu info.atl@lrfmedia.lrf.se

fredag 6 november 2009

Även andra samjakten på Söderåsen blev misslyckad!!

Fredagen den 30 oktober var det dags för andra samjakten efter vildsvin över 2 400 hektar i Klåveröd/Oregården området på Söderåsen. Första jakten den 18 september fälldes endast tre vidlsvin, den andra jakten blev inte mycket bättre, fyra vildsvin blev allt 75 jägare, 12 hundförare och 1 eftersökspatrull lyckades åstadkomma!!

Varför lyckas det inte ? Grisarna rör sig över stora områden, kanske finns de i mycket mindre antal än vad man beräknat? Kul om någon som var med på jakten kunde lämna en kommentar!!

måndag 2 november 2009

Åteljakt och utfodring ett aktuellt tema.




De milda, snö och frostfattiga vintrarna som blivit allt vanligare i Skåne har inneburit att både bok och ek släpper mycket ollon, så även i år. Ollon verkar vara nummer ett för vildsvinen när det gäller foder och besöker de därför just nu åtlarna i betydligt mindre omfattning. Detta försvårar jakten för oss åteljägare.

Vildsvinen ökar nu i antal så snabbt så att det märks tydligt i markerna, stor skillnad bara från ifjol. Bökningarna har tilltagit kraftigt, så även skadorna på växande grödor. Frågan om förbud mot utfodring av vildsvinen är aktuellare än någonsin. En jämförelse: "I den tyska delstaten Sachsen får man endast utfodra med oförädlade jordbruksprodukter, t.ex. är bröd förbjudet. Max 5 kg majs per åtel och dygn är tillåtet. Enligt beräkningar går det åt 100 kg majs för varje nedlagt vildsvin i Sachsen".

Man kan inte låta bli att undra hur det räknestycket skulle se ut hos oss?

Vildsvinen äter gärna majs men ännu hellre bröd. Bröd kan jägaren få gratis men majs kostar pengar. Då blir det bröd till vildsvinen.

Även hjortar, älgar och rådjur äter gärna bröd på åtlarna, på vissa marker äter hjortdjuren mest, det har de "förbjudna" åtelkamerorna visat!

Med de milda vintrar som vi har i Skåne just nu behövs här ingen stödutfodring för att viltet skall klara sig. Den utfodring som äger rum i stor skala har som enda syfte att att locka svinen till utfodringsplatsen så man kan nedlägga detsamma men även att hålla grisarna i den egna jaktmarken till drevjakterna. De stora godsen är lika duktiga på att utfodra som jakträttsinnehavaren på den lilla markbiten.

Men saken är enkel - ingen åtel - inga grisar!!

Åteljakten är annars, rätt utförd, den säkraste jaktmetoden. Man har i regel god tid på sig att studera grisarna och vänta tills den utvalda grisen står rätt, då kan man ta gott stöd för vapnet, släppa kulan lungt och fint och grisen ligger död i smällen nästan varje gång. Skall jämföras med svin som kommer som skjutna ur en kanon med ett koppel hundar efter sig - här stegras svårighetsgraden betydligt för skytten och det säger sig själv att med denna jaktmetod blir det fler skadskjutningar.

Själv sitter jag gärna ute och passar på mina åtlar. Man lär sig väldigt mycket om grisarnas beteende, hur man skiljer på galt och sugga, rangordning och olika ljud. När grisarna kommer till åteln är de väldigt försiktiga och kollar upp så det är säkert läge - när de känner sig säkra så slåss de om godsakerna, kultingarna busar och väsnas, man kan utan att skrämma dem tala tyst i mobiltelefon när man sitter inne i vak kojan.

Det verkar som om det stora intresset för åteljakten har släppt. Många som tidigare satt ute och vaktade om kvällarna har slutat med detta och använder kvällen till något annat i stället. Skjuter man en gris sent eller ännu värre skjuter på en gris som man måste leta efter kan det bli tröttsamt på jobbet nästa dag.

Det märks också i skogen. Förr några år sedan kunde man, i den del av Skåne där jag har mina marker, höra flera smällar från studsare varje kväll man satt ute men nu är det inte varje gång som som jag hör någon studsare smälla.

Priserna på vildsvinskött har gått ner kraftigt på grund av ökande tillgång vilket kan bidra till det vikande intresset. Enligt uppgift från jägarkompisar på annat håll i landet är det likadant där.

Den värsta "Pigmanian" har lagt sig och fullmånen drar inte som förr!!!