onsdag 27 januari 2010

Fällfångst av högvilt är oetiskt!!


Hemskt att högvilt behandlas som råttor och fångas i fälla!! Oetiskt i allra högsta grad!! Vildsvinen är flockdjur och blir mycket stressade av att bli fångade i fälla. Köttkvaliteten blir också påverkad till det sämre. Viltslakterier som Sjunkaröd i Skåne köper inte upp fällfångade vildsvin då köttet inte går att använda. Förbjud dessa fällor genast!!! Klicka på bilden så blir den större. Bild från Sydsvenskan onsdagen den 27 januari 2010.

lördag 23 januari 2010

Under 2009 sköts cirka 40 000 vildsvin i Sverige.

De sköt flest vildsvin där du bor – hela listan
Gå med i Plus och se hela listan Så många vildsvin sköt din jaktgranne. Aftonbladet har listan på de som sköt flest vildsvin förra året – se om dina jaktkamrater är med
Aldrig tidigare har det funnits så många vildsvin i Sverige som nu.

Förra året sköts det cirka 40 000 djur.

– Vi räknar med att det 2013 skjuts fler vildsvin än älgar i Sverige , säger Hans von Essen Riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet

Antalet vildsvin ökar lavinartat på flera håll i landet, till glädje för många jägare. Men många lantbrukare kan hålla sig för skratt. Varje år orsakar vildsvinens kalasande och bökande på jordbruksmark enorma skador för lantbruket. Även trafikolyckorna ökar dramatiskt. Enligt statistik från Nationella viltolycksrådet skedde det förra året minst 3 085 olyckor med vildsvin i trafiken. För sex år sedan var siffran 755..

– Vi uppskattar att vildsvinsstammen fördubblas ungefär vart tredje år. Så det är en hög tillväxttakt, säger Hans von Essen på Svenska Jägareförbundet.

Riktigt hur många vildsvin det finns i Sverige vet man inte riktigt. De är svårräknade eftersom de oftast bara är aktiva under dygnets mörka timmar. Det är endast uppskattningar som görs utifrån betesskador och avskjutningsstatistik.

Allt fler jägare upptäcker också vildsvinen som jaktbart vilt.

– Vi uppskattar att det sköts ungefär 40 000 vildsvin förra jaktåret. Om det fortsätter i samma takt kommer jägarkåren att skjuta 165 000 vildsvin år 2013, säger Hans von Essen.

Det innebär att om tre år kommer det att jagas fler vildsvin än älgar. Förra året sköts det mellan 80- och 90 000 älgar.

Se hur många vildsvin dina jaktkamrater sköt.

Aftonbladet har tagit fram en unik lista från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. De flesta jägare som skjuter vildsvin skickar in prov för trikinundersökning. Förra året skickades det in prover från 31 467 vildsvin till SVA.

Listan innehåller namn på 8 027 privatpersoner, jaktlag och företag som skickat in prov för analys.

Det finns ett tiotal privata laboratorier i Sverige som utför dessa tester, men de utför en ytterst liten del av testerna. SVA står uppskattningsvis för över 90 procent av alla trikinundersökningar som genomförs.

Så är du nyfiken på hur många vildsvin dina jaktkamrater sköt förra året – logga in på plus och sök i listan.


Den är sökbar – kommun för kommun.

Zendry Svärdkrona


160 000 vildsvin kommer att skjutas 2013
• Av landets cirka 300 000 jägare jagar mellan 15 000 och 20 000 vildsvin.

• Den svenska vildsvinsstammen är extrem produktiv. Vart tredje år fördubblas den.

• Förra året sköts cirka 40 000 vildsvin. Om tre år beräknar Svenska jägareförbundet att omkring 160 000 vildsvin kommer att skjutas och kommer då att vara Sveriges mest jagade vilt. Som jämförelse kan nämnas att det idag skjuts mellan 80- och 90 000 älgar årligen.

• Vildsvinet får jagas från den 16 april till den 15 februari i (årsunge får jagas året runt). Sugga som åtföljs av smågrisar är fredad hela året.

• Ett jaktår följer inte kalenderåret utan pågår mellan den 1 juli och 31 juni.

• Ett fullvuxet vildsvin i Sverige blir omkring 1 meter i mankhöjd och drygt 1,5 meter långt. Suggan (honan) väger då vanligtvis 90-120 kg, medan galten (hanen) är tyngre och kan väga uppemot 200 kg.

Källa: Svenska Jägareförbundet

Från Aftonbladet - Publicerad: 2010-01-22

"Mata inte vildsvinen"

Vinterutfodring av vildsvin kritiseras. Utfodringen handlar om jaktvård, säger jägarna, men lantbrukare håller inte med. De oroas istället för att vildsvinen blir fler med utfodring.

- Stammen förökas mer med den här ohämmade, kopiösa utfodringen, säger Kennet Gustavsson som är lantbrukare på Kyletorps gård, söder om Växjö. Det är ju precis som sommar för djuren i stort sett, de har ju obegränsat med foder.

Får vildsvinssuggorna mycket mat får de fler kultingar. Det betyder att också jakttrycket måste öka.

- Det gäller att hinna med att skjuta alla, jag tror inte man klarar det, säger Kennet Gustavsson.

På grannmarken, som ägs av Växjö kommun, har jaktlaget som arrenderar av kommunen, lagt ut 18 ton sockerbetor som både älg och rådjur ätit av i vinter. Men också vildsvinen äter, berättar jaktledare Christer Aldén.

- Min uppfatting är att det inte blir fler vildsvin. De håller sig kring de platser de blir utfodrade på och det är bra eftersom vi slipper dom i trädgårdar och på vägar då.

Den största andelen sockerbetor lägger jaktlaget på foderplatser där det inte jagas. På åtelplatserna dit djuren lockas med mat för att få grisarna inom skotthåll läggs på varje åtelplats 500 kilo sockerbetor. Det tycker markägare Kennet Gustavsson är för mycket.

-Man ska ju skilja på utfodringsplats och skjutåtelplats men på det här sättet blir det en kombination. Man behöver inte utfodra vilda djur som vildsvin. Det vore bättre att utfodra rådjuren med ordentligt foder som ensillage än att göda vildsvinen med sockerbetor, säger Kennet Gustavsson.

Nyheter Kronoberg
nyheter.kronoberg@sr 12:21 | lördag 23 januari 2010

tisdag 19 januari 2010

Åtta vildsvin sköts i naturreservat!

Helgens vildsvinsjakt i det populära naturreservatet Bokehultet, strax utanför Växjö, blev lyckat.

Ett 30-tal jägare jagade i helgen inom Bokehultets naturreservat på uppdrag av Växjö kommun.

Problemen med vildsvinen har ökat kraftigt i området. Naturreservatet ligger nära Växjö och trots att det är flitigt besökt av friluftsmänniskor var man tvunga att genomföra en vildsvinsjakt för att minska beståndet och skadorna.En ledstjärna i hela jakten var säkerheten, inte minst med tanke på närheten till ett köpcentrum.

Nu gick allting bra och åtta vildsvin kunde skjutas, samt två rävar och ett rådjur.

Jaktledaren Christer Alldén var mycket nöjd och alla jägare följde reglerna och tog sitt ansvar.

Vid en liknande jakt före jul fälldes bara ett vildsvin.

Växjö kommun såg gärna att alla vildsvin i området sköts.

Från Jaktjournalen 2010-01-19

måndag 18 januari 2010

Jägare höll vildsvin i ladugård

Den förtroendevalde jägaren födde upp vildsvin i ladugården. Han är polisanmäld och ska även granskas av länsstyrelsen. – Ibland får man ta lite genvägar för att lyckas, säger han.

I september 2008 togs bilder i en ladugård som visar fyra vildsvin som vid tillfället var minst ett år gamla. Fotografen fick se dem av en slump.
Gårdsägaren är vice ordförande i en jaktvårdskrets i Småland. Han bekräftar att han har fött upp vildsvinen.
– Många jägare med egen mark har egna vildsvin. Annars är det jättesvårt att träna hundarna. Åker du till ett lagligt hägn får du betala 2 000 kronor för några timmar, säger han.

Han berättar att han tidigare hade ett mindre hägn, men sålde marken och flyttade in vildsvinen i ladugården. Han säger att han från början hade två gyltor efter en korsning med tamsvin.
– De blev sedan betäckta inne i hägnet av en vildsvinsgalt. Djuren man ser på bilderna är kultingar från den ena och jag slaktade dem till jul det året, berättar jägaren.

Han är medveten om att det inte är tillåtet att hålla vildsvin vare sig i hägn eller i ladugård, men tycker inte att det är något att göra en större affär av.
Anmälningarna mot honom gäller brott mot jaktlagstiftningen och djurskyddslagen. Svenska Jägareförbundets ordförande Torsten Mörner avvaktar nu en rättslig prövning.
– Är det olagligt så är det olagligt, oavsett vilka skäl man anger. Men sedan är det en fråga för kretsårsmötet om han ska sitta kvar, säger han.
Förutom att han är förtroendevald anlitas den utpekade mannen av polisen för eftersök.

goran.berglund@lrfmedia.lrf.se Publicerad 17 januari 2010

Mindre vildsvinsstam på Kullaberg

Möte med en stor vildsvinsgalt har fått vandrare på Kullaberg att få skrämselhicka. Galten på omkring 150 kilo har rört sig över hela Kullabygden en tid, men det finns ingen anledning att vara rädd för det stora djuret.

KULLABERG
Sedan några år tillbaka rör sig en liten grupp vildsvin på Kullaberg med omgivningar. Enligt uppgift kan det handla om en grupp på cirka fem svin, men ännu har de inte ställt till någon större skada i området. Daniel Åberg som arbetar med tillsyn på Kullabergs Naturreservatsförvaltning, har bara sett spår av något enstaka djur på Kullaberg.

— Jag har hört att folk har stött på vildsvin här vid ett par tillfällen förra året och jag såg spår av någon gris i höstas, säger han. Den hade varit och bökat lite i ett skogsområde och vid golfbanan men den har nog gett sig iväg igen. Här är så mycket folk som rör sig.

På Mölle golfklubb kan man bekräfta att en gris har varit i farten på liten bit av golfbanan under hösten, men att den inte ställt till så mycket. Tina Kjellberg på Kullagårdens värdshus har inte sett någon gris med egna ögon.

— Jag har hört rykten om att någon har mött ett vildsvin här men jag har inte sett något själv, säger hon.

Flera friluftsidkare har även vittnat om möten med en stor vildsvinsgalt på promenadstigarna på Kullaberg, och en sådan finns, det bekräftar Per-Olle Paulsson som är jaktansvarig över Krapperups ägor.

— Här finns en galt på plus 150 kilo, men vi kommer inte åt honom. Han rör sig över ett stort område och kan vara på Kullaberg den ena dagen och synas i Ingelsträde eller i Väsby nästa dag.

År 2006 sköts en vildsvinsgalt på 115 kilo och den som nu syns ska alltså vara större än så, men även om ett möte kan kännas skrämmande, så menar Per-Olle Paulsson att det inte finns någon anledning till oro.

— Folk behöver inte vara rädda, säger han. Det är skygga djur och känner de sig bara trygga så kan man passera deras gömställen på tio meters avstånd utan att se dem eller att de rör sig.

Han vill dock flagga för tillfällen då ett möte kan sluta illa. Det handlar då om skadeskjutna djur, djur som har skadats i trafikolyckor eller som jagas upp av lösspringande och oförsiktiga hundar.

Även han menar att det inte finns någon etablerad stam på Kullahalvön utan att det rör sig om enstaka djur som kommer hit, så är man ändå mån om att hålla nere antalet.

— Vi vill varken ha dem i Krapperups park eller i villaträdgårdarna, säger han.

På Svenska Jägareförbundet försöker man hålla koll på antalet vildsvin, bland annat genom avskjutningsrapporterna. Enligt jaktvårdskonsulenten Henrik Barnekow sköts 10 000 vildsvin under säsongen 2008 till 2009, bara i Skåne.

— De flesta finns på Österlen och i mellersta Skåne, säger Henrik Barnekow. De gillar att röra sig i områden där det finns skog, fält och åker och det finns ju på Kullahalvön också så visst finns där vildsvin.

Ann Sahlén-Thelandersson ann.sahlen-thelandersson@hd.se042-489 94 22
Publicerad 17 januari 2010 kl. 04:00

fredag 15 januari 2010

Vildsvinsjakt i naturreservat.

Jägaren Kurt Jakobsson och reporter Tomas Lindberg tittar på vildsvinsspår i Bokhultet i Växjö. Nu måste jakttrycket på vildsvinen öka annars har vi de snart i trädgårdarna inne i stan, säger Kurt Jakobsson på Växjö kommun. På lördag arrangerar han en stor jakt på vildsvin i naturreservatet i Bokhultet alldeles intill Växjö tätort.

"Djuren bli djärvare och djärvare"
– Lämnar vi det fritt för vildsvinen har vi snart en ganska stor stam och då blir det som med rådjuren under rådjursexplosionen och vi får in vildsvinen i parkerna och i våra trädgårdar, säger Kurt Jakobsson.

Om vi inte jagar vildsvinen förlorar de sin naturliga skygghet, menar han.

– För varje generation grisar som föds så blir djuren bara djärvare och djärvare. Vildheten hos djuren försvinner. Så jag tror att det är viktigt att man även jagar här i naturresevatet för att förhindra att grisarna söker sig till villatomterna på Söder, Teleborg och Sandsbro.

På lördag förmiddag arrangerar Kurt Jakobsson en jakt för 20 jägare i Bokhultet, dit många vildsvin söker sig eftersom det finns gott om mat i resevatet i form av bok och ekollon.

– Vi kommer att jaga mellan 7.30 och 13.00 . Vi kommer kommer att sätta upp varningsskyltar på en del stigar. Vi jagar med kula och har bestämda skjutriktningar med rejält tilltagna kulfång.

Men är det inte riskabelt att jaga i Bokhultet som är ett populärt fritidsområde?

– Nej det får det inte vara. Vi har mycket höga krav på säkerhet.

Tomas Lindberg
tomas.lindberg@sr.se 14:38 | tisdag 12 januari 2010

fredag 8 januari 2010

Vildsvinet värre än vargen!

Samhällsekonomiskt är det ingen tvekan om vilket djur som är dyrast.

Vargjakten som pågått de senaste dagarna har blivit stort uppmärksammad. Regeringen har kritiserats för att den utförts utan kontroll, för att fler vargar än tillåtet har skjutits av och Naturskyddsföreningen menar att miljöminister Andreas Carlgren (C) helt fallit i farstun för anti-varglobbyn.

Det är onekligen så att vi har en stark sådan lobby i Sverige. Carlgren argumenterar, att vi måste ta hänsyn till de människor som drabbas av vargen, samt att vår vargstam måste bli genetiskt förnyad. Det senare argumentet är helt riktigt. Ska vi ha en vargstam (och den tillhör onekligen vår fauna) måste den skötas om på ett korrekt vis.

Men det finns något i vårt förhållande till våra vilda djur som inte är konsekvent. Vargen upprör känslor var den drar fram. När den river får och boskap ger det upphov till rubriker. Och det är naturligtvis förståeligt. Det är mycket dramatiska händelser som kostar boskaps- och fårskötare stora pengar och lidande.

Men med samma resonemang borde vi ha en ännu större anti-vildsvinslobby i det här landet. Det har vi inte. Trots att vildsvinen helt håller på att svämma över södra delarna av Sverige.

De bökar upp trädgårdar, förstör grödor, orsakar trafikolyckor, orsakar jakthundar de mest bestialiska skador (vilket vi skrivit om i BLT i höst då Daniel Sörensson, 21, Sturkö, fått sin hund attackerad) och vilka kan vara extremt aggressiva om man skulle stöta på dem i skogen, allra helst om de har kultingar med sig.

Men medan skador orsakad av varg och lo är grund för ersättning för djurhållare, finns det ingen länsstyrelse som erbjuder ersättning - av något slag - för förstörda skördar och skogsbestånd, och sönderbökade trädgårdar (för den enskilde kan den kostnaden vara nog så stor). Enligt jordbruksverket betalas det ut, enbart för trafikolyckor där vildsvin är inblandade, cirka 100 miljoner kronor om året. Då är inga andra skador inräknade överhuvudtaget. Därför att det inte finns någon övergripande koll på vildsvinsstammen i Sverige. Jordbruksverket räknar med att det finns 100 000 djur i landet, men vet inte säkert. Och man befarar på myndigheten att siffran kan stiga till 500 000 om några år.

I den allmänna mediebilden handlar vildsvinsskadorna mest om upprörda golfare som får sina golfbanor uppbökade.

Men fråga lantbrukarna i Backarydstrakten, Jan Nordmark i Degerfors, Carl-Albert Rydemark i Sörmland, och paret Ove och Anna-Stina Karlsson i Östra Göinge vad de tycker om vildsvinens framfart. De bor i olika delar av Sverige men har alla fått sin mark förstörd på olika vis på grund av den oregerliga vildsvinsstammen.

Men debatten om dessa problem blir sällan riktigt högljudd. Ändå handlar både varg- och vildsvinsdebatten om det problem som uppstår när människa och vilda djur ska samsas om samma revir. Anti-varglobbyn hävdar att sörlänningarna inte vet hur det är att ha vilt omkring sig. Men det är en sanning med kraftig modifikation.

Ett förslag, alltså: om vargen ses som ett så stort hot, borde länsstyrelserna (för det är de som har hand om det numera) se till att skjuta av vildsvinen också. Rent samhällsekonomiskt finns det säkert mer att vinna på det.




Sylvia Asklöf Fortell
sylvia.asklof@blt.se
Ledare 2010-01-05 | Uppdaterad 2010-01-05 Blekinge Läns Tidning