söndag 31 oktober 2010

Nu ska svinen fångas

Nu tas nya grepp mot vildsvinsplågan – kommunen ska sätta ut vildsvinsfällor i Lina.
– Vi vill testa detta, säger Håkan Thoresson, fastighetsförvaltare i kommunen.

Vildsvinen kommer allt längre in i stan. Så sent som natten mot torsdag denna vecka sköts två svin av kommunens jägare i Ronna.
– De sköts i trakten av Kämpevägen, berättar Håkan Thoresson.

Kommunen vill nu ta krafttag mot vildsvinen i Linaområdet och ska därför beställa två vildsvinsfällor av märket Sinkabirum, den hittills enda godkända vildsvinsfällan.
Vildsvinen lockas in i fällan med majs eller annat bete som knyts på en beteskäpp och när svinen kommer åt käppen slår fällan igen.

Sedan skjuts djuren i fällan.
– Vi ska beställa två fällor i dagarna. Men det är viss leveranstid på dem eftersom intresset är stort, säger Håkan Thoresson.

För att inte riskera att barn hamnar i fällan ska all jakt med fällorna ske nattetid.
– Fällorna måste naturligtvis sättas ut och tömmas samma natt, säger Håkan Thoresson.

Kommunen ska också försöka komma överens med Jan-Erik Johansson som har jakträtten i området.
– Eftersom vi vill få bort vildsvinen i Linaområdet vill vi antingen att han skjuter av fler vildsvin där eller att han ger oss rätten att skjuta i området. Vi måste tillsammans försöka hitta en lösning på hur vi ska få bort vildsvinen från stan, säger Håkan Thoresson.

Publicerad 29 oktober 2010 Roland Pettersson@lt.se

torsdag 28 oktober 2010

M-politiker vill utöka vildsvinsjakten

Sten Bergheden (M) har i dag väckt en motion i Sveriges Riksdag om att utöka jakt på vildsvin.
”Vildsvinen ökar allt mer och gör stora skador på lantbruksgrödor och trädgårdar. De är oerhört svårjagade och mycket försiktiga när de söker föda. De har dessutom bra minne, vilket gör att det är få individer som kan skjutas vid samma åtelplats”, skriver Sten Bergheden i motionen.
Sten Bergheden menar att det kan vara nödvändigt att ge speciella tillstånd för jakt i vissa områden där man behöver minska bestånden. Det kan också vara nödvändigt att få speciella tillstånd för att få använda motorfordon, enligt motionären.
”Lantbrukarna ska kunna skydda sina grödor utan inskränkningar”, skriver Sten Bergheden.
I motionen hänvisas även till Tyskland, där man har stora problem med vildsvin och jägarnas tid går åt till att vakta grödor och planteringar. Därför, menar Bergheden, är det viktigt att Sverige inte låter vildsvinsstammen öka mer. Man ska i stället sätta in mer kraftfulla åtgärder i tid genom ökad avskjutning och skyddsjakt på vildsvin.
Jakt o Jägare 2010-10-27

onsdag 27 oktober 2010

Tjuvjakt på vildsvin upptäckt i Östergötland

Tjuvjakt på vildsvin har uppdagats i Strurefors. Det var sent på måndagskvällen som jakträttsinnehavaren Johan Ekman hörde ett skott. Han åkte ut på marken och hittade då ett tjuvskjutet vildsvin, förmodligen avlivat från bil.

Johan Ekman ringde omedelbart polisen och strax därefter anlände en patrull till platsen. Polisen har i dagsläget dock inga spår efter tjuvjägaren eller tjuvjägarna.

Tillsammans med sin bror har Johan Ekman bestämt sig för att utfärda en belöning till den som kan lämna avgörande tips till polisen om vem eller vilka som ligger bakom tjuvjakten.

– Vi ger 50 000 kronor till den som lämnar tips som leder till fällande dom, säger Johan Ekman till Corren.

Svensk Jakt 27 oktober, 2010

måndag 25 oktober 2010

Vildsvin skjutet på Sturkö

Foto: Privat

Det första vildsvinet har skjutits på Sturkö. Jägaren Morgan Larsson fick in ett välriktat skott i lördags. Jägarna tror att det är samma gris som skadat två hundar tidigare på ön, bland annat en gråhund som blev illa riven under förra älgjakten.

Galten som vägde cirka 145 kilo ska nu delas mellan markarrendatorn och skytten som är uppväxt på Sturkö, men numera bor i Jämjö.



Mats Blennow
mats.blennow@blt.se

Jägare skadades av anfallande vildsvin

En jägare i 40-årsåldern skadades och fick sy 16 stygn på Oskarshamns sjukhus när han attackerades av en vildsvinsgalt på över 200 kilo under söndagen.

Det var på Ems marker som olyckan inträffade.
– Egentligen var vi ute efter att jaga älg, men de två hundar vi använde fick först upp spår efter vildsvin, berättar jaktledaren Erling Thorstensson.
– Hundarna är tränade både för älg- och vildsvinsjakt.
Enligt de inblandade gick allt väldigt fort när grisen kom rakt mot en av hundförarna.
– Det gick så fort att han inte ens hann använda sitt vapen för att skydda sig.
Gristbumlingen sprang rakt på honom och av ena beten blev de ett rejält sår i benet.
– Vi sköt aldrig på grisen, så den var inte skadad. Det var maximal otur att den kom i jägarens väg, förklarar Erling Torstensson.
– Grisen jagade honom inte heller.
Erling Torstensson fick köra jaktkamraten till Oskarshamns sjukhus för att få skadorna omsedda. Det slutade med 16 stygn i benet.
– Men han fick följa med hem och blir återställd. Läkaren berättade dock att det kan börja göra rejält ont när bedövningen släpper fram mot kvällen, berättar han.
Jaktlagets söndagsjakt gick inte som tänkt. Bättre gick det på lördagen då en älg sköts. Under söndagen blev det bara en grävling.
– Med mycket vildsvin i markerna kan sådant här inträffa. Det blir allt vanligare, men först och främst är det hundarna som brukar råka illa ut, säger Erling Torstensson.

Torsten Strömberg
torsten.stromberg@ot.se

söndag 24 oktober 2010

Vildsvinsterrorn har drabbat Örkelljunga

Vildsvin terroriserar Örkelljunga. Grisarnas nattliga räder i bostadsområden vållar bekymmer och oro. Ett problem som vi får vänja oss vid, säger polis Sigvard Johansson.


I jakt på godsaker som larver, maskar och kvickrot har vildsvinen plöjt upp gräsmattan hos Henrik Zachau på Ringåsen.

Vildsvinen breder ut sig
I regel är vildsvinet extremt skyggt och flyr så fort det känner lukten av en människa. På senare tid har man dock dokumenterat vildsvin nära människor och till och med inne i samhällen i Sverige. Detta beror på populationens ökning. Vildsvin anses ofarliga för människor och springer normalt undan långt innan man upptäcker dem. Källa: Wikipedia.


--------------------------------------------------------------------------------
ÖRKELLJUNGA. Villatomter på Ringåsen i Örkelljunga har haft nattliga besök av vildsvin. Henrik Zachau möttes häromdagen av att hans fina gräsmatta var uppbökad på ett område av drygt 100 kvadratmeter.

– Det är inte roligt när de kommer in i trädgården. Jag har bott här sedan 1995 och det är första gången jag sett spår av vildsvin på tomten, säger han.

Rapporter från jägare pekar mot att stammen av vilda grisar i skogarna ökat och så även runt Örkelljunga. Det har spekulerats i att det bara var en tidsfråga innan vildsvinen skulle söka sig in i villaområden.

– Vildsvin går in i samhällen för att leta efter mat. De har ett mycket bra luktsinne. Ett mönster som känns igen från kontinenten, där de till och med rotar i soptunnor. Det kommer säkert att ske här också, säger Sigvard Johansson, jaktkunnig hos polisen i Örkelljunga.

På en morgonpromenad förra året mötte han själv en vildsvinsgalt vid Tyge Krabbes väg i Örkelljunga. Rapporter har i dagarna kommit från folk som sett vildsvin på olika platser, bland annat ska någon ha sett 13 stycken längs kyrkogårdsmuren på Vången för att sedan se dem vända tillbaka i riktning mot Prästsjön.

Kalle Frick är bosatt vid Tyge Krabbes väg.

– För två veckor sedan såg jag tre grisar utanför mitt hus. Jag hoppas att min mur skyddar dem från att ta sig in i min trädgård, säger han.

Frånsett de skador som vildsvinen åsamkar i trädgårdar menar polis Sigvard Johansson att man inte behöver vara rädd.

– De är räddare för oss än vi för dem. Man ska leva precis som vanligt. Undantaget är om man hamnar mellan grisar och kultingar eller om de är skadade. Grisarna anfaller för att de vill komma undan, men det är mycket ovanligt att det sker, säger Sigvard Johansson.

Att skjuta av vildsvin hur som helst är inte tillåtet. Inom detaljplanelagt område får inte ens kommunjägaren skjuta utan särskilt tillstånd. Det krävs nämligen klass I vapen för att jaga vildsvin. Vildsvin räknas - trots deras framfart - inte som skadedjur.

– Det är inte lämpligt att skjuta med studsare i villaområden. Det förstår var och en när kulan kan nå upp till fyra kilometer.

Hur ska man bli av med vildsvinen?

– Hittar du en bra lösning så har du kläckt en fråga som intresserar väldigt många. El-staket runt åkrar har visat sig hjälpa. Jag har ingen bra lösning. Vi har ett problem, utan tvekan...

Sigvard Johansson menar att vi måste lära oss hantera situationen.

– Ja, det har man lyckats på kontinenten. Bara i Tyskland skjuts en halv miljon vildsvin om året och där ser man inte dem som något problem utan som en köttresurs, säger Sigvard Johansson.

Sven Sandström

sven.sandstrom@hd.se
0435-75 95 32

.

fredag 22 oktober 2010

Forskare framhåller värdet med vildsvin

DALARNA/GÄVLEBORG(JJ).Forskaren Henrik Thurfjell pekar på att vildsvinen inte bara innebär problem utan också är en tillgång i vår natur.
-Det är en jaktbart vilt, det ökar den biologiska mångfalden i naturen och det är ett värdefullt vilt på många marker, säger Henrik Thurfjell, doktorand vid Sveriges lantbruksuniverstitet, SLU, i Umeå, till SVT Gävledala.

Han beräknar att det fälls omkring 50 000 vildsvin varje år i landet. Men vildsvinen innebär också problem för bland annat lantbrukare. Och varje år orsakar de skador för stora ekonomiska belopp.

Men i flera områden menar Thurfell att vildsvinen är en större resurs än de skador de orsakar. Bland annat framhåller han möjligheten att sälja jakt på vildsvin.
I Dalarna finns det minst omkring 300 djur i dag och i Gävleborg omkring 100 djur.

Vid SLU i Umeå - där Thurfell arbetar - pågår just nu forskning kring vildsvinen.
Det här rapporterar SVT Gävledala.
2010-10-22

onsdag 20 oktober 2010

Taktik håller vildsvinen i skogen

Vildsvinen i trakten kring Abild i Falkenbergs kommun håller sig mest i skogen. Deras åverkan på åkrar och i trädgårdar har minskat på grund av en genomtänkt strategi, rapporterar Sveriges Radio Halland.

Vildsvinen ska uppfatta skogen som en trygg och bra plats och åkrar och trädgårdar som farliga. Arkivbild: Mats Karlsson
Markägaren och jägaren Christer Stensson berättar för radiokanalen om traktens vildsvinstaktik. En viktig pusselbit är att vara rädd om ledarsuggan. Det är hon som håller flocken borta från åkrarna om hon blir övertygad om att det är farligt att vara där.

Den lantbrukare i trakten som haft vildsvin på åkern ringer sitt jaktlag som då sätter sig på pass och skjuter en kulting när grisarna visar sig.
- Suggan kommer inte tillbaka på ungefär tre veckor om hon har mist en kulting på den platsen, säger Christer Stensson till SR Halland.

För att ytterligare övertyga vildsvinen om att de bör stanna i skogen så har foderautomater satts ut, långt från växande grödor. Och i skogen är överenskommelsen att vildsvinen inte ska skjutas.

ATL.nu
info.atl@lrfmedia.lrf.se
Onsdag 20 oktober 2010

måndag 18 oktober 2010

Berlin en tummelplats för vildsvin

Vildsvin är inget typiskt svenskt problem. I Tyskland sköts i fjol 450 000 grisar av ett uppskattat antal av 2-2,5 miljoner.

Mildare klimat har bidragit till nya odlingsförutsättningar som i förlängningen förser grisarna med massor av mat.

Utvecklingen är densamma i exempelvis Frankrike, där det i fjol sköts 500 000 vildsvin, och Polen, där 200 000 grisar miste livet. Utvecklingen i Asien och Amerika är likartad.

- Vildsvinen är klara vinnare på klimatförändringarna, säger biologen och vildsvinsexperten Torsten Reinwald till Der Spiegel.


Måndag 18 oktober 2010
Jan Vainult
040-601 64 74
jan.vainult@lrfmedia.lrf.se

Vildvin i villaområde i Ullstämma

ULLSTÄMMA(JJ). Husföreningens fotbollsplats i Ullstämma, som drivs tillsammans med HSB, har utsatts för en vildsvinsattack.

Mats Holtström bor i Ullstämma och tycker det är för många vildsvin när de ger sig in i tättbebyggt område. Han säger till Corren.se att de måste skjutas av.

Förskolebarn leker i en skogsdunge i närheten av fotbollsplatsen och Holtström tror inte att de skulle gilla att möta djuren.
Det här rapporterar Corren.se.
2010-10-18 Jaktjournalen

Jägare sköt vildsvinsgalt på 220 kilo


Jonny Åhlstrand och hans jämttik Ålbolandets Imra med 220-kilosgalten. Foto: Ulf Sundgren



Jägaren Jonny Åhlstrand fällde på söndagen ett vildsvin på 220 kilo mellan Gysinge och Österfärnebo i Gästrikland. Galten fälldes på ståndskall och var det första vildsvinet som någonsin skjutits i jaktlaget.
Det var i samband med älgjakt som Jonny Åhlstrands jämthund Imra fick upp galten.

– Ståndskallet började lite trevande och efter en kvart sökte tiken upp mig. Det brukar aldrig hända när hon skäller på älg, men jag manade på henne och hon fortsatte skälla, berättar Jonny Åhlstrand.

Efter en stund såg han benen på djuret, och insåg att det var ett vildsvin.

– Grisen var aggressiv på Imra, men hon gav sig inte.



Bergfast ståndskall

När Jonny förstod att det var vildsvin hon skällde på försökte han förgäves kalla in tiken.

– Hon fortsatte i ståndskall och gångstånd i cirka en timme. Men de tio sista minuterna stod det bergfast. Då smög jag fram i en tätning och hade Imra 7–8 meter framför mig. Jag såg också en svart skugga under en gran 12–15 meter bort.

När Imra gjorde en förflyttning gick vildsvinet till attack, rakt mot Jonny.

– Jag hann skjuta tre skott och vildsvinet föll drygt en meter framför mig. Jag tror att galten skulle åt hunden, men jag är inte säker. Jag är glad att jag har halvautomat och rödpunktssikte, annars hade jag bara hunnit skjuta ett skott.

Det här var det första vildsvin som Jonny Åhlstrand skjutit på hemmaplan och även det första vildsvinet som fällts på Interforest jaktlags marker.

– Vi har haft vildsvin här i flera år, men ingen föryngring, säger Jonny Åhlstrand.

Galtens betar når med all sannolikhet upp till medalj. Förmodligen guld.

Skapad 2010-10-18 Svensk Jakt Skribent: Olle Olsson

Populärt med vildsvinskött

Vildsvinen ställer inte bara till med problem. Vildsvinsköttet är också populärt.
Och regeringen har anslagit närmare 50 miljoner kronor för nya små slakterier som kan ta hand om köttet. Förhoppningen är att jakten därmed ska öka.

Pär-Ola Andersson, ägare till Sjunkaröds Vildsvinsfarm, säger dock till SVT Sydnytt att han inte förstår hur jakten ska öka bara för att det blir fler slakterier.
Nu återstår det alltså att se om regeringens åtgärd också kommer att öka jakten framöver.

Helt klart är dock att köttet är populärt. På gästgiveriet i Brösarp har det serverats vildsvin i många år.
- Här har det serverats många vildsvin genom åren. Vi tycker att ordningen nu är återställd när vildsvinet är tillbaka i vår natur säger Anders Cederberg, som äger gästgiveriet, till SVT Sydnytt.

2010-10-16 Jaktjournalen

Från export till närproducerat

Konsumenter och jägare har tryckt på och till slut gjorde Anna-Greta och Mats Toftner på Bonnarps hjortgård mellan Krika och Ljungbyhed slag i saken. För exakt en månad sedan öppnade de ett litet viltslakteri. Ett av få i Skåne.

Tillsammans med hustrun Sabine och barnen Frederik, Annika och Mattis driver Ralf Tebaay Gudmundsgården. Han skulle gärna vilja ta hand om vildsvin själv, men då måste han bygga ett speciellt viltslakteri.

Anna-Greta och Mats Toftner har slått upp portarna till ett nytt viltslakteri i Bonnarp mellan Krika och Ljungbyhed.

Visst märker vi av ökad efterfrågan på vildsvin, säger Anna-Greta.

– Många jägare tycker att det varit för långt att åka till Vinslöv där det klart dominerande slakteriet funnits sedan länge, och ska vi få ordning på stammen måste det finnas godkänd och lättillgänglig kötthantering, förklarar Mats.

Paret Toftner är själva jägare och när vi hälsar på vid kanten av Söderåsen har Mats precis kommit hem från ett förmiddagspass i älgskogen.

– Vi har erfarenhet av vildsvinsjakt också, berättar de. Visst kan det ha sina sidor. För ett och ett halvt år sedan förlorade vi en hund som kom för nära en flock grisar.

De är övertygade om att djuren kommit för att stanna, och att det gäller att lära sig leva med dem.

Några dagar före valet presenterade jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) planerna på att satsa 50 miljoner kronor för att få bukt med den allt växande vildsvinsstammen. Stora delar av pengarna går till nya småslakterier som ska ta hand om kött från skjutna djur.

– Jag pratade själv med jordbruksministern om detta för ett tag sedan. Han vill att det ska bli lättare att sälja vildsvinsköttet i Sverige, säger Christer Stensson, som driver Vildsvinsklubben i Halland.

Som det är nu går en mycket stor del av köttet från vildsvinsjakten i Sverige på export till Tyskland och Danmark.

– Det är ju åt helvete att vi exporterar så bra kött. Det måste bli ändring på det, säger Christer Stensson.

En som själv gått den andra vägen, från Tyskland till Sverige, är Ralf Tebaay. Han flyttade från hemlandet Tyskland till Halland för elva år sedan och driver nu gårdsbutik och slakteri i Slöinge.

– Folk frågar efter vildsvinskött, jag skulle kunna sälja mycket mer av det. Men trots att jag har ett slakteri som är godkänt för både utegrisar och rådjur får jag inte slakta vildsvin. Då måste jag bygga ett separat viltslakteri och de pengarna har jag inte, säger Ralf Tebaay.

– Det är bara Sverige som har de här krångliga och märkliga reglerna.

Stefan Lindqvist

stefan.lindqvist@hd.se
042-489 90 36

Per Ohlsson

per.ohlsson@hd.se
042-489 90 28

Vildsvinen invaderar

Sverige har invaderats. Åtminstone är det så det brukar beskrivas i media. Vildsvinen har tagit över vårt land. De förökar sig. Förstör. Orsakar olyckor. Snart bökar de i tätorternas villatomter och kyrkogårdar. Helg åkte till Vildsvinsklubben i Halland där man tror sig hittat en lösning. Vi har också letat upp de andra aktörerna i denna inflammerade problematik.


I Halland har Vildsvinsklubben har lyckats organisera en framgångsrik förvaltning av vildsvinsstammen. Skadorna på böndernas grödor är få, liksom trafikolyckorna. På hemsidan (www.vildsvinsklubben.se) finns även en databas med all tänkbar statistik om vildsvinsjakten. Sedan projektet startades för sju år sedan har jägare knutna till Vildsvinsklubben skjutit ungefär 700 djur.

Christer Stensson började jaga redan när han var i tioårsåldern. "Numera blir jag mest glad när nya jägare fäller ett byte. Själv bryr jag mig inte så mycket längre", säger han.

Tillsammans med hustrun Sabine och barnen Frederik, Annika och Mattis driver Ralf Tebaay Gudmundsgården. Han skulle gärna vilja ta hand om vildsvin själv, men då måste han bygga ett speciellt viltslakteri.

Vildsvinsstammen har ökat enormt i Sverige. 150 000 djur lyder den senaste beräkningen. Men mörkertalet är stort. Vi pratar om ett djur som reproducerar sig häpnadsväckande fort.

Förra året sköts det av ungefär 50 000 djur. Även här finns ett visst mörkertal vara eftersom det inte finns någon plikt att rapportera fällda vildsvin.

Lantbrukare och markägare upplever vildsvin som ett gissel. De bökar upp och förstör grödor för miljontals kronor varje år. Nyligen publicerade Jordbruksverket en undersökning från Södermanlands län, där tio procent av Sveriges vildsvin finns, och där uppskattades skadorna under 2009 till 17,3 miljoner kronor.

Samma typ av undersökning görs just nu i Skåne och Blekinge och en tidig beräkning talar om skador på mellan 50 och 100 miljoner kronor.

Vildsvinen förstör även golfbanor och förra året var det en länsväg i norra Dalarna som utsattes för svår åverkan när de vilda grisarna var på jakt efter föda.

Trots att det rör som om extremt skygga djur kommer de också allt närmare oss människor. De lockas av all mat vi har i vår närmiljö. Enligt en attitydundersökning som Sveriges Lantbruksuniversitetet gjort är vildsvinet det djur näst efter björnen som vi människor är mest rädda för.

Dessutom har antalet trafikolyckor där vildsvin är inblandade ökat markant (se annan artikel).

Så vad ska vi göra med vildsvinet? Utrota det helt som vi gjorde på 1700-talet? Eller lära oss att leva med det?

Vi for till de halländska skogarna för att finna svaret på vildsvinsproblematiken.

Valpen Molly lufsar nyfiket omkring medan husse Christer Stensson talar beundrande om vildsvinen. Han började jaga när han var i tioårsåldern och följde med sin far ut i skogen och sedan dess har det varit hans liv och arbete.

Han har arbetat tjugo år som skogvaktare och nästan lika länge som egenföretagare i branschen. Sedan sju år tillbaka är han en av de drivande krafterna bakom Vildsvinsklubben i Halland. Ett projekt som drogs igång med hjälp av EU-pengar och som resulterat i att man har fått en fungerande förvaltning av vildsvinsstammen. Jägarna är nöjda. Lantbrukare och markägare är nöjda. Skadorna på grödorna är små. Trafikolyckorna i området är få.

– Grisen är ett av de smartaste djuren som finns, den är riktigt intelligent. Vad vi måste göra är att lära oss förstå grisen och styra så att den håller sig där den inte gör så stor skada, säger Christer Stensson.

– Vi har inget välja på. De finns här och vi måste göra det bästa möjliga av det.

Vildsvin finns överallt på jorden. Utom på Syd- och Nordpolen. I Sverige dök de första vildsvinen upp efter den senaste istiden. För 8 000-10 000 år sedan.

På 1700-talet betalade staten mycket höga skottpengar på vildsvin och jägarna lyckades genom intensiv avskjutning till sist utrota djuret. På 1800-talet återinfördes det i hägn i södra Sverige. Stammen hölls i schack fram till 1970-talet. Då rymde ett gäng vildsvin från Mörkö i Sörmland. Man hade inte satt upp några staket på ön och man trodde att vattnet skulle avskräcka grisarna. Det gjorde det inte. Vildsvinen simmade till fastlandet.

Ungefär samtidigt rymde vildsvin från ett hägn på Linderödsåsen. Sedan dess har grisarna spridit sig över stora delar av Sverige.

För de är vandrande djur. Bara under en natt kan en vildsvinsflock förflytta sig mellan sju och nio kilometer.

De förökar sig mycket snabbt. Grisarna blir könsmogna redan i ettårsåldern och föder sedan kullar med tre-fem kultingar.

– Vildsvinet är ett snabbt anpassningsbart djur som kan etablera sig i många olika typer av miljö och de har en förmåga att tillgodogöra sig den mesta tillgängliga födan. De är generalister, säger Johan Truvé.

Han började forska på vildsvinen redan 1998 och sex år senare skrev han avhandlingen "Pigs in space".

– Space betyder ju både rymd och rum och syftar på hur snabbt vildsvinet kan sprida sig över geografiskt stora områden. Ja, sen fanns det väl en referens till Mupparna också när jag valde titel, säger Johan Truvé och skrattar.

Precis som många andra är han fascinerad av djuren. Han ser dem både som tillgång och problem.

– Med rationell förvaltning är de en värdefull resurs. De är intressanta att jaga eftersom de har en hög tillväxt och därför också kan ge en hög avskjutning.

– Men om man ser på vildsvinen som skadedjur måste de förvaltas utifrån detta. Antingen genom att man håller stammen på en låg nivå eller utrotar dem helt, säger Johan Truvé.

– Alla motsatta intressen gör att vi måste hitta en gyllene medelväg.

Ett riksdagsbeslut från 1980 förklarade vildsvinen som oönskade i Sverige. Men vildsvinsstammen fortsatte ändå att öka kraftigt och 1988 rev ett annat riksdagsbeslut upp det tidigare och slog fast att vildsvinets har hemrätt i den svenska faunan.

– Det stora problemet med vildsvin är att det inte finns någon gemensam central myndighet som kan ha det övergripande ansvaret. Det är en brist, säger Johan Truvé.

Vi vänder tillbaka till skogen i Halland där man har lyckats lösa problematiken. Vildsvinsklubben har utvecklat ett väl fungerande samarbete mellan jägare, lantbrukare och markägare.

Man har också en databas som håller koll på allt som har med vildsvinen att göra. Det finns statistik på allt från antalet eftersök till andelen skjutna vildsvin per jaktsätt. Man skiljer mellan vakjakt vid åtlar (foderplatser dit djuren lockas) och jakt med hundar.

"Samverkan" är nyckelordet för Vildsvinsklubben. Christer Stensson upprepar det ordet gång på gång.

Lantbrukarnas uppgift är att hålla koll på sina marker. När de upptäcker vildsvin på sina områden kontaktar de Vildsvinsklubbens akutteam. De rycker ut med en gång.

– Bonden får platta ner grödan där grisarna bökat. Sen sitter en jägare på vak och när vildsvinen dyker upp på kvällen klipper vi en kulting och då håller sig flocken borta från det området i två-tre veckor, säger Christer Stensson.

Ett antal foderautomater hjälper också till med att hålla grisarna borta från åkrarna. Automaterna innehåller majs, vete och ärtor. Bra mat för vildsvinen. Att automaten bara sprider tre kilo per dygn har också betydelse. Då håller vildsvinen sig sysselsatta. Istället för att böka runt på åkrarna letar de upp alla små majskorn de kan hitta under flera långa nattimmar.

– Grisarna är som oss när vi går på julbord. Har de mat att hämta på ett ställe behöver de inte gå och böka någon annanstans.

– Ekonomiskt är automaterna inte heller någon stor investering. Alla tjänar på det här.

Christer Stensson är ofta ute och föreläser. Hos myndigheter, jägare och LRF-föreningar. Han menar att om vi lär oss att förstå vildsvinen kan vi också förvalta dem på ett bättre sätt.

Det finns mycket att lära. Som till exempel att vildsvin lever i matriarkat. Med en ledarsugga styr allt. Även brunsten inom flocken. Galtarna sparkas ut från flocken så fort de blivit könsmogna. Efter det lever de resten av sina liv som enstöringar med endast två uppgifter. Leta upp suggor att betäcka och slåss med andra galtar.

– Ledarsuggan är viktigast av alla, det är henne vi ska jobba med, säger Christer Stensson.

– Om ledarsuggan blir skjuten blir det kaos i flocken. Då far djuren åt olika håll. Det vill vi undvika. Tyvärr är det många jägare som misstar ledarsuggan för en stor galt. Det händer ofta.

Att vildsvinen matas av jägare med allt från geléhallon till wienerbröd är också något som Christer Stensson är väl bekant med. Han tycker inte om det. Av två skäl. Dels lockar det grisarna att närma sig människor. Dels gör den kraftiga födan att djuren får fler kultingar.

– Det har varit tal om att införa en lag som förbjuder detta, men nu har jägarna fått tre år på sig att själva bättra sig. För det här beteendet är helt förkastligt. Om det inte blir en förändring är jag för en lag, säger Christer Stensson.

Forskaren och docenten Gunnar Jansson håller med. Han leder det nu pågående Vildsvinsprojektet för Sveriges Lantbruksuniversitets räkning. De ska finna fram till en vettig inventeringsmetod och komma fram till skadeförebyggande åtgärder. Projektet ska komma med en delrapport efter nyår.

– Att mata vildsvinen är ingen bra idé. Och när nyhetens behag lagt sig, jag menar, hur roligt är det efter att man skjutit 30-40 vildsvin? Då har vi plötsligt fått en så stor stam att vi måste se till att skjuta av väldiga mängder för att hålla den under kontroll.

Hur alarmerande är vildsvinssituationen i Sverige?

– Alarmerande? Äh, det där är tidningssnack. Det uppstår alltid konflikter i sådana här sammanhang. Det är samma sak med varg och älg. Man får se på det med sans och vett och försöka samarbeta.

Stefan Lindqvist

stefan.lindqvist@hd.se
042-489 90 36

.

fredag 15 oktober 2010

Hästar attackerade av vildsvin

Vildsvin tros ha attackerat två hästar på ridklubben Udden i Rockneby, utanför Kalmar.

Händelsen ska ha skett under onsdagsnatten, rapporterar SVT Smålandsnytt.
- När den ena hästen skulle tas in igår eftermiddag stod den på tre ben och vägrade gå, säger Carina Reje Eklund, stallchef på Rockneby ridklubb till Smålandsnytt.

ATG:s veterinär ska till stallchefen ha sagt att skadorna troligen har orsakats av vildsvin. En ung tävlingsponny hade revor på ett av benen och en annan häst som stått i samma hade ett svullet ben. Båda hästarna har vård för skadorna.

- Vi är inte säkra på vad som hänt ännu, men på märkena ser det ut precis som betar har gått in, säger Carina Reje Ekelund till Smålandsnytt.



ATL.nu
info.atl@lrfmedia.lrf.se
Fredag 15 oktober 2010

torsdag 14 oktober 2010

Två trikinfall på skåneslakteri



Bild: Birger Lallo

Lämna inget kött i skogen och på vägarna

Inom några månader har två fall av trikinsmittade vildsvin upptäckts i Skåne. Trikinfynden aktualiserar hur viktigt det är att inte lämna skjutna rävar i skogen.


På bara några månader har två trikinsmittade vildsvin upptäckts av slakteriföretaget Skånska Vilt. Både företaget och veterinärer uppmanar nu jägare att städa efter sig i skogen, speciellt när det gäller skjutna rävar, för att hindra smittspridning.


– Jag har drivit företaget i 18 år utan ett enda trikinfall förrän i år. Och då blev det två stycken inom några månader, berättar Per-Ola Andersson vid Skånska Vilt.
Vildsvinen var skjutna i närheten av Kristianstad och Höör. De hamnade hos Skånska Vilt, som brukar hantera mellan 5 000 och 6 000 vildsvin om året.
– Trikiner är inget stort problem för oss och på ett sätt var det bra att vi fick de här två trikinfallen: De visar nämligen att det fanns en mening med alla trikintester vi gjort genom åren. Många jägare blir ju skeptiska när de får höra att vi aldrig haft ett enda fall. Och då finns risken att de slarvar med provtagningen, eller struntar i den.

Fortsätt trikintesta
Per-Ola Anderssons råd är att jägarna ska fortsätta att – minst – trikintesta de skjutna vildsvinen. Vill de dessutom känna sig säker på att det inte är andra fel på djuren så rekommenderar han att lämna vildsvinen till ett slakteri, som alltid gör en veterinärbesiktning.
– Städa bort tarmar och annat slaktavfall ur skogen. Och hjälp till att ta bort trafikdödat vilt, säger han.

Smittan finns överallt
Den rekommendationen ger också Eva Osterman Lind, veterinär vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA. Hon är mycket tydlig med att trikinsmittan finns – överallt.
– Åtta procent av rävarna är smittade, omkring tio procent av lodjuren och 15–20 procent av vargarna. Speciellt viktigt är det att inte lämna skjutna rävar, grävlingar eller andra rovdjur i skogen så att till exempel vildsvin eller andra asätare får tag i kropparna, säger hon.
SVA upplever att trikinläget är stabilt i Sverige. Det brukar röra sig om mellan ett och fyra fall årligen (på cirka 45 000 testade vildsvin). Hittills i år har man upptäckt fyra fall och risken är givetvis stor att det blir några fall till innan året är slut. Men det är för tidigt att säga om det är en trend.

Fler fall med ökad avskjutning
– Naturligtvis kan vi förvänta oss att det blir fler fall i takt med att vildsvinsavskjutningen ökar. Däremot är det svårt att säga om andelen vsmittade vildsvin ökar, säger Osterman Lind.
Hon berättar också att trikiner även har hittats i någon enstaka björn och järv. Dock ännu inte i någon rovfågel eller grävling, men hon menar att båda dessa djurslag mycket väl kan ha trikiner.
Det finns fyra arter av trikiner. Vissa är okänsliga för nedfrysning, så det är ingen bra metod att göra köttet trikinfritt. Det enda säkra sättet är att hetta upp alla delar av köttet till cirka 70 grader. Mer information finns på SVA:s hemsida.


Jakt o Jägare Dan Törnström 2010-10-06

måndag 11 oktober 2010

Ökat jakttryck men vildsvinen fortsätter böka

Vildsvinens bökande efter föda på allmänningen verkar aldrig vilja upphöra. Det ser värre ut än någonsin vid Tallvägen.

Det var bara ett par dagar sedan Bengt-Olof Göransson fyllde igen groparna som vildsvinen bökat upp. Nu är det uppbökat igen och i ännu större omfattning. Och cirka 100 meter bort, på andra sidan Spåningslandavägen, finns samma slags spår efter vildsvinen.
– De vill åt bagglarverna. Se så avgränsat de bökat, säger Christer Trygg.
Christer Trygg, Bengt-Olof Göransson och Mats Svensson brukar hjälpas åt att sköta allmänningen vid Stallvägens slut. Gräsmattan är fin och slät som i en park – när vildsvinen håller sig borta.
– Skyddsjägarna får gärna sitta på taket till min carport, säger Mats Svensson, vars tomt gränsar till området med det värsta vildsvinsböket.
– Kommunen verkar inte ta detta på allvar. Men vi ger aldrig upp. Kommunen ska ta hand om detta. Vi kan inte ha flockar av vildsvin här, säger Bengt-Olof Göransson.
– På kommunen säger de, att folk inte klagar. Det är klart de inte gör, de ledsnar ju när det inte hjälper att klaga och när vildsvinen inte skjuts, säger Christer Trygg.
Kommunen, skyddsjägarna och Engaholms gods, som gränsar till området, har tagit fram ett åtgärdsprogram. Ett sådant fanns för några år sedan. Vildsvinsstörningarna minskade.
Det nya åtgärdsprogrammet är på gång enligt miljö- inspektör Eivor Oscarsson.Skyddsjägare och kommun är ense om att jakttrycket ska öka. Redan finns en jourlista för skyddsjägarna, som därför jagar vildsvin så gott som varenda natt.
Det har också genomförts en samjakt med Ryssbygymnasiets jaktelever och skyddsjägarna. Dessutom ska skyddsjägarna inventera vilka kommunägda områden strax utanför tätorten, som kan slyröjas för att underlätta vildsvinsjakten.




margitta.lennartsson@smp.se 2010-10-10

fredag 8 oktober 2010

Vildsvinen orsakar stora skador

Onsdag 6 oktober 2010


Anledningen till att vildsvinen ökar tror länsstyrelsen i Skåne beror på utfodringen med wienerbröd och godis. Hos en lantbrukare i Högsby har vildsvinens framfart orsakat stora skador på majsskörden.

Vildsvinen är eftertraktade jaktbyten, men många ser dem mest som skadedjur. Antalet vildsvin fördubblas vart fjärde år, skriver Skånskan och Nils Carlsson på länsstyrelsen naturskyddsenhet säger till tidningen att man måste stoppa den vansinniga utfordringen.
Mer socker och fett som dumpas gör att vildsvinen tidigt blir könsmogna och förökar sig mer.

Enligt Nils Carlsson har många jägare uppgörelser med bagerier och butiker om att slänga tonvis gamla livsmedel till vildsvinen.
Han menar att det är orimligt att fortsätta med utfodringen som den görs i dag eftersom vildsvinen blir betraktade som skadedjur.

En som har fått uppleva det är företaget Lindhs Djur och Natur i Högsby i Kalmar län. Där har vildsvinen orsakat skador för 75 00 kronor på lantbrukare Milton Lindhs majsodling.
- Vi började odla majs för fyra år sedan. De två första åren gick helt smärtfritt och fjol märket vi av en del smärre skador av vildsvinen, medan det i år har tagit oerhörda proportioner. På en del fält är 90 procent av majsskörden förstörd, säger lantbrukare Milton Lindh till Barometern.
Han ser allvarligt på skadeproblemen och tror, om trenden fortsätter, att det kan stoppa investeringstakten på landsbygden.

Nu har även Jägareförbundet tillsammans med Svenska kennelklubben startat en kursverksamhet för jakthundar. Anledningen är att fler och fler jakthundar skadas av vildsvin, rapporterar Sveriges Radio Kristianstad. Tanken är att lära hundarna hur de ska hantera mötet med vildsvin.

ATL 6 okt 2010

fredag 1 oktober 2010

Villaägare fick tomten förstörd av vildsvin


Leif Karlsson i Emmekalv på sin nyklippta gräsmatta, som på en natt förvandlades av vildsvin till rena nyplöjda åkern.Foto: Per Hammenvik



Gräsmatta blev åker: ”Det var som en mardröm”

I onsdags klippte han sin stora gräsmatta på tomten till ingen nytta. På torsdagsmorgonen såg den ut som nyplöjd åker.


Inte ens en kraftig strålkastarlampa hjälpte för att vildsvinen skulle hålla sig borta.

Leif Karlsson i Emmekalv trodde inte sina ögon när han tidigt på torsdagsmorgonen tittade ut i trädgården för att beundra sin nyklippta gräsmatta.
– Det var som en mardröm, men jag förstod ganska snabbt vad det var frågan om. Vildsvinen hade slagit till under natten och det kom väl kanske inte helt överraskande. Det har setts lite vildsvin runt omkring här under senare tid, säger han.

Men att de skulle drabba honom och hans fina gräsmatta, det hade han inte tänkt sig.
– Nej, jag hade förberett mig med att sätta ut en strålkastare i trädgården, men den hade de väl vant sig vid nu. Det sägs annars att det kan hålla dem borta. Och det var när jag skulle släcka lampan på morgonen som jag upptäckte vad de hade ställt till med.
Leif Karlsson är bedrövad och ser nu både jobb och pengar framför sig för att få ordning på gräsmattan igen.
– Jag har haft kontakt med kommunjägarna, men det går inte att skylla på någon utan nu måste det göras något rejält åt den ökande vildsvinsstammen. Så här kan det bara inte få fortgå, säger han.

I början av 1980-talet fanns det färre än 100 frilevande vildsvin i landet och tio år senare bestod stammen av cirka 500 djur. Sedan dess har spridningstakten varit snabb och idag uppskattas antalet vildsvin till omkring 150?000.
Tillväxttakten i den här storleken innebär att stammen kan fördubblas på tre år. Det skulle kunna betyda att antalet vildsvin om tre år ökat till 300?000 djur och om fem år till cirka 400 000–500 000 vildsvin.
I dagarna har för övrigt en rapport från Jordbruksverket kommit ut om hur mycket vildsvinen kostar jordbruket.
Rapporten har inriktat sig på ett län, Södermanlands län, och där låg kostnaden för vildsvinsskador inom jordbruket under 2009 på totalt 17,3 miljoner kronor för hela länet. Motsvarande kostnad för reparation av fordon som varit inblandade i vildsvinsolyckor uppgick till elva miljoner kronor.

Magnus Ihse
magnus.ihse@ot.se
Telefon: 0491-575 14