måndag 21 februari 2011

Vildsvin i fokus

I helgen samlades markägare, jägare och andra intressenter för en kurs och diskussion kring den problematik som de upplever med vildsvin.
Många upplever att vildsvinen förstör och river upp åkermarker vilket leder till problem för både odlare och deras djur.
– Det är mycket allvarligt när jordbruket skadas, säger Henrik Barnekow från Jägarförbundet.

De senaste åren har vildsvinen ställt till det på många gårdar och marker runtom i länet. Markägare vittnar om vildsvin som river upp och förstör åkrar.

På en powerpoint-bild visar Henrik Barnekow upp en bild där en åker, i närheten av ett rött hus, blivit förstörd efter inkräktande vildsvin som har härjat runt.
- Det här förstör odlingen och det är allvarligt när jordbruket får skador, säger Barnekow som är från Jägarförbundet och är en av föreläsarna.

För många markägare och arrendatorer, alltså de som hyr och sedan brukar marken, innebär detta stora problem. Dels kan odlingen skadas. Men även de betande djuren kan drabbas när deras foder blandas samman med jord som vildsvinen dragit upp. Risken är stor att djuren får i sig jord. Det här behöver inte vara farligt för köttet men om det är frågan om mjölkkor kan kvaliteten på mjölken försämras. Ett så kallat kvalitetsavdrag.

Men det finns också en risk att jord och stenar slår sönder maskinerna som används ute på fältet.Henrik Barnekow anser att det viktigaste man kan göra är att ha en god samverkan grannar sinsemellan. - Man måste prata ihop sig med grannarna. Man måste ha en samverkan över större områden.

Han menar att det måste finnas en större samverkan när det gäller vildsvinsjakten för att skapa balans i vildsvinsstammen.
- Där borde man prioritera att skjuta hondjuren.

På detta sättet hoppas han kunna minska förökningen bland vildsvinen, och om inte det går så i alla fall begränsa den.
Han pekar bland annat på att det måste finnas ett regelverk kring det här med hur mycket foder man får lägga ut på markerna. Det gynnar vildsvinen, anser han.

Men kan det inte vara svårt att hålla sig till dessa regler?
- Jo, men jag anser att något måste göras.
Ett annat alternativ kan vara fler elstängsel.
En av de som har stora problem med vildsvin är Per Olsson. Han hyr ett markområde på mellan 125-130 hektar. Han sysslar med nötköttsproduktion.
- Jag har stora problem med vildsvinsskador.

Han går längre än Barnekow när det gäller regleringen av utfordringen och vill i stället förbjuda den helt och hållet.
- Det slängs mat i skogen säger han som han menar gagnar vildsvinen.

Utan en reglering blir man aldrig kvitt problemen, menar han. Han berättar också att han har marker som inte längre går att bruka. De har helt enkelt blivit fördärvade av vildsvinen.
- Jag vågar inte riskera min EU-ersättning.

Laholms Tidningen Av Joel Winqvist 21 FEBRUARI 2011 kl. 05.30

För få vargar – för många vildsvin

Det har jagats varg – 20 stycken. Tusentals jägare ger sig ut i vargreviren för att fylla kvoten. I media intervjuas ”vargdräparna” nu i kraft av högre status. Tonen är tuff, det är hjältar som uttalar sig, de gör sin plikt för allmänhetens bästa. Vargar är inte att lita på. Någon har fått extra status genom att skjuta ett alfa-djur, vilket innebär att flocken splittras och valparna kommer troligen att gå under vilket betraktas som en extra bonus. Ett osmakligt propagandanummer.

Det har inte jagats vildsvin med någon större framgång i vildsvinsområdena, vilket har lett till att de är en mycket stor plåga i södra och östra Sverige. Åkermark (framför allt vallar), golfbanor, parker, trädgårdar, planteringar med mera bökas upp av grupper av svin. Antalet trafikolyckor med vildsvin ökar. Jägarna lovprisar vildsvinens utbredning med uttalanden som: vildsvinen är mycket bra jaktbart vilt. Det visar också sin positiva inställning genom att ordna utfodringsplatser för svinen.
Varför har jägarna i viltsvinsområdena inte gått ”man ur huse” som sina kollegor i vargdistrikten? Beror det på ointresse? Beror det på oförmåga? Välj själv. Det finns ju massor att skjuta. Jägarna i vargdistrikten talar om nödvändigheten av att minska på vargbeståndet så att vanligt folk skall kunna känna sig trygga i skog och mark – nonsens. Vargstammen ska minskas för att jaktbart vilt (älg och rådjur) ska öka i antal!

Jägarna i vildsvinsområdena säger ingenting. Inte ens ett ord om att en skadad (skadskjuten eller påkörd) sugga eller galt anfaller människor. Det skulle aldrig en varg göra. Inte undra på att jägarkåren blir alltmer impopulär hos allmänheten. Visserligen är orsaken till missnöjet olika men det gör det bara mer allvarligt.
Dags att jägarkåren ändrar attityd och släpper fram talesmän och kvinnor som är mera representativa för kåren än de som uttalar sig nu. Det gäller att inte bara titta i kikarsiktet, då blir synfält och samsyn med övriga i samhället ytterst begränsad.

Miljöministerns populistiska beslut att skjuta 20 licensvargar visar på politisk svaghet.
Ministrar som tar, ut allmänhetens synpunkt, beslut av liknande karaktär brukar rätt snart försvinna från den politiska arenan. De faller snart i glömska eller används som avskräckande exempel.

Åteln

Fri ord, Nya Lidköpings-Tidningen 21.2.2011