fredag 26 november 2010

Vildsvin på dagordningen

Ökad och effektiv jakt på vildsvin och ett stopp för oetisk utfodring. Förslagen vid gårdagens möte med Eskil Erlandsson, myndigheter och organisationer känns igen sedan tidigare.

På torsdagen mötte landsbygdsminister Eskil Erlandsson berörda myndigheter och intresseorganisationer för att diskutera hur man ska hantera den växande viltsvinsstammen. Efter mötet lovade ministern att han ska se över lagstiftningen.
- I dag har vi problem med små förtätningar i vissa biotoper och oetisk utfodring. Det jag kan göra är att se över lagstiftningen och då till exempel utfodringen.

Det finns i dag inga siffror på exakt hur mycket som vildsvinsskadorna kostar lantbruket varje år. Men enligt en undersökning som Jordbruksverket gjort bland lantbrukare i Sörmland så var kostnaden där i snitt 135 kronor per hektar.

Eskil Erlandsson tror inte att der går att komma åt problematiken på det nationella planet.
- Det måste till lokala förvaltningsplaner anpassade efter täthet, utbredning och den skadebild som man har i ett område. Där är ett exempel jordbruket och att bonden ska kunna odla sina grödor på ett önskvärt sätt. Vi har en övergripande nationell plan, men den fungerar inte lokalt på grund av stora skillnader i biotoper.

I dag finns det sannolikt runt 150 000 vildsvin i landet. Men enligt landsbygdsministern går det inte att sätta ett tak på hur stor stammen ska vara.
- Det beror på att utbredningen och tätheten är otroligt olik även inom en församling. Därför är det viktigt med lokal och regional samverkan. De senaste åren har Naturvårdsverket utrett möjligheten att använda fler typer av fällor för att jaga vildsvin.

Enligt Eskil Erlandsson kommer det att vara klar till årsskiftet.
- Vi har ett regelverk som tillåter användandet av fällor. Inom kort kommer vi få besked om vi kan använda fler.

Flera organisationer tryckte under mötet med ministern på värdet av utbildning, kunskap och samverkan. Ett spår som även Eskil Erlandsson menar är viktigt att följa.
- Vi måste ta ansvar och samverka för att sprida kunskap och information för att förvalta viltet klokt.

Maria Engström
ATL Fredag 26 november 2010

torsdag 25 november 2010

Vildsvin hade dödlig mängd trikiner

En vildsvinssugga som sköts utanför småländska Alvesta visade sig bära på dödliga mängder trikinlarver. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, gjorde en rutinmässig undersökning av suggan och beräknade att det fanns 66 larver per gram kött. Enligt SVA skulle det vara en dödlig dos om man äter köttet utan att tillaga det.
I år har SVA hittills analyserat prover från cirka 25 000 vildsvin, men bara hittat trikiner i suggan från Alvesta. Förra året upptäcktes trikiner i ett vildsvin som sköts i Kolmården.

2010-11-24 Jakt o Jägare

måndag 22 november 2010

Vildsvinen – var är ni?

DELEBERGA.
Lördagens jakt på vildsvin i Tyringebygden blev lyckad. Åtminstone sett till själva arrangemanget. Djuren höll sig däremot undan.

Förhoppningen var stor bland alla inblandade, ett hundratal jägare uppges ha stått på pass i skogarna kring Matteröd, Deleberga, Skyrup, Skuddarp, Finja, Västra Torup och Hovdala.
Ett snöfall under natten till lördag störde heller inte planerna.

Tvärtom kunde det vita guldet rentav vara jägarna behjälplig i jakten på vildsvinen som ställer till med stor oreda för markägare i området.

– Grisarna har blivit alldeles för många och orsakar stor skada på betesmark och vall (hö, ensilage som odlas till djurfoder) samt majs och veteodlingar. Därför har vi tagit initiativet till en gemensam jakt för att få ned antalet, berättar Bengt Nilsson, ordförande i Tyringebygdens LRF-avdelning.
Han fortsätter:

– Det finns en liten konflikt mellan markägare som odlar och dem som säljer jakt. De som säljer jakt vill kunna erbjuda många djur och utfodrar därför djur vilket för vildsvinen innebär att de blir könsmogna tidigare och kan få fler kullar.
– Sedan är det också ett faktum att om flockens ledare, alltid en sugga, skjuts så blir flocken som tonårspågar som inte har någon som håller dem i öronen. De gör lite som de vill och ställer till det. Suggan håller annars flocken i schack.

Men trots att många grisar siktats av jaktlagen tidigare och att hundar användes var jaktlyckan mindre lyckad. Rådjur syntes passera på passen och något jaktlag siktade gris under förmiddagen men inte inom skjutavstånd.

Vid lunchtid bjöds det på ärtsoppa som tillagats i kopparkärl vars vatten värmdes upp med ved.
– Målet med dagen var inte att skjuta av ett visst antal. Målet var att få ingång en gemensam jakt som ska återkomma regelbundet vid ett par tillfällen varje år. Det är viktigt att jägarna också får träffas och utbyta erfarenheter. Det finns jaktlag som har marker intill varandra som aldrig träffats, säger Bengt Nilsson som under eftermiddagen fick kännedom att några grisar trots allt fällts.

Håkan Samevik leder ett lag med jakt på älg, rådjur, räv och hare i trakten kring Deleberga utanför Tyringe.
– Han känner till varenda sten, skojar Sven Carlsson som äger marken.
– Det är ett trevligt initiativ LRF tagit. Vi jägare träffas sällan och pratar. Det här är en bra början och vi är positiva till fler jakter tillsammans, säger Håkan
Den 8 januari är nästa datum som gäller för samorganiserad jakt på vildsvin.
Återstår att se hur den ronden slutar.
Grisarna leder hittills med 1-0.


Av Stefan Franzén 21 NOVEMBER 17.35 (UPPDATERAD 20.30)NorraSkåne

Okunnigt om vildsvinsjakt

Läser i Katrineholms-Kuriren att Walburga Habsburg Douglas och Margareta Cederfelt (M) vill begränsa vildsvinsstammen eller rättare sagt hejda ökningen av stammen med hjälp av framförallt två metoder som förlängd jakttid och fälljakt.

Tanken är god som sådan, om inte okunskapen lyste igenom angående vildvinsjakt!

Att förlänga jakttiden är ganska så svårt då årsgamla vildsvin får jagas året runt och dygnet runt! Vuxna vildsvin får inte jagas under perioden februari till april då de förväntas brunsta då, men för övrigt resterande året och dygnet runt.

Angående fällor finns det i- dag endast en godkänd fälla (sinkabirum), men den är framförallt relativt dyr, cirka 7- 000 kronor i- dag och ska den enskilde jägaren stå för de pengarna eller kommer staten att "dela ut" fällor till jaktlagen? Dessutom är den stor och tung och svårflyttad.

Ett annat problem med både fällor och övrig jakt är att de som ska sköta jakten och fällorna är människor som oftast har ett arbete att sköta i veckorna. De kan därför inte vaka hela nätterna på åtlar och dylikt och framförallt inte kontrollera fällorna som bör/ska ske minst två gånger om dygnet som all annan "fälljakt".

Det som återstår är ökat samarbete mellan jaktlagen vilket i sig inte bör vara några problem men som i- dag redan sker i stor utsträckning då "alla känner någon" i de andra jaktlagen och därmed förs information angående vildsvinens närvaro redan vidare till andra. Men detta kan säkert utvecklas och bli bättre.

Om läget är så allvarligt att något måste göras, bör man kanske först sätta sig in i hur det fungerar i- dag och inte föreslå något som finns!

Andreas
Katrineholms-Kuriren

söndag 21 november 2010

"Påståenden saknar stöd i forskning"

Krönika, Sylvia Asklöf Fortell, BLT
Ledare 2010-11-19 | Uppdaterad 2010-11-19

Min ledare om utfodring av vildsvin har givit upphov till ett par reaktioner. Häromdagen dök det dock upp ett brev från en jägare som vill vara anonym:

LäS MER
Utfodringen av vildsvinen fortsätter"I ledaren i BLT den 12 november med rubriken Utfodringen av vildsvinen fortsätter, tar Sylvia Asklöf Fortell tydligen okritiskt till sig av de argument mot utfodring av vildsvin, som LRF och märkligt nog även Jägareförbundet för fram.

Bästa sättet att hålla vildsvinsstammen på en rimlig nivå är som du skriver att locka dem till åtlar där de kan skjutas. Eftersom vildsvinen företrädesvis är aktiva under den mörka delen av dygnet och alltså huvudsakligen besöker åtlarna för att äta efter skymningen kan det bli lite jobbigt att sitta på nätterna och vänta på dem.

Men man behöver inte längre vänta tills fullmånen lyser upp åteln för att kunna se och skjuta vildsvinen eftersom det numera är tillåtet att sätta upp fast belysning. Med fast belysning kan man alltså vilken kväll som helst sätta sig vid åteln och hoppas på att vildsvinen kommer. Men om man som markägare inte orkar sitta där så ofta att man kan hålla vildsvinsstammen på en rimlig nivå är det faktiskt bara att svälja sin stolthet och överlåta jakten till andra intresserade jägare. Att gnälla över vildsvinen men inte vilja överlåta jakten åt någon annan visar bara att det just är gnäll.

Sedan har vi det påstådda problemet med den överdrivna utfodringen av vildsvin. Det senaste i denna propaganda är tydligen, enligt din ledare, att okontrollerade mängder mat läggs ut på marker för jakt, vilket i sin tur ger upphov till honor som tidigt blir dräktiga, och fler kultingar som överlever. Detta är bara lösa påståenden, som saknar stöd i forskningen.

Det stämmer säkert att det läggs ut bröd från bagerier till grisarna. Men på vad sätt skulle det vara skadligt? Grisar är ju liksom människan allätare och tar alltså inte skada av detta! LRF påstår tydligen också att grisar som äter bröd och sötsaker blir så feta att köttet inte kan användas om de skjuts. Vilket nonsens! Hur kan du ta upp något sådant i en ledare?

Jag har tidigare tillskrivit Jägareförbundet efter att de i sin tidning Svensk Jakt fördömt just utfodring av vildsvin med bröd. Men någon vettig förklaring till sina påståenden har de inte kunnat ge.

Mvh..."

Och så kommer namnet, som jag blivit ombedd att utelämna. Ja, de saker som du, vildsvinsjägare, protesterar emot är ju faktiskt både LRF:s och uppenbarligen även Svenska Jägareförbundets mening.

Detta angående uppfattningen, att överdrivet utfodrade grisar tidigt blir dräktiga, liksom att köttet blir för fett om grisarna tillåts äta för mycket socker. Det var alltså inte något jag själv påstod, utan ett argument från LRF som jag tyckte var viktigt att få med i texten.

Vildsvinstammen är stor, men även om jägarna skjuter av svin så hjälper det stammen ytterligare med extra utfodring. I mina öron låter det inte särskilt märkligt.

fredag 19 november 2010

Samordnad jakt på vidsvin

TYRINGE. Vildsvinen får det hett om öronen på lördag.
LRF har bjudit in jaktlagen i bygden till några timmars intensiv jakt på vildsvin i Tyringe.

Både bönderna i området och ägarna till golfbanan i Skyrup är trötta på vildsvinen som förstör både åkermark, grödor och golfbanan.

LRF i Tyringebygden har bjudit in jaktlagen i bygden till en samordnad aktion mot grisarna eftersom de ser problemen som djuren för med sig.
– Grisarna är problem för både vall och betesmark. Vete och majs kan man inte odla utan att spärra av odlingen ordentligt, säger Bengt Nilsson, ordförande i LRF Tyringebygden som hävdar att grisarna slår hårt med jordbruksnäringen.

Även Mats Johnsson som arbetar på golfbanan har problem med djuren.
– För två veckor sedan la jag väl en 50 timmar på att lägga igen gräs efter att grisarna varit här och bökat, säger han.

Det är upp till markägarna och jaktlagen att organisera sig på sin mark. På lördag jagar de tillsammans i hopp om att skjuta av så många grisar som möjligt. Efter jakten, vid lunchtid, bjuder LRF deltagarna på ärtsoppa i Deleberga och förbundet hoppas att jägarna kan prata med varandra och komma fram till nya samarbetsmetoder för både jakt och utfodring av vildsvinen.


Bengt Nilsson tror att det kommer bli en större effekt om jägarna kan samordna drev över större områden i framtiden.
Mats Johnsson håller med.
– Samverkan måste till för att få bukt med grisarna, säger han.
Hittills är mellan 60 och 70 personer anmälda till lunchen på lördag men Bengt Nilsson kan inte svara på hur många jägare som kommer att delta. Det finns ingen restriktion på hur många vildsvin som får skjutas, och Bengt Nilsson hoppas att det blir många.

– Vi hoppas ju att det skjuts en del i alla fall, säger han.
Jakten börjar klockan nio på lördag morgon.

Av Hanna Berndtsson 18 NOVEMBER 12.08 Norra Skåne

Ica säljer allt mer viltkött

Ica distribuerar allt mer viltkött till sina butiker. Totalt har distributionsvolymen ökat med 50 procent jämfört med i fjol.

– Efterfrågan på olika typer av viltprodukter ökade under 2009 och därför har vi ökat volymen med 50 procent i år. Det är främst älgkött som efterfrågas, säger Sara Hjelm, pressekreterare hos Ica.

Även intresset för vildsvin ökar, inte minst när det gäller julskinka. Enligt Sara Hjelm har mediernas bevakning av tamgrisuppfödning fått konsumenter att intressera sig mer för djuromsorg.

– Det gör att en del föredrar vildsvin, säger hon.
Ica har hittills distribuerat dubbelt så mycket vildsvinsjulskinka i år jämfört med i fjol.

Sara Hjelm påpekar dock att försäljningsvolymen av julskinka från vildsvin fortfarande är försvinnande liten jämfört med volymen vanlig julskinka.


Mats P Ostelius
Reporter
08-588 369 01
mats.p.ostelius@lrfmedia.lrf.se Publicerad 17 november 2010

Vildsvinsplågan har aldrig varit värre

JOHANNISHUS Madeleine Sandell Bark vågar inte gå ut på kvällen. Hon är rädd för vildsvinen som står i hennes trädgård i Stegeryd stora delar av dygnet.
Vildsvinen bryr sig varken om hundar som skäller allt vad de orkar på några meters avstånd eller smällande grytlock.

– Jag tror inte att folk riktigt förstår hur fruktansvärt det här är, säger Madeleine Sandell Bark i Stegeryd.
Hon bor på greve Hans Wachtmeisters marker utanför Johannishus samhälle.

Hennes trädgård är förstörd av de talrika bökande svinen - liksom grannens trädgård som drabbats ännu värre.
– Vildsvinen till och med bökar upp grus och sten på verandan. De är totalt orädda, med ett beteende snarlikt tamdjur, berättar Madeleine Sandell Bark.
Hon håller tio hundar och flera hästar. Men det bekymrar inte vildsvinen.

Smäller med grytlock
– Hundarna kan stå bara några meter från vildsvinen och skälla som galningar, men det bekommer inte svinen, säger Madeleine Bark Sandell som försöker få bort dem från trädgården genom att smälla med grytlock.
– Värst är det på kvällen. Jag vågar helt enkelt inte gå ut i mörkret. De finns i princip i trädgården stora delar av dygnet, fortsätter hon. Med undantag på dagarna.

Stammen måste reduceras
Greve Hans Wachtmeister är medveten om de oskygga djurens framfart.
Igår kväll upplät han en lokal till Fridlevstads LRF som hade kallat till ett allmänt möte om vildsvinsplågan.
– Det krävs snabba och effektiva åtgärder. Vildsvinsstammen måste reduceras, därom råder ingen tvekan, men det krävs även en inventering av stammen i syfte att bestämma hur stor den ska vara framöver, säger Hans Wachtmeister.

Över stora områden
Hans marker har drabbats hårt av vildsvinen.
I somras åt djuren ohämmat av växande spannmål och vildsvinen har heller inte skonat höstsäden.
Ett stort problem är att djuren rör sig över stora områden.
Han anser att man hittills inte hittat någon väl fungerande metod för att komma tillrätta med vildsvinen och de oerhörda skador de åstadkommer.

En lösning?
Men kanske har han själv lösningen.
– Jag har en idé om att bilda vildsvinsförvaltningsområden, cirka 3 000 hektar stora områden där markägare och jägare samverkar i kampen för att hålla vildsvinsstammen på en rimlig nivå. Det kan vara en framkomlig väg, tillägger Hans Wachtmeister.

Göran Sundén, Sydöstran
Publicerad 2010-11-18 03:00. Senast uppdaterad 2010-11-18 07:07

Samarbete ska lösa vildsvinsproblem

Nu ska man samarbeta kring jakten på den stora vildsvinsstammen i skånska Skrylle.


I det skånska fritidsområdet Skrylle har man problem med den allt större vildsvinsstammen. För att lösa dem har markägare, arrendatorer, kommunen och andra intressenter haft ett stormöte för att se vad man kan göra.


Den stora vildsvinsstammen håller inte bara till i Skrylle, så man har länge efterlyst ett samarbete med kringliggande markägare och jaktarrendatorer. Nu har man kommit en bit på väg för att lösa problemen.

– Vi har bildat en grupp med tio personer med representanter från samtliga runt Skrylle och kommunen, berättar Sven Engberg, intendent på Skryllegården och jaktledare för jaktlaget i området, för Skånska Dagbladet.


Jaktlag bör jaga tillsammans

Förslagen för att underlätta jakten är bland annat att olika jaktlag jagar tillsammans, det vill säga att ett jaktlag jagar, och ett annat står beredda om vildsvinen flyr undan till deras mark. Att använda flera hundar över större områden är också en av idéerna.

– Det är ett helt nytt tänk har nere, säger Sven Engberg till Skånska Dagbladet.
Man ska dessutom se över hur man använder utfodrings- och åtelplatser, och tänka på att inte ge grisarna för söt mat.

– Reproduktionen blir ohämmad. Vi skjuter problemen framför oss om vi inte tar tag i det, säger Sven Engberg.

Efter mötet är Sven Engberg positiv, eftersom han upplever att alla verkar eniga om att samarbeta för att hålla vildsvinsstammen i schack

Jakt o Jägare 2010-11-18

söndag 14 november 2010

Ryska vildsvin ställer till det i Savolax

Savon sanomat: Ryska vildsvin ställer till det i Savolax
Publicerad 12 november 2010 kl. 11:45.


En ovanligt stor vildsvinsflock har jagats i Norra Savolax under de senaste dagarna. Flocken har sannolikt rymt från Ryssland, enligt tidningen Savon Sanomat.


Tre jaktlag jagade nio svin i Suonenjoki på torsdagen. Svinen ställer till det bland annat genom att böka i trädgårdar och komposter.


I slutet av sommaren rymde hundratals vildsvin från en semesterby i ryska Karelen. De vildsvin som nu rört sig i Savolax verkar passa in på rymlingarna, åtminstone till storleken.


Normalt rör sig bara ett fåtal ensamma vildsvin i Finland, eftersom klimatet är för kallt och det finns för litet mat. Även andra rapporter om stora vildsvinsflockar har förekommit under hösten, vilket är ovanligt.


Vildsvinen kan röra sig upp till 10-15 kilometer per natt. (FNB)



Vasabladet 14 nov 2010

Vildsvin på väg



Vildsvin på väg. Lär dig svinens beteenden för att undvika olyckor med dem. Och om olyckan är framme - passa dig för anfallande grisar. Foto: Scanpix
Vildsvin en allt större trafikfara






Johnny Johansson, informatör på Älgskadefondsföreningen



Sveriges vildsvinsstam växer för varje år och utbredningen tycks vara omöjlig att stoppa. - Det går inte att skjuta av dem. Skjuter du ett par så är det ändå tio kvar. De förökar sig med ett par kullar om året och får fem till sex kultingar varje gång, säger Johnny Johansson.

Allt fler olyckor med vildsvin på landets vägar rapporteras in. Bara i år har sex olyckor med vildsvin inträffat i Dalarna.

– Du måste kunna läsa av naturen när du kör för att undvika olyckor, säger Johnny Johansson, informatör på Älgskadefondsföreningen.

Sveriges vildsvinsstam växer för varje år och utbredningen tycks vara omöjlig att stoppa. - Det går inte att skjuta av dem. Skjuter du ett par så är det ändå tio kvar. De förökar sig med ett par kullar om året och får fem till sex kultingar varje gång, säger Johnny Johansson. Det enda du som bilförare kan göra är att anpassa din körning.

– Det du kan göra är att konsekvent hålla nere hastigheten. Ju fortare du kör, desto värre smäll blir det. Om du kolliderar är det svårare att hålla kvar bilen på vägen och lättare att volta. Du måste också kunna läsa av naturen när du kör för att undvika olyckor, säger Johnny Johansson.

Hittills i år har sju antal olyckor med vildsvin inträffat i dalarnas län, enligt siffror från Nationella viltolycksrådet. Olyckorna inträffade bland annat utanför Vansbro, Älvdalen, Ludvika, och Aspeboda. I hela landet har det inträffat 1916 olyckor med vildsvin.

– Det ökade antalet olyckor beror främst på att vildsvinsstammen har ökat. Dessutom är vildsvinen svårare att upptäcka än andra djur, säger Johnny Johansson.

Svåra nattdjur

Vildsvinen skiljer sig från andra djur som kan vara en fara i trafiken. Det är inte i gryningen eller skymningen som de är aktiva – utan mitt i natten.

– Rådjur och älgar har ögon som glimmar till av billyktorna så man hinner bromsa. Men vildsvin saknar reflekterande ögon och är därför mycket svårare att upptäcka i mörkret. Dessutom har de mörk päls som fungerar som kamouflage. Det gör att olyckorna är svårare att undvika, säger Johnny Johansson.

För att minska riskerna att råka ut för en olycka med vildsvin uppmanar han bilföraren att läsa på om djurets beteenden.

– De trivs bäst nära lövskog och snåriga buskage. Det gillar fuktiga marker med gyttja, och de får gärna vara diken i närheten där de han gömma sig. De trivs inte i granskog eller i öppna jordbrukslandskap. Om du vet om det här så kan du anpassa din körning när du kommer till områden där det kan finnas vildsvin, säger Johnny Johansson.

”Inte att leka med”

När olyckan ändå är framme bör bilföraren veta att det finns en anmälningsplikt vid olyckor med vildsvin. Platsen för kollisionen måste markeras.

Men stanna inte bilen direkt efter en olycka för att titta efter hur det gick med djuret. Kör först fram ett hundratal meter.

Vildsvinen kan nämligen ligga ner och spela död - för att sedan attackera dig.

– De är inte att leka med när de skadat sig. De kanske inte har tuppat av utan reser sig upp och går till anfall. Galtarna har stora betar som är vassa som knivar. De siktar på knäna och kan skära sönder dig, säger Johnny Johansson.

Enligt honom orsakar oftast inte olyckor med vildsvin så stora skador på fordonen. Det är främst avåkningar och kollisioner med andra fordon som är faran med olyckorna.


Stefan Hazianastasiou NA Media
namedia@na.se
Publicerad: 2010-11-12 12:26

fredag 12 november 2010

Djurskyddslagen gäller för fällfångat vilt

Minst klass 3 för att avliva vildsvin

För en sådan här bumling krävs klass 2. Det finns uppgifter i jaktpressen om att klass 4-ammunition är tillåten för att avliva fällfångade vildsvin. Det stämmer inte, påpekar Jordbruksverket

Att avliva fällfångade vildsvin kräver minst klass 3- eller 2-ammunition. Dessutom avråder Jordbruksverket bestämt från att använda kniv, eftersom det inte dödar direkt utan bara paralyserar djuret.

Det är uppgifter i jaktpressen om att klass 4-ammunition är tillåten för att avliva fällfångade vildsvin som föranlett Jordbruksverkets yttrande. Orsaken till reglerna är att ett djur som är fångat levande i fälla omfattas av djurskyddslagen – och därmed jordbruksverkets föreskrifter om slakt och avlivning.
– Vi rör oss i gränstrakterna mellan jaktlagen och djurskyddslagen. Men när det gäller just levande djur som fångats i fälla så träder djurskyddslagen in. Dessutom finns en klar parallell mellan vildsvin och tamgris som gör det ganska lätt att tolka reglerna, säger djurskyddschef Björn Dahlén på Jordbruksverket.

Ny lag när fällan slår igen
Att levandefällor omfattas av djurskyddslagen är välkänt och det är bland annat därför Jordbruksverket är med och yttrar sig till exempel när Naturvårdsverket godkänner levandefångstfällor.
Rent juridiskt övergår alltså jakten med fälla till att att hålla ett djur i fångenskap (för senare avlivning) i samma sekund som fällan slår igen. Därmed gäller en rad föreskrifter för hur djuret ska avlivas, beroende på vilket djur det är frågan om.
För det första använder Jordbruksverket två begrepp för det vi jägare i dagligt tal kallar för avlivning eller avfångning, nämligen bedövning och avlivning. Man får till exempel avliva en gris med kniv och avblodning – om grisen bedövas först. I praktiken brukar jägare skjuta djuret i huvudet, vilket betyder både bedövning och avlivning.

Kniv förkastligt
Att enbart använda kniv för avlivning (stick i nacken) är förkastligt för allt jaktbart vilt, anser Jordbruksverket, även om det inte formellt är förbjudet. Till exempel förbjöds den traditionella renslakten med en böjd specialkniv redan 1993.
För vildsvin i fälla gäller alltså samma regler som för gris: Klass 3-ammunition med expanderande kula på högst 5 meters avstånd. Skottet ska riktas i linje med halskotpelaren. Galt över 90 kilo kräver klass 2-ammunition. Hagelammunition ska vara minst kaliber 20 med 28 gram hagel (US 6) och skottet ska avlossas 5–25 centimeter från huvudet.

Trafikskadat vilt?
Men jägare kan hamna i många andra typer av avlivningssituationer och då är det ofta jaktlagen som gäller, samt andra delar av djurskyddslagstiftningen.
– Det finns portalparagrafer som säger att djur inte ska utsättas för onödigt lidande. Vid en trafikolycka kan det i vissa fall vara försvarbart att slå ihjäl ett djur, eller använda kniv, för att inte utsätta djuret för onödigt och långdraget lidande.
– Man ska naturligtvis använda sig av den förnuftigaste och mest effektiva metoden som står till buds, säger Björn Dahlén.

Normal jakt styrs av jaktlagen
Ett annat exempel är jakt, då det skjuts ett skott mot en älg som går iväg och lägger sig några hundra meter bort. I det fallet gäller jaktlagstiftningen hela tiden och då följer man som vanligt den gällande rekommendationen att avvakta eftersöksekipage.
Vid traditionell jakt med skjutvapen gäller i princip jaktlagstiftningen hela tiden fram tills dess djuret är fällt och avfångat.
– Då är det alltså inte frågan om ett levande djur som hålls i fångenskap för senare avlivning, förtydligar Björn Dahlén.

Oftast räcker .22 LR
För övrigt fällfångat vilt är det i regel kaliber .22 LR som gäller. Det gäller också vid avlivning av hund och katt (för katt räcker .22 Short). Räv, grävling eller mink bör till exempel utan vidare kunna jämställas med hund.
Däremot är det oklart hur man ska bedöma ett fällfångat rådjur. I föreskrifterna tillåts till exempel .22 LR (klass 4) för får, getter och hästar, medan det krävs klass 3–ammuntion för baggar och klass 2 för ren.
Har man fångat fåglar eller kaniner så räcker naturligtvis .22 LR, men man får också helt enkelt slå ihjäl djuret med ett hårt föremål.

Dan Törnström 2010-11-11 Jakt o Jägare

LRF Sydost: stoppa utfodringen av vildsvin



- Vilka djur behöver så mycket energirik föda vid den här årstiden, frågar sig Lars-Ove Johansson. Foto: LRF Sydost


LRF Sydost och Svenska Jägareförbundet riktar en gemensam uppmaning till markägare och jägare: stoppa den ohämmade utfodringen av vildsvin.
I ett pressmeddelande skriver organisationerna att en anledning till att vildsvinen ökar i antal är överskott på energirik mat som djuren får tillgång till vid utfodringsplatser.

LRF Sydost och Jägareförbundet tycker att utfodring endast ska ske för att styra bort vildsvinen från skadekänslig mark eller från trafikerade vägar och bebyggelse. Även åtelplatser i avsikt att samla djuren vid jakt är okej om det läggs ut en mindre mängd foder.

Som avskräckande exempel visar LRF/Jägareförbundet upp en bild tagen i Kronobergs län. Så mycket betor fyller bara ett syfte, nämligen att föröka vildsvinsstammen, anser Lars-Ove Johansson, regionförbundsordförande i LRF Sydost.
- Om inte utfodringen sköts enligt riktlinjerna kommer vi att driva på för ett förbud, säger han i en kommentar.



ATL.nu
info.atl@lrfmedia.lrf.se Fredag 12 november 2010

Far och dotter anfölls av vildsvinsflock

Fredrik Carlsson och hans dotter Ebba anfölls av vildsvin när de var på väg hem från bussen. Fredrik hamnade under ett av djuren, medan dottern flydde med ett stort vildsvin efter sig.
Händelsen inträffade på måndagen i Östra Göinge. Fredrik hade mött sin dotter vid bussen och det var på vägen hem de stötte ihop en med några kultingar och minst en större gris. Vildsvinen satte direkt fart mot far och dotter, 50 meter från deras hem.

Dottern Ebba flydde mot hemmet med den stora grisen efter sig, Samtidigt blev Fredrik nersprungen av en annan gris som sedan anföll honom medan han låg raklång med ryggen mot marken.

– Och den grisen var över mig så jag hade i princip mage mot mage, säger Fredrik Carlsson till SR Kristianstad.

Tumultet pågick en stund men Fredrik Carlsson klarade sig utan några skador. Barnen vill dock inte längre gå till bussen själva.
Svensk Jakt 12 november, 2010

fredag 5 november 2010

Växande vildsvinsstam i Värmland

2010-11-05
KARLSTAD(JJ). Vildsvinsstammen ökar i Värmland, men inte så snabbt som kanske en del förväntat sig.
– De blir fler, men det går långsammare än jag trodde från början, säger Lennart Johannesson, vid Jägareförbundet, till Värmlands Folkblad.


Vildsvinen kommer även närmare Karlstad. Ett par vildsvin har observerats norr om Karlstad, vid Ilandatrakten.
Värmland har bara haft vildsvin i omkring tre års tid. Johannesson säger till Värmlands Folkblad att Värmland är det sista länet i Mellansverige som får vildsvin. Troligen finns det omkring 100 djur i Värmland i dag.

Vildsvinens närvaro innebär både fördelar och nackdelar. Djurens bökande efter mat i jorden är ren markberedning och positivt för naturen. Men för de som odlar potatis kan djuren ställa till en hel del besvär.
Och Johannesson betonar vikten av kunskap hos de som jagar vildsvin.