Ovanligt mycket larver i vildsvin

Sverige.Ett småländskt vildsvin har visat sig ha otroligt stora mängder trikin i köttet, mellan 1 000 och 2 000 larver per gram kött. Det är bland den högsta mängd larver som hittats i kött från ett djur som lever vilt.
Vildsvinet sköts nyligen utanför Älmhult. Köttet skickade på analys och ett laboratorium kunde konstatera att det fanns trikiner i det.

Nu kan Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), bekräfta att det fanns rekordmånga larver i djuret, mellan 1 000 och 2 000 larver per gram kött. Det är bland den högsta mängd larver som hittats i kött från ett djur som lever vilt.

– Det här var förvånansvärt högt. Jag skulle vilja veta vad vildsvinet ätit som var så infekterat, säger Eva Osterman-Lind, laboratorieveterinär vid SVA.

Någon gång om året brukar det hittas trikiner i vildsvin, men det har aldrig rört sig om sådana här mängder. Enligt Eva Osterman-Lind brukar 100 till 200 larver per gram kött räknas som mycket.

Trikiner kan överföras till människor och ge allvarliga sjukdomar som i värsta fall kan leda till döden.

Allt vildsvinskött som jägare ger bort eller säljer måste testas för trikiner.

Jägare som skjuter vildsvin uppmanas också att gräva ner huvudet och slaktresterna noga så att vilda djur eller hundar inte kommer åt det.

Förutom i vildsvin har trikiner även påträffats i bland annat varg och räv. I höstas hittades larver för första gången i björnkött.

Text: TT
Uppdaterad 28 maj 2010 20.38 Publicerad 28 maj 2010 20.30 på Sydsvenskan

Sverige ÄlmhultSVAEva Osterman-Lind

Sus scrofa

Allmänna fakta
Det är inte så ofta man får se ett vildsvin i det fria, då de flesta vildsvin är mycket skygga och normalt håller sig undan både människor och dagsljus. Men även om vildsvin är skygga djur, lämnar de ofta tydliga spår efter sig genom sitt stundtals våldsamma bökande i marken i jakten på föda. Att vildsvin nu åter finns i Sverige finns det många åsikter om. Förespråkarna menar att vildsvin ska ses som ett tillskott medan motståndarna anser att vildsvin orsakar betynde skador genom sitt frekventa bökande i jorden. Särskilt inom jordbruken kan detta vara kännbart. Jakt får bedrivas på svenska vildsvin mellan den 16 april till 15 februari (med vissa undantag såsom kultingförande suggor vilka alltid är fredade från jakt).



Utseende
Vildsvin är gråbruna i färgen, men pälsen mörknar något vintertid och blir lite ljusare om sommaren. Om man mot förmodan skulle få se ett vildsvin, känns det igen på sitt kraftigt byggda framparti och sina stora hörntänder. Svansen är kort och rak. Ett vildsvin kan bli upp mot 1,5 meter långt och nå en mankhöjd på en meter.


FörekomstFrån att ha varit utrotat i Sverige finns nu vildsvin åter i vår natur, och stammen ökar numera snabbt. Vildsvin förekommer främst i södra och sydöstra Sverige.



Föda
Vildsvinet är en så kallad allätare och dess föda består till allra största delen växter, som till exempel rötter, frön, fallfrukt och nötter. Den lilla andel animalisk föda som vildsvinet intar (ca en tiondel) består av maskar och larver. I undantagsfall kan ett vildsvin även fånga en och annan fågel eller smågnagare.


Reproduktion

Gällande vildsvins förökning blir både suggor och galtar könsmogna redan under det första levnadsåret, men parning brukar vanligen inte ske förrän suggorna är ca 1 ½ år och galtarna ca 2 år. Vildsvins parningsperiod infaller under hösten, från augusti till december. Suggans dräktighet varar ungefär 115 dagar och ungarna föds således från februari till maj. Suggan föder mellan 3-6 ungar beroende på ålder. Ju äldre hona desto fler ungar brukar födas. Det normala är en kull per år. I ettårsåldern stöts ungarna bort av suggan, då det är dags för henne att föda en ny kull igen.



Visste du…

…att ett vildsvin i det fria sällan uppnår en högre ålder än max 10 år.

…att vildsvin invandrade till Sverige ungefär samtidigt som människorna, för ca 8000-1000 år sedan.

…att vildsvin trivs i grupper bestående av suggor och kultingar, och att det alltid är den äldsta honan i gruppen som leder densamma. Galtar som är över 2 år trivs bättre ensamma, även om de i parningstider tillfälligt brukar ansluta sig till de kringströvande grupperna med suggor och kultingar.

…att det är ytterst sällsynt att vildsvin attackerar djur och människor. De få gånger det inträffar är det nästan uteslutande i samband med direkta hotsituationer eller när det är fråga om ett skadeskjutet vildsvin.

Publicerad 20/04/10 av Zoofakta.se DUBBELKLICKA PÅ BILDEN SÅ BLIR DEN STÖRRE!

Naturvårdsverket presenterar plan för att minska skador av vildsvin

PRESSMEDDELANDE 2010-05-03

Naturvårdsverket har nu tagit fram en nationell förvaltningsplan för vildsvin. Målet är att minska skadeverkan av vildsvin genom att minska populationerna. Det innebär ökad lokal samverkan mellan jägare och lantbrukare, ökad jakt och skärpning av reglerna för utfodring av vildsvin.

Det finns nu uppåt 150 000 vildsvin i Sverige, från södra Värmland och Dalarna och söderut. Stammen har expanderat kraftigt och orsakar skador i trafiken och på grödor. Därför har regeringen lagt uppdrag på Naturvårdsverket och Jordbruksverket.

Naturvårdsverkets nationella förvaltningsplan är avsett som en kunskapsbas för länsstyrelserna för de förvaltningsplaner de ska ta fram.

– För att lösa problemen behövs regionala förvaltningsplaner och lokal samverkan mellan myndigheter, jägar- och lantbrukarorganisationer, säger Maria Ågren, generaldirektör för Naturvårdsverket.

I denna lokala samverkan behöver också jordbrukare och arrendatorer av mark delta, anser Naturvårdsverket. I vildsvinsområden och områden där det finns risk för vildsvinsetablering bör arrendeavtalen avhandla frågor om förebyggande åtgärder, ersättning för skador med mera.

Ökad jakt
Det behövs kraftigt ökad jakt för att snabbt minska antalet vildsvin. Jakttiden är redan mycket lång och kan inte bli längre. Det behövs bättre inriktning på jakten och att fler upplåter mark för vildsvinsjakt.

– Om stammen ska vara stabil i ett område måste 70-80 procent av årsungarna tas bort. Det är viktigt att inte ta bort ledarsuggan, eftersom det kan öka skadorna för jordbruket, säger Christer Pettersson, handläggare på Viltförvaltningsenheten.

Vildsvin är svåra att jaga och därför används ofta åtel, föda läggs ut på särskilda jaktplatser. Dessutom stödutfodras vildsvin för att hålla dem borta från åkrar och trafiken.

– Tyvärr använder många fortfarande mat- och kaffebröd, frukostflingor, godis, pasta och andra födoämnen som är avsedda för människor. Denna utfodring är direkt olämplig och bidrar bland annat till en kraftigare tillväxt av populationen, säger Christer Pettersson.

Därför innehåller förvaltningsplanen riktlinjer om typ av foder och fodergivor samt om lämpliga utfodringsplatser. Det är viktigt att inte jaga vildsvin på utfodringsplatserna eftersom de då söker sig nya födoplatser.

Naturvårdsverket föreslår samtidigt regeringen att om detta inte fungerar så bör Naturvårdsverket och Jordbruksverket få befogenhet att göra regler om utfodring av vildsvin och andra klövdjur som stödmatas och åtlas.

Information till allmänheten
Länsstyrelsen bör ha beredskap för att ge en bred information till allmänheten om den ökade skyddsjakten på vildsvin.

Läs den regionala förvaltningsplanen
Läs missivet till regeringen om ytterligare insatser
Läs fler dokument om grödor, hundtest

Ytterligare information:
Christer Pettersson, handläggare viltförvaltningsenheten, 08-698 13 64, 070-888 59 88
christer.pettersson(a)naturvardsverket.se
Anneli Nivrén, presschef, 08-698 13 12, 070-206 37 27
anneli.nivren(a)naturvardsverket.se

Skärpta regler för utfodring av vildsvin

Nyhet från Jordbruksaktuellt 2010-05-03

Naturvårdsverket har tagit fram en nationell förvaltningsplan för vildsvin. Den innebär ökad lokal samverkan mellan jägare och lantbrukare, ökad jakt och skärpning av reglerna för utfodring av vildsvin.

Naturvårdsverket och Jordbruksverket har tagit fram planen på uppdrag av Regeringen. Den är avsedd som en kunskapsbas för länsstyrelserna när förvaltningsplaner de ska ta fram.
– För att lösa problemen behövs regionala förvaltningsplaner och lokal samverkan mellan myndigheter, jägar- och lantbrukarorganisationer, säger Maria Ågren, generaldirektör för Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.
Naturvårdsverket menar att även jordbrukare och arrendatorer måste delta i denna lokala samverkan. De menar också att arrendeavtalen i vildsvinsområden och områden där det finns risk för vildsvinsetablering bör avhandla frågor om förebyggande åtgärder, ersättning för skador med mera.

Ökad jakt och rätt foder
I rapporten skriver de att jakten på vildsvin måste öka. Enligt Christer Pettersson, handläggare på Viltförvaltningsenheten måste 70 – 80 procent av årsungarna tas bort för att hålla stammen stabil inom ett område. Han lyfter också att det är viktigt att behålla ledarsuggan för att hålla nere skadorna på jordbruksmark. Dessutom vill de förändra utfodringen av vildsvin vid åtelplatser.
– Tyvärr använder många fortfarande mat- och kaffebröd, frukostflingor, godis, pasta och andra födoämnen som är avsedda för människor, säger han. Denna utfodring är direkt olämplig och bidrar bland annat till en kraftigare tillväxt av populationen.
Förvaltningsplanen innehåller riktlinjer om typ av foder och fodergivor samt om lämpliga utfodringsplatser. Om utfodringen inte fungerar på ett tillfredsställande sätt föreslår de att Regeringen ger Naturvårdsverket och Jordbruksverket befogenhet att göra regler om utfodring av vildsvin och andra klövdjur.


Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@jordbruksaktuellt.se

Har många kultingar dött i vinter??

Många påstår att en stor del av kultingarna inte klarat vintern. På min åtel ser det ut så här! Är det någon som hittat döda kultingar?? Hör av er om så är fallet.