Jämthund fast i vildsvinsfälla i tre dygn

En jämthund satt fast i en hemmagjord vildsvinsfälla i tre dygn. Händelsen inträffade i Gräsås, Halland.
Hundägaren hade förgäves letat efter sin bortsprungna hund i tre dagar när han hittade en foderspridare med en vildsvinsfälla intill. Fällan var igenslagen och när han kikade in fick han syn på sin hund, som var svårt medtagen.

– Det fanns inte ett enda spår runt fällan och det snöade tre dagar tidigare. Det innebär att min hund åtminstone suttit fast i fällan i minst tre dygn, säger den upprörde hundägaren till Hallands Nyheter.

Vildsvinsfällan var ett hemmabygge som inte godkänts för vildsvinsfångst. Dessutom ska vildsvinsfällor vittjas minst två gånger om dagen. Polisen har därför tagit bilder på fällan samt upprättat en anmälan om jaktbrott.

Skapad 2010-12-14 Ändrad 2010-12-14 Skribent: Olle Olsson Svensk Jakt

Vildsvin fotograferade i norra Dalarna

Foto: Leif Sorgenfrei


14 december, 2010
Leif Sorgenfrei mötte de här vildsvinen mellan Särna och Sälen i norra Dalarna.
– Frågan är vart de är på väg?, undrar Leif Sorgenfrei.

Skapad 2010-12-14 Svensk Jakt

Fyra frågor till Anita Persson, vildsvinskunnig på LRF

Anita Persson på LRF sprider information om hur probelmatiken kring den utökade vildsvinsstammen ska hanteras. Foto: Monica W Borg

Du har varit i Eket och pratat med markägare, jägare och arrendatorer som har problem med vildsvin. Vad tyckte du om mötet?
- Jag blev uppringd av några förtvivlade lantbrukare som har väldigt mycket skador på sin åker- och betesmark. De kände att de inte hade jägarna med sig och att de själv behövde mer kunskap. Genom LRF Skånes Vildsvinsprojekt informerar vi tillsammans med Jägarförbundet om vildsvinets biologi, utfodring, jakt och samverkan. Målet är att alla ska få en baskunskap. Det blev en bra träff. Nästa mål är att bilda samverkansgrupper så kallade skötselområde för att skjuta vildsvin. Ett vildsvin kan röra sig fem kilometer per natt vilket kan inkludera många fastigheter.

Hur är Örkelljungabornas inställning?
- Efter mötet tycker jag att man har förstått att man måste skjuta många fler vildsvin för att minska skadorna. Det kan bli stora summor pengar i förlust för markägaren om vi inte får rätt på detta.

Hur ser vildsvinsstammen ut i Skåne och hur märks deras utvidgning?
- På vissa område är skadorna stora. Det har faktiskt gått så långt att på en del håll har man gett upp att odla vissa grödor. Vallen ger en skörd när man i normala fall tar tre. Trafikolyckor med vildsvin har också ökat och chansen finns att de börjar komma in i samhälle och privata trädgårdar. Vi bör avskjuta 80-100 procent av reproduktionen för att hålla stammen i schack. I dag skjuter vi 30 procent.

Hur tycker ni att den växande vildsvinsstammen ska hanteras?
- Vi ska skapa skötselområde genom samverkan mellan markägare och jägare vad gäller jakten. Viktigt att jaga rätt djur och aldrig skjuta ledarsuggan. Utfodra endast sparsamt och i avledande syfte. Bröd, kakor och godis vill vi inte se ute i skogen och vi vill inte se överutfodring. Grisarna blir feta, de blir könsmogna tidigare och kan därmed få kultingar vid en väldigt tidig ålder.

LRFdiana.larsson@lokaltidningen.se 2010-12-11

Vildsvin rör sig dåligt i snönsara.

Teorin att vildsvinen har svårt att komma undan i den höga snön bekräftas av rovdjursexperten Nils Carlsson, som jobbar på Länsstyrelsen i Skåne.

– Det beror på att vildsvin är väldigt kortbenta och rör sig väldigt dåligt i snö. Eftersom det är så svårt att röra sig för dem, stannar de hellre och slåss, säger han.
Att vildsvinsstammen har vuxit sig så stor är ett problem som människan själv har hjälpt till att skapa, menar Nils Carlsson.

I Skåne finns idag en omfattande utfodring av vildsvin.
– Det beror på att många vill ha vildsvin att jaga, säger Nils Carlsson.
Samtidigt skadar djuren mark – och jägarnas egna hundar.

För bonden är problemet i högsta grad tveeggat. Att upplåta sin mark för vildsvinsjakt kan ge klirr i kassan.
– Det är inte ovanligt att folk betalar 50-60 000 per år för att få jaga, säger Nils Carlsson.
Man behöver inte vara rädd för vildsvin, om man inte stör dem, menar Nils Carlsson, som dagligen får flera samtal om djuren.
– Det går hemskt mycket myter om vildsvinens farlighet, säger han.
f.lowery@lokaltidningen.se

Polis fann tre olagliga vildsvinsfällor

I torsdag var det rättegång mot en lantbrukare i Misterhult, norr om Oskarshamn, som misstänks ha jagat vildsvin med omärkta och otillåtna fällor.


När polisen efter ett anonymt tips åkte ut till lantbrukaren i mars, fann man tre fällor av diverse konstruktioner. En var gjord av oljefat, en annan var en rörkonstruktion och en tredje hade byggts med gamla telefonstolpar, uppger Nyheterna.net.
Två av fällorna var gillrade och bestrukna med tjära, ett känt sätt att locka vildsvin. Fällorna saknade dessutom märkning med ägaruppgifter, som är också är ett krav enligt lagen.
Lantbrukaren hävdade emellertid att någon okänd person gillrat de båda fällorna med illvilja. Hans avsikt hade varit att börja locka vildsvinen till fällor för att sedan fånga dem när han fått tag på typgodkända fällor. Han uppger dessutom att det aldrig fångats några vildsvin med fällorna.

Jakt o Jägare 2010-12-11

Vildsvinsstrid till högsta instans

Vildsvinsfälla som kan bli fall för Regeringsrätten. Foto: L-O Lundgren AB


Naturvårdsverket ger sig inte. De överklagar Kammarättens beslut om att inte ge prövningstillstånd i ett ärende om Lars-Olof Lundgrens vildsvinsfällor till Regeringsrätten.

Följetongen kring Lars-Olof Lundgren och hans Lotin-fällor för vildsvin fortsätter. Nu vill Naturvårdsverket att högsta instans, Regeringsrätten, ska pröva ärendet. Bakgrunden är att Naturvårdsverket för några år sedan beslutade att godkänna en vildsvinsfälla, L112 Sinkabirum. Men sedan inga fler.

Det förvånade bland annat Lars-Olof Lundgren. Han ansökte därför om att få fångstredskapen Vildsvin enkel L114 och Lotin vildsvin dubbel L115 godkända för fångst av räv och grävling.

Den ansökan avslog Naturvårdsverket i juni 2009. De menade, bland annat, att Lotin-fällorna inte var gjorda av trä, vilket de borde vara, och att det fanns stor risk för bifångst av vildsvin i Lotin-fällorna. Lars-Olof Lundgren menade däremot att det går att ställa in luckorna i olika lägen för att undvika fångst av vildsvin.

Lars-Olof Lundgren överklagade Naturvårdsverkets beslut till förvaltningsdomstolen som gav honom rätt eftersom fällorna inte var särskilt annorlunda från fällor som redan godkänts för räv och grävling. Han skulle alltså ha rätt att sälja sina fällor för fångst av räv och grävling. Men inte för fångst av vildsvin eftersom den fångsten inte togs upp i ansökan.

När Naturvårdsverket överklagade förvaltningsdomstolens beslut till Kammarrätten fick de inte prövningstillstånd. Det vill säga, fallet tas inte upp av Kammarrätten.

Och det är beslutet att inte ge prövningstillstånd som nu Naturvårdsverket överklagat till Regeringsrätten.



Härje Rolfsson
harje.rolfsson@lrfmedia.lrf.se
ATL Tisdag 7 december 2010

Vildsvin stoppar kvällscykling

Ett vildsvin stoppade en cyklist i tätbebyggt område i Pixbo.

RelateratEn kvinna var på väg hem en kväll i slutet av november när hon plötsligt såg något mörkt och lurvigt på cykelbanan i höjd med Pixbo tennishall. Hon trodde först att det var en björn men när hon kom närmare såg hon att det var ett stort vildsvin. Det ska ha stannat till en stund och sedan gått vidare mot Herkulesgården.

Cyklisten skriver till Härryda kommun och ifrågasätter att vildsvin får röra sig i tätbebyggda områden. Hon ber också om råd hur hon ska agera om hon skulle stötta samman med ett vildsvin igen.

Men just nu blir det, av rädsla för vilddjur, ingen mer cykling på kvällar för hennes del.

Martina Liljedahl

031-86 84 26
martina.liljedahl@gp.se 2010-12-07

Vildsvin på dagordningen

Ökad och effektiv jakt på vildsvin och ett stopp för oetisk utfodring. Förslagen vid gårdagens möte med Eskil Erlandsson, myndigheter och organisationer känns igen sedan tidigare.

På torsdagen mötte landsbygdsminister Eskil Erlandsson berörda myndigheter och intresseorganisationer för att diskutera hur man ska hantera den växande viltsvinsstammen. Efter mötet lovade ministern att han ska se över lagstiftningen.
- I dag har vi problem med små förtätningar i vissa biotoper och oetisk utfodring. Det jag kan göra är att se över lagstiftningen och då till exempel utfodringen.

Det finns i dag inga siffror på exakt hur mycket som vildsvinsskadorna kostar lantbruket varje år. Men enligt en undersökning som Jordbruksverket gjort bland lantbrukare i Sörmland så var kostnaden där i snitt 135 kronor per hektar.

Eskil Erlandsson tror inte att der går att komma åt problematiken på det nationella planet.
- Det måste till lokala förvaltningsplaner anpassade efter täthet, utbredning och den skadebild som man har i ett område. Där är ett exempel jordbruket och att bonden ska kunna odla sina grödor på ett önskvärt sätt. Vi har en övergripande nationell plan, men den fungerar inte lokalt på grund av stora skillnader i biotoper.

I dag finns det sannolikt runt 150 000 vildsvin i landet. Men enligt landsbygdsministern går det inte att sätta ett tak på hur stor stammen ska vara.
- Det beror på att utbredningen och tätheten är otroligt olik även inom en församling. Därför är det viktigt med lokal och regional samverkan. De senaste åren har Naturvårdsverket utrett möjligheten att använda fler typer av fällor för att jaga vildsvin.

Enligt Eskil Erlandsson kommer det att vara klar till årsskiftet.
- Vi har ett regelverk som tillåter användandet av fällor. Inom kort kommer vi få besked om vi kan använda fler.

Flera organisationer tryckte under mötet med ministern på värdet av utbildning, kunskap och samverkan. Ett spår som även Eskil Erlandsson menar är viktigt att följa.
- Vi måste ta ansvar och samverka för att sprida kunskap och information för att förvalta viltet klokt.

Maria Engström
ATL Fredag 26 november 2010

Vildsvin hade dödlig mängd trikiner

En vildsvinssugga som sköts utanför småländska Alvesta visade sig bära på dödliga mängder trikinlarver. Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, gjorde en rutinmässig undersökning av suggan och beräknade att det fanns 66 larver per gram kött. Enligt SVA skulle det vara en dödlig dos om man äter köttet utan att tillaga det.
I år har SVA hittills analyserat prover från cirka 25 000 vildsvin, men bara hittat trikiner i suggan från Alvesta. Förra året upptäcktes trikiner i ett vildsvin som sköts i Kolmården.

2010-11-24 Jakt o Jägare

Vildsvinen – var är ni?

DELEBERGA.
Lördagens jakt på vildsvin i Tyringebygden blev lyckad. Åtminstone sett till själva arrangemanget. Djuren höll sig däremot undan.

Förhoppningen var stor bland alla inblandade, ett hundratal jägare uppges ha stått på pass i skogarna kring Matteröd, Deleberga, Skyrup, Skuddarp, Finja, Västra Torup och Hovdala.
Ett snöfall under natten till lördag störde heller inte planerna.

Tvärtom kunde det vita guldet rentav vara jägarna behjälplig i jakten på vildsvinen som ställer till med stor oreda för markägare i området.

– Grisarna har blivit alldeles för många och orsakar stor skada på betesmark och vall (hö, ensilage som odlas till djurfoder) samt majs och veteodlingar. Därför har vi tagit initiativet till en gemensam jakt för att få ned antalet, berättar Bengt Nilsson, ordförande i Tyringebygdens LRF-avdelning.
Han fortsätter:

– Det finns en liten konflikt mellan markägare som odlar och dem som säljer jakt. De som säljer jakt vill kunna erbjuda många djur och utfodrar därför djur vilket för vildsvinen innebär att de blir könsmogna tidigare och kan få fler kullar.
– Sedan är det också ett faktum att om flockens ledare, alltid en sugga, skjuts så blir flocken som tonårspågar som inte har någon som håller dem i öronen. De gör lite som de vill och ställer till det. Suggan håller annars flocken i schack.

Men trots att många grisar siktats av jaktlagen tidigare och att hundar användes var jaktlyckan mindre lyckad. Rådjur syntes passera på passen och något jaktlag siktade gris under förmiddagen men inte inom skjutavstånd.

Vid lunchtid bjöds det på ärtsoppa som tillagats i kopparkärl vars vatten värmdes upp med ved.
– Målet med dagen var inte att skjuta av ett visst antal. Målet var att få ingång en gemensam jakt som ska återkomma regelbundet vid ett par tillfällen varje år. Det är viktigt att jägarna också får träffas och utbyta erfarenheter. Det finns jaktlag som har marker intill varandra som aldrig träffats, säger Bengt Nilsson som under eftermiddagen fick kännedom att några grisar trots allt fällts.

Håkan Samevik leder ett lag med jakt på älg, rådjur, räv och hare i trakten kring Deleberga utanför Tyringe.
– Han känner till varenda sten, skojar Sven Carlsson som äger marken.
– Det är ett trevligt initiativ LRF tagit. Vi jägare träffas sällan och pratar. Det här är en bra början och vi är positiva till fler jakter tillsammans, säger Håkan
Den 8 januari är nästa datum som gäller för samorganiserad jakt på vildsvin.
Återstår att se hur den ronden slutar.
Grisarna leder hittills med 1-0.


Av Stefan Franzén 21 NOVEMBER 17.35 (UPPDATERAD 20.30)NorraSkåne

Okunnigt om vildsvinsjakt

Läser i Katrineholms-Kuriren att Walburga Habsburg Douglas och Margareta Cederfelt (M) vill begränsa vildsvinsstammen eller rättare sagt hejda ökningen av stammen med hjälp av framförallt två metoder som förlängd jakttid och fälljakt.

Tanken är god som sådan, om inte okunskapen lyste igenom angående vildvinsjakt!

Att förlänga jakttiden är ganska så svårt då årsgamla vildsvin får jagas året runt och dygnet runt! Vuxna vildsvin får inte jagas under perioden februari till april då de förväntas brunsta då, men för övrigt resterande året och dygnet runt.

Angående fällor finns det i- dag endast en godkänd fälla (sinkabirum), men den är framförallt relativt dyr, cirka 7- 000 kronor i- dag och ska den enskilde jägaren stå för de pengarna eller kommer staten att "dela ut" fällor till jaktlagen? Dessutom är den stor och tung och svårflyttad.

Ett annat problem med både fällor och övrig jakt är att de som ska sköta jakten och fällorna är människor som oftast har ett arbete att sköta i veckorna. De kan därför inte vaka hela nätterna på åtlar och dylikt och framförallt inte kontrollera fällorna som bör/ska ske minst två gånger om dygnet som all annan "fälljakt".

Det som återstår är ökat samarbete mellan jaktlagen vilket i sig inte bör vara några problem men som i- dag redan sker i stor utsträckning då "alla känner någon" i de andra jaktlagen och därmed förs information angående vildsvinens närvaro redan vidare till andra. Men detta kan säkert utvecklas och bli bättre.

Om läget är så allvarligt att något måste göras, bör man kanske först sätta sig in i hur det fungerar i- dag och inte föreslå något som finns!

Andreas
Katrineholms-Kuriren

"Påståenden saknar stöd i forskning"

Krönika, Sylvia Asklöf Fortell, BLT
Ledare 2010-11-19 | Uppdaterad 2010-11-19

Min ledare om utfodring av vildsvin har givit upphov till ett par reaktioner. Häromdagen dök det dock upp ett brev från en jägare som vill vara anonym:

LäS MER
Utfodringen av vildsvinen fortsätter"I ledaren i BLT den 12 november med rubriken Utfodringen av vildsvinen fortsätter, tar Sylvia Asklöf Fortell tydligen okritiskt till sig av de argument mot utfodring av vildsvin, som LRF och märkligt nog även Jägareförbundet för fram.

Bästa sättet att hålla vildsvinsstammen på en rimlig nivå är som du skriver att locka dem till åtlar där de kan skjutas. Eftersom vildsvinen företrädesvis är aktiva under den mörka delen av dygnet och alltså huvudsakligen besöker åtlarna för att äta efter skymningen kan det bli lite jobbigt att sitta på nätterna och vänta på dem.

Men man behöver inte längre vänta tills fullmånen lyser upp åteln för att kunna se och skjuta vildsvinen eftersom det numera är tillåtet att sätta upp fast belysning. Med fast belysning kan man alltså vilken kväll som helst sätta sig vid åteln och hoppas på att vildsvinen kommer. Men om man som markägare inte orkar sitta där så ofta att man kan hålla vildsvinsstammen på en rimlig nivå är det faktiskt bara att svälja sin stolthet och överlåta jakten till andra intresserade jägare. Att gnälla över vildsvinen men inte vilja överlåta jakten åt någon annan visar bara att det just är gnäll.

Sedan har vi det påstådda problemet med den överdrivna utfodringen av vildsvin. Det senaste i denna propaganda är tydligen, enligt din ledare, att okontrollerade mängder mat läggs ut på marker för jakt, vilket i sin tur ger upphov till honor som tidigt blir dräktiga, och fler kultingar som överlever. Detta är bara lösa påståenden, som saknar stöd i forskningen.

Det stämmer säkert att det läggs ut bröd från bagerier till grisarna. Men på vad sätt skulle det vara skadligt? Grisar är ju liksom människan allätare och tar alltså inte skada av detta! LRF påstår tydligen också att grisar som äter bröd och sötsaker blir så feta att köttet inte kan användas om de skjuts. Vilket nonsens! Hur kan du ta upp något sådant i en ledare?

Jag har tidigare tillskrivit Jägareförbundet efter att de i sin tidning Svensk Jakt fördömt just utfodring av vildsvin med bröd. Men någon vettig förklaring till sina påståenden har de inte kunnat ge.

Mvh..."

Och så kommer namnet, som jag blivit ombedd att utelämna. Ja, de saker som du, vildsvinsjägare, protesterar emot är ju faktiskt både LRF:s och uppenbarligen även Svenska Jägareförbundets mening.

Detta angående uppfattningen, att överdrivet utfodrade grisar tidigt blir dräktiga, liksom att köttet blir för fett om grisarna tillåts äta för mycket socker. Det var alltså inte något jag själv påstod, utan ett argument från LRF som jag tyckte var viktigt att få med i texten.

Vildsvinstammen är stor, men även om jägarna skjuter av svin så hjälper det stammen ytterligare med extra utfodring. I mina öron låter det inte särskilt märkligt.

Samordnad jakt på vidsvin

TYRINGE. Vildsvinen får det hett om öronen på lördag.
LRF har bjudit in jaktlagen i bygden till några timmars intensiv jakt på vildsvin i Tyringe.

Både bönderna i området och ägarna till golfbanan i Skyrup är trötta på vildsvinen som förstör både åkermark, grödor och golfbanan.

LRF i Tyringebygden har bjudit in jaktlagen i bygden till en samordnad aktion mot grisarna eftersom de ser problemen som djuren för med sig.
– Grisarna är problem för både vall och betesmark. Vete och majs kan man inte odla utan att spärra av odlingen ordentligt, säger Bengt Nilsson, ordförande i LRF Tyringebygden som hävdar att grisarna slår hårt med jordbruksnäringen.

Även Mats Johnsson som arbetar på golfbanan har problem med djuren.
– För två veckor sedan la jag väl en 50 timmar på att lägga igen gräs efter att grisarna varit här och bökat, säger han.

Det är upp till markägarna och jaktlagen att organisera sig på sin mark. På lördag jagar de tillsammans i hopp om att skjuta av så många grisar som möjligt. Efter jakten, vid lunchtid, bjuder LRF deltagarna på ärtsoppa i Deleberga och förbundet hoppas att jägarna kan prata med varandra och komma fram till nya samarbetsmetoder för både jakt och utfodring av vildsvinen.


Bengt Nilsson tror att det kommer bli en större effekt om jägarna kan samordna drev över större områden i framtiden.
Mats Johnsson håller med.
– Samverkan måste till för att få bukt med grisarna, säger han.
Hittills är mellan 60 och 70 personer anmälda till lunchen på lördag men Bengt Nilsson kan inte svara på hur många jägare som kommer att delta. Det finns ingen restriktion på hur många vildsvin som får skjutas, och Bengt Nilsson hoppas att det blir många.

– Vi hoppas ju att det skjuts en del i alla fall, säger han.
Jakten börjar klockan nio på lördag morgon.

Av Hanna Berndtsson 18 NOVEMBER 12.08 Norra Skåne

Ica säljer allt mer viltkött

Ica distribuerar allt mer viltkött till sina butiker. Totalt har distributionsvolymen ökat med 50 procent jämfört med i fjol.

– Efterfrågan på olika typer av viltprodukter ökade under 2009 och därför har vi ökat volymen med 50 procent i år. Det är främst älgkött som efterfrågas, säger Sara Hjelm, pressekreterare hos Ica.

Även intresset för vildsvin ökar, inte minst när det gäller julskinka. Enligt Sara Hjelm har mediernas bevakning av tamgrisuppfödning fått konsumenter att intressera sig mer för djuromsorg.

– Det gör att en del föredrar vildsvin, säger hon.
Ica har hittills distribuerat dubbelt så mycket vildsvinsjulskinka i år jämfört med i fjol.

Sara Hjelm påpekar dock att försäljningsvolymen av julskinka från vildsvin fortfarande är försvinnande liten jämfört med volymen vanlig julskinka.


Mats P Ostelius
Reporter
08-588 369 01
mats.p.ostelius@lrfmedia.lrf.se Publicerad 17 november 2010

Vildsvinsplågan har aldrig varit värre

JOHANNISHUS Madeleine Sandell Bark vågar inte gå ut på kvällen. Hon är rädd för vildsvinen som står i hennes trädgård i Stegeryd stora delar av dygnet.
Vildsvinen bryr sig varken om hundar som skäller allt vad de orkar på några meters avstånd eller smällande grytlock.

– Jag tror inte att folk riktigt förstår hur fruktansvärt det här är, säger Madeleine Sandell Bark i Stegeryd.
Hon bor på greve Hans Wachtmeisters marker utanför Johannishus samhälle.

Hennes trädgård är förstörd av de talrika bökande svinen - liksom grannens trädgård som drabbats ännu värre.
– Vildsvinen till och med bökar upp grus och sten på verandan. De är totalt orädda, med ett beteende snarlikt tamdjur, berättar Madeleine Sandell Bark.
Hon håller tio hundar och flera hästar. Men det bekymrar inte vildsvinen.

Smäller med grytlock
– Hundarna kan stå bara några meter från vildsvinen och skälla som galningar, men det bekommer inte svinen, säger Madeleine Bark Sandell som försöker få bort dem från trädgården genom att smälla med grytlock.
– Värst är det på kvällen. Jag vågar helt enkelt inte gå ut i mörkret. De finns i princip i trädgården stora delar av dygnet, fortsätter hon. Med undantag på dagarna.

Stammen måste reduceras
Greve Hans Wachtmeister är medveten om de oskygga djurens framfart.
Igår kväll upplät han en lokal till Fridlevstads LRF som hade kallat till ett allmänt möte om vildsvinsplågan.
– Det krävs snabba och effektiva åtgärder. Vildsvinsstammen måste reduceras, därom råder ingen tvekan, men det krävs även en inventering av stammen i syfte att bestämma hur stor den ska vara framöver, säger Hans Wachtmeister.

Över stora områden
Hans marker har drabbats hårt av vildsvinen.
I somras åt djuren ohämmat av växande spannmål och vildsvinen har heller inte skonat höstsäden.
Ett stort problem är att djuren rör sig över stora områden.
Han anser att man hittills inte hittat någon väl fungerande metod för att komma tillrätta med vildsvinen och de oerhörda skador de åstadkommer.

En lösning?
Men kanske har han själv lösningen.
– Jag har en idé om att bilda vildsvinsförvaltningsområden, cirka 3 000 hektar stora områden där markägare och jägare samverkar i kampen för att hålla vildsvinsstammen på en rimlig nivå. Det kan vara en framkomlig väg, tillägger Hans Wachtmeister.

Göran Sundén, Sydöstran
Publicerad 2010-11-18 03:00. Senast uppdaterad 2010-11-18 07:07

Samarbete ska lösa vildsvinsproblem

Nu ska man samarbeta kring jakten på den stora vildsvinsstammen i skånska Skrylle.


I det skånska fritidsområdet Skrylle har man problem med den allt större vildsvinsstammen. För att lösa dem har markägare, arrendatorer, kommunen och andra intressenter haft ett stormöte för att se vad man kan göra.


Den stora vildsvinsstammen håller inte bara till i Skrylle, så man har länge efterlyst ett samarbete med kringliggande markägare och jaktarrendatorer. Nu har man kommit en bit på väg för att lösa problemen.

– Vi har bildat en grupp med tio personer med representanter från samtliga runt Skrylle och kommunen, berättar Sven Engberg, intendent på Skryllegården och jaktledare för jaktlaget i området, för Skånska Dagbladet.


Jaktlag bör jaga tillsammans

Förslagen för att underlätta jakten är bland annat att olika jaktlag jagar tillsammans, det vill säga att ett jaktlag jagar, och ett annat står beredda om vildsvinen flyr undan till deras mark. Att använda flera hundar över större områden är också en av idéerna.

– Det är ett helt nytt tänk har nere, säger Sven Engberg till Skånska Dagbladet.
Man ska dessutom se över hur man använder utfodrings- och åtelplatser, och tänka på att inte ge grisarna för söt mat.

– Reproduktionen blir ohämmad. Vi skjuter problemen framför oss om vi inte tar tag i det, säger Sven Engberg.

Efter mötet är Sven Engberg positiv, eftersom han upplever att alla verkar eniga om att samarbeta för att hålla vildsvinsstammen i schack

Jakt o Jägare 2010-11-18

Ryska vildsvin ställer till det i Savolax

Savon sanomat: Ryska vildsvin ställer till det i Savolax
Publicerad 12 november 2010 kl. 11:45.


En ovanligt stor vildsvinsflock har jagats i Norra Savolax under de senaste dagarna. Flocken har sannolikt rymt från Ryssland, enligt tidningen Savon Sanomat.


Tre jaktlag jagade nio svin i Suonenjoki på torsdagen. Svinen ställer till det bland annat genom att böka i trädgårdar och komposter.


I slutet av sommaren rymde hundratals vildsvin från en semesterby i ryska Karelen. De vildsvin som nu rört sig i Savolax verkar passa in på rymlingarna, åtminstone till storleken.


Normalt rör sig bara ett fåtal ensamma vildsvin i Finland, eftersom klimatet är för kallt och det finns för litet mat. Även andra rapporter om stora vildsvinsflockar har förekommit under hösten, vilket är ovanligt.


Vildsvinen kan röra sig upp till 10-15 kilometer per natt. (FNB)



Vasabladet 14 nov 2010

Vildsvin på väg

Vildsvin på väg. Lär dig svinens beteenden för att undvika olyckor med dem. Och om olyckan är framme - passa dig för anfallande grisar. Foto: Scanpix
Vildsvin en allt större trafikfara






Johnny Johansson, informatör på Älgskadefondsföreningen



Sveriges vildsvinsstam växer för varje år och utbredningen tycks vara omöjlig att stoppa. - Det går inte att skjuta av dem. Skjuter du ett par så är det ändå tio kvar. De förökar sig med ett par kullar om året och får fem till sex kultingar varje gång, säger Johnny Johansson.

Allt fler olyckor med vildsvin på landets vägar rapporteras in. Bara i år har sex olyckor med vildsvin inträffat i Dalarna.

– Du måste kunna läsa av naturen när du kör för att undvika olyckor, säger Johnny Johansson, informatör på Älgskadefondsföreningen.

Sveriges vildsvinsstam växer för varje år och utbredningen tycks vara omöjlig att stoppa. - Det går inte att skjuta av dem. Skjuter du ett par så är det ändå tio kvar. De förökar sig med ett par kullar om året och får fem till sex kultingar varje gång, säger Johnny Johansson. Det enda du som bilförare kan göra är att anpassa din körning.

– Det du kan göra är att konsekvent hålla nere hastigheten. Ju fortare du kör, desto värre smäll blir det. Om du kolliderar är det svårare att hålla kvar bilen på vägen och lättare att volta. Du måste också kunna läsa av naturen när du kör för att undvika olyckor, säger Johnny Johansson.

Hittills i år har sju antal olyckor med vildsvin inträffat i dalarnas län, enligt siffror från Nationella viltolycksrådet. Olyckorna inträffade bland annat utanför Vansbro, Älvdalen, Ludvika, och Aspeboda. I hela landet har det inträffat 1916 olyckor med vildsvin.

– Det ökade antalet olyckor beror främst på att vildsvinsstammen har ökat. Dessutom är vildsvinen svårare att upptäcka än andra djur, säger Johnny Johansson.

Svåra nattdjur

Vildsvinen skiljer sig från andra djur som kan vara en fara i trafiken. Det är inte i gryningen eller skymningen som de är aktiva – utan mitt i natten.

– Rådjur och älgar har ögon som glimmar till av billyktorna så man hinner bromsa. Men vildsvin saknar reflekterande ögon och är därför mycket svårare att upptäcka i mörkret. Dessutom har de mörk päls som fungerar som kamouflage. Det gör att olyckorna är svårare att undvika, säger Johnny Johansson.

För att minska riskerna att råka ut för en olycka med vildsvin uppmanar han bilföraren att läsa på om djurets beteenden.

– De trivs bäst nära lövskog och snåriga buskage. Det gillar fuktiga marker med gyttja, och de får gärna vara diken i närheten där de han gömma sig. De trivs inte i granskog eller i öppna jordbrukslandskap. Om du vet om det här så kan du anpassa din körning när du kommer till områden där det kan finnas vildsvin, säger Johnny Johansson.

”Inte att leka med”

När olyckan ändå är framme bör bilföraren veta att det finns en anmälningsplikt vid olyckor med vildsvin. Platsen för kollisionen måste markeras.

Men stanna inte bilen direkt efter en olycka för att titta efter hur det gick med djuret. Kör först fram ett hundratal meter.

Vildsvinen kan nämligen ligga ner och spela död - för att sedan attackera dig.

– De är inte att leka med när de skadat sig. De kanske inte har tuppat av utan reser sig upp och går till anfall. Galtarna har stora betar som är vassa som knivar. De siktar på knäna och kan skära sönder dig, säger Johnny Johansson.

Enligt honom orsakar oftast inte olyckor med vildsvin så stora skador på fordonen. Det är främst avåkningar och kollisioner med andra fordon som är faran med olyckorna.


Stefan Hazianastasiou NA Media
namedia@na.se
Publicerad: 2010-11-12 12:26

Djurskyddslagen gäller för fällfångat vilt

Minst klass 3 för att avliva vildsvin

För en sådan här bumling krävs klass 2. Det finns uppgifter i jaktpressen om att klass 4-ammunition är tillåten för att avliva fällfångade vildsvin. Det stämmer inte, påpekar Jordbruksverket

Att avliva fällfångade vildsvin kräver minst klass 3- eller 2-ammunition. Dessutom avråder Jordbruksverket bestämt från att använda kniv, eftersom det inte dödar direkt utan bara paralyserar djuret.

Det är uppgifter i jaktpressen om att klass 4-ammunition är tillåten för att avliva fällfångade vildsvin som föranlett Jordbruksverkets yttrande. Orsaken till reglerna är att ett djur som är fångat levande i fälla omfattas av djurskyddslagen – och därmed jordbruksverkets föreskrifter om slakt och avlivning.
– Vi rör oss i gränstrakterna mellan jaktlagen och djurskyddslagen. Men när det gäller just levande djur som fångats i fälla så träder djurskyddslagen in. Dessutom finns en klar parallell mellan vildsvin och tamgris som gör det ganska lätt att tolka reglerna, säger djurskyddschef Björn Dahlén på Jordbruksverket.

Ny lag när fällan slår igen
Att levandefällor omfattas av djurskyddslagen är välkänt och det är bland annat därför Jordbruksverket är med och yttrar sig till exempel när Naturvårdsverket godkänner levandefångstfällor.
Rent juridiskt övergår alltså jakten med fälla till att att hålla ett djur i fångenskap (för senare avlivning) i samma sekund som fällan slår igen. Därmed gäller en rad föreskrifter för hur djuret ska avlivas, beroende på vilket djur det är frågan om.
För det första använder Jordbruksverket två begrepp för det vi jägare i dagligt tal kallar för avlivning eller avfångning, nämligen bedövning och avlivning. Man får till exempel avliva en gris med kniv och avblodning – om grisen bedövas först. I praktiken brukar jägare skjuta djuret i huvudet, vilket betyder både bedövning och avlivning.

Kniv förkastligt
Att enbart använda kniv för avlivning (stick i nacken) är förkastligt för allt jaktbart vilt, anser Jordbruksverket, även om det inte formellt är förbjudet. Till exempel förbjöds den traditionella renslakten med en böjd specialkniv redan 1993.
För vildsvin i fälla gäller alltså samma regler som för gris: Klass 3-ammunition med expanderande kula på högst 5 meters avstånd. Skottet ska riktas i linje med halskotpelaren. Galt över 90 kilo kräver klass 2-ammunition. Hagelammunition ska vara minst kaliber 20 med 28 gram hagel (US 6) och skottet ska avlossas 5–25 centimeter från huvudet.

Trafikskadat vilt?
Men jägare kan hamna i många andra typer av avlivningssituationer och då är det ofta jaktlagen som gäller, samt andra delar av djurskyddslagstiftningen.
– Det finns portalparagrafer som säger att djur inte ska utsättas för onödigt lidande. Vid en trafikolycka kan det i vissa fall vara försvarbart att slå ihjäl ett djur, eller använda kniv, för att inte utsätta djuret för onödigt och långdraget lidande.
– Man ska naturligtvis använda sig av den förnuftigaste och mest effektiva metoden som står till buds, säger Björn Dahlén.

Normal jakt styrs av jaktlagen
Ett annat exempel är jakt, då det skjuts ett skott mot en älg som går iväg och lägger sig några hundra meter bort. I det fallet gäller jaktlagstiftningen hela tiden och då följer man som vanligt den gällande rekommendationen att avvakta eftersöksekipage.
Vid traditionell jakt med skjutvapen gäller i princip jaktlagstiftningen hela tiden fram tills dess djuret är fällt och avfångat.
– Då är det alltså inte frågan om ett levande djur som hålls i fångenskap för senare avlivning, förtydligar Björn Dahlén.

Oftast räcker .22 LR
För övrigt fällfångat vilt är det i regel kaliber .22 LR som gäller. Det gäller också vid avlivning av hund och katt (för katt räcker .22 Short). Räv, grävling eller mink bör till exempel utan vidare kunna jämställas med hund.
Däremot är det oklart hur man ska bedöma ett fällfångat rådjur. I föreskrifterna tillåts till exempel .22 LR (klass 4) för får, getter och hästar, medan det krävs klass 3–ammuntion för baggar och klass 2 för ren.
Har man fångat fåglar eller kaniner så räcker naturligtvis .22 LR, men man får också helt enkelt slå ihjäl djuret med ett hårt föremål.

Dan Törnström 2010-11-11 Jakt o Jägare

LRF Sydost: stoppa utfodringen av vildsvin

- Vilka djur behöver så mycket energirik föda vid den här årstiden, frågar sig Lars-Ove Johansson. Foto: LRF Sydost


LRF Sydost och Svenska Jägareförbundet riktar en gemensam uppmaning till markägare och jägare: stoppa den ohämmade utfodringen av vildsvin.
I ett pressmeddelande skriver organisationerna att en anledning till att vildsvinen ökar i antal är överskott på energirik mat som djuren får tillgång till vid utfodringsplatser.

LRF Sydost och Jägareförbundet tycker att utfodring endast ska ske för att styra bort vildsvinen från skadekänslig mark eller från trafikerade vägar och bebyggelse. Även åtelplatser i avsikt att samla djuren vid jakt är okej om det läggs ut en mindre mängd foder.

Som avskräckande exempel visar LRF/Jägareförbundet upp en bild tagen i Kronobergs län. Så mycket betor fyller bara ett syfte, nämligen att föröka vildsvinsstammen, anser Lars-Ove Johansson, regionförbundsordförande i LRF Sydost.
- Om inte utfodringen sköts enligt riktlinjerna kommer vi att driva på för ett förbud, säger han i en kommentar.



ATL.nu
info.atl@lrfmedia.lrf.se Fredag 12 november 2010

Far och dotter anfölls av vildsvinsflock

Fredrik Carlsson och hans dotter Ebba anfölls av vildsvin när de var på väg hem från bussen. Fredrik hamnade under ett av djuren, medan dottern flydde med ett stort vildsvin efter sig.
Händelsen inträffade på måndagen i Östra Göinge. Fredrik hade mött sin dotter vid bussen och det var på vägen hem de stötte ihop en med några kultingar och minst en större gris. Vildsvinen satte direkt fart mot far och dotter, 50 meter från deras hem.

Dottern Ebba flydde mot hemmet med den stora grisen efter sig, Samtidigt blev Fredrik nersprungen av en annan gris som sedan anföll honom medan han låg raklång med ryggen mot marken.

– Och den grisen var över mig så jag hade i princip mage mot mage, säger Fredrik Carlsson till SR Kristianstad.

Tumultet pågick en stund men Fredrik Carlsson klarade sig utan några skador. Barnen vill dock inte längre gå till bussen själva.
Svensk Jakt 12 november, 2010

Växande vildsvinsstam i Värmland

2010-11-05
KARLSTAD(JJ). Vildsvinsstammen ökar i Värmland, men inte så snabbt som kanske en del förväntat sig.
– De blir fler, men det går långsammare än jag trodde från början, säger Lennart Johannesson, vid Jägareförbundet, till Värmlands Folkblad.


Vildsvinen kommer även närmare Karlstad. Ett par vildsvin har observerats norr om Karlstad, vid Ilandatrakten.
Värmland har bara haft vildsvin i omkring tre års tid. Johannesson säger till Värmlands Folkblad att Värmland är det sista länet i Mellansverige som får vildsvin. Troligen finns det omkring 100 djur i Värmland i dag.

Vildsvinens närvaro innebär både fördelar och nackdelar. Djurens bökande efter mat i jorden är ren markberedning och positivt för naturen. Men för de som odlar potatis kan djuren ställa till en hel del besvär.
Och Johannesson betonar vikten av kunskap hos de som jagar vildsvin.

Nu ska svinen fångas

Nu tas nya grepp mot vildsvinsplågan – kommunen ska sätta ut vildsvinsfällor i Lina.
– Vi vill testa detta, säger Håkan Thoresson, fastighetsförvaltare i kommunen.

Vildsvinen kommer allt längre in i stan. Så sent som natten mot torsdag denna vecka sköts två svin av kommunens jägare i Ronna.
– De sköts i trakten av Kämpevägen, berättar Håkan Thoresson.

Kommunen vill nu ta krafttag mot vildsvinen i Linaområdet och ska därför beställa två vildsvinsfällor av märket Sinkabirum, den hittills enda godkända vildsvinsfällan.
Vildsvinen lockas in i fällan med majs eller annat bete som knyts på en beteskäpp och när svinen kommer åt käppen slår fällan igen.

Sedan skjuts djuren i fällan.
– Vi ska beställa två fällor i dagarna. Men det är viss leveranstid på dem eftersom intresset är stort, säger Håkan Thoresson.

För att inte riskera att barn hamnar i fällan ska all jakt med fällorna ske nattetid.
– Fällorna måste naturligtvis sättas ut och tömmas samma natt, säger Håkan Thoresson.

Kommunen ska också försöka komma överens med Jan-Erik Johansson som har jakträtten i området.
– Eftersom vi vill få bort vildsvinen i Linaområdet vill vi antingen att han skjuter av fler vildsvin där eller att han ger oss rätten att skjuta i området. Vi måste tillsammans försöka hitta en lösning på hur vi ska få bort vildsvinen från stan, säger Håkan Thoresson.

Publicerad 29 oktober 2010 Roland Pettersson@lt.se

M-politiker vill utöka vildsvinsjakten

Sten Bergheden (M) har i dag väckt en motion i Sveriges Riksdag om att utöka jakt på vildsvin.
”Vildsvinen ökar allt mer och gör stora skador på lantbruksgrödor och trädgårdar. De är oerhört svårjagade och mycket försiktiga när de söker föda. De har dessutom bra minne, vilket gör att det är få individer som kan skjutas vid samma åtelplats”, skriver Sten Bergheden i motionen.
Sten Bergheden menar att det kan vara nödvändigt att ge speciella tillstånd för jakt i vissa områden där man behöver minska bestånden. Det kan också vara nödvändigt att få speciella tillstånd för att få använda motorfordon, enligt motionären.
”Lantbrukarna ska kunna skydda sina grödor utan inskränkningar”, skriver Sten Bergheden.
I motionen hänvisas även till Tyskland, där man har stora problem med vildsvin och jägarnas tid går åt till att vakta grödor och planteringar. Därför, menar Bergheden, är det viktigt att Sverige inte låter vildsvinsstammen öka mer. Man ska i stället sätta in mer kraftfulla åtgärder i tid genom ökad avskjutning och skyddsjakt på vildsvin.
Jakt o Jägare 2010-10-27

Tjuvjakt på vildsvin upptäckt i Östergötland

Tjuvjakt på vildsvin har uppdagats i Strurefors. Det var sent på måndagskvällen som jakträttsinnehavaren Johan Ekman hörde ett skott. Han åkte ut på marken och hittade då ett tjuvskjutet vildsvin, förmodligen avlivat från bil.

Johan Ekman ringde omedelbart polisen och strax därefter anlände en patrull till platsen. Polisen har i dagsläget dock inga spår efter tjuvjägaren eller tjuvjägarna.

Tillsammans med sin bror har Johan Ekman bestämt sig för att utfärda en belöning till den som kan lämna avgörande tips till polisen om vem eller vilka som ligger bakom tjuvjakten.

– Vi ger 50 000 kronor till den som lämnar tips som leder till fällande dom, säger Johan Ekman till Corren.

Svensk Jakt 27 oktober, 2010

Vildsvin skjutet på Sturkö

Foto: Privat

Det första vildsvinet har skjutits på Sturkö. Jägaren Morgan Larsson fick in ett välriktat skott i lördags. Jägarna tror att det är samma gris som skadat två hundar tidigare på ön, bland annat en gråhund som blev illa riven under förra älgjakten.

Galten som vägde cirka 145 kilo ska nu delas mellan markarrendatorn och skytten som är uppväxt på Sturkö, men numera bor i Jämjö.



Mats Blennow
mats.blennow@blt.se

Jägare skadades av anfallande vildsvin

En jägare i 40-årsåldern skadades och fick sy 16 stygn på Oskarshamns sjukhus när han attackerades av en vildsvinsgalt på över 200 kilo under söndagen.

Det var på Ems marker som olyckan inträffade.
– Egentligen var vi ute efter att jaga älg, men de två hundar vi använde fick först upp spår efter vildsvin, berättar jaktledaren Erling Thorstensson.
– Hundarna är tränade både för älg- och vildsvinsjakt.
Enligt de inblandade gick allt väldigt fort när grisen kom rakt mot en av hundförarna.
– Det gick så fort att han inte ens hann använda sitt vapen för att skydda sig.
Gristbumlingen sprang rakt på honom och av ena beten blev de ett rejält sår i benet.
– Vi sköt aldrig på grisen, så den var inte skadad. Det var maximal otur att den kom i jägarens väg, förklarar Erling Torstensson.
– Grisen jagade honom inte heller.
Erling Torstensson fick köra jaktkamraten till Oskarshamns sjukhus för att få skadorna omsedda. Det slutade med 16 stygn i benet.
– Men han fick följa med hem och blir återställd. Läkaren berättade dock att det kan börja göra rejält ont när bedövningen släpper fram mot kvällen, berättar han.
Jaktlagets söndagsjakt gick inte som tänkt. Bättre gick det på lördagen då en älg sköts. Under söndagen blev det bara en grävling.
– Med mycket vildsvin i markerna kan sådant här inträffa. Det blir allt vanligare, men först och främst är det hundarna som brukar råka illa ut, säger Erling Torstensson.

Torsten Strömberg
torsten.stromberg@ot.se

Vildsvinsterrorn har drabbat Örkelljunga

Vildsvin terroriserar Örkelljunga. Grisarnas nattliga räder i bostadsområden vållar bekymmer och oro. Ett problem som vi får vänja oss vid, säger polis Sigvard Johansson.


I jakt på godsaker som larver, maskar och kvickrot har vildsvinen plöjt upp gräsmattan hos Henrik Zachau på Ringåsen.

Vildsvinen breder ut sig
I regel är vildsvinet extremt skyggt och flyr så fort det känner lukten av en människa. På senare tid har man dock dokumenterat vildsvin nära människor och till och med inne i samhällen i Sverige. Detta beror på populationens ökning. Vildsvin anses ofarliga för människor och springer normalt undan långt innan man upptäcker dem. Källa: Wikipedia.


--------------------------------------------------------------------------------
ÖRKELLJUNGA. Villatomter på Ringåsen i Örkelljunga har haft nattliga besök av vildsvin. Henrik Zachau möttes häromdagen av att hans fina gräsmatta var uppbökad på ett område av drygt 100 kvadratmeter.

– Det är inte roligt när de kommer in i trädgården. Jag har bott här sedan 1995 och det är första gången jag sett spår av vildsvin på tomten, säger han.

Rapporter från jägare pekar mot att stammen av vilda grisar i skogarna ökat och så även runt Örkelljunga. Det har spekulerats i att det bara var en tidsfråga innan vildsvinen skulle söka sig in i villaområden.

– Vildsvin går in i samhällen för att leta efter mat. De har ett mycket bra luktsinne. Ett mönster som känns igen från kontinenten, där de till och med rotar i soptunnor. Det kommer säkert att ske här också, säger Sigvard Johansson, jaktkunnig hos polisen i Örkelljunga.

På en morgonpromenad förra året mötte han själv en vildsvinsgalt vid Tyge Krabbes väg i Örkelljunga. Rapporter har i dagarna kommit från folk som sett vildsvin på olika platser, bland annat ska någon ha sett 13 stycken längs kyrkogårdsmuren på Vången för att sedan se dem vända tillbaka i riktning mot Prästsjön.

Kalle Frick är bosatt vid Tyge Krabbes väg.

– För två veckor sedan såg jag tre grisar utanför mitt hus. Jag hoppas att min mur skyddar dem från att ta sig in i min trädgård, säger han.

Frånsett de skador som vildsvinen åsamkar i trädgårdar menar polis Sigvard Johansson att man inte behöver vara rädd.

– De är räddare för oss än vi för dem. Man ska leva precis som vanligt. Undantaget är om man hamnar mellan grisar och kultingar eller om de är skadade. Grisarna anfaller för att de vill komma undan, men det är mycket ovanligt att det sker, säger Sigvard Johansson.

Att skjuta av vildsvin hur som helst är inte tillåtet. Inom detaljplanelagt område får inte ens kommunjägaren skjuta utan särskilt tillstånd. Det krävs nämligen klass I vapen för att jaga vildsvin. Vildsvin räknas - trots deras framfart - inte som skadedjur.

– Det är inte lämpligt att skjuta med studsare i villaområden. Det förstår var och en när kulan kan nå upp till fyra kilometer.

Hur ska man bli av med vildsvinen?

– Hittar du en bra lösning så har du kläckt en fråga som intresserar väldigt många. El-staket runt åkrar har visat sig hjälpa. Jag har ingen bra lösning. Vi har ett problem, utan tvekan...

Sigvard Johansson menar att vi måste lära oss hantera situationen.

– Ja, det har man lyckats på kontinenten. Bara i Tyskland skjuts en halv miljon vildsvin om året och där ser man inte dem som något problem utan som en köttresurs, säger Sigvard Johansson.

Sven Sandström

sven.sandstrom@hd.se
0435-75 95 32

.

Forskare framhåller värdet med vildsvin

DALARNA/GÄVLEBORG(JJ).Forskaren Henrik Thurfjell pekar på att vildsvinen inte bara innebär problem utan också är en tillgång i vår natur.
-Det är en jaktbart vilt, det ökar den biologiska mångfalden i naturen och det är ett värdefullt vilt på många marker, säger Henrik Thurfjell, doktorand vid Sveriges lantbruksuniverstitet, SLU, i Umeå, till SVT Gävledala.

Han beräknar att det fälls omkring 50 000 vildsvin varje år i landet. Men vildsvinen innebär också problem för bland annat lantbrukare. Och varje år orsakar de skador för stora ekonomiska belopp.

Men i flera områden menar Thurfell att vildsvinen är en större resurs än de skador de orsakar. Bland annat framhåller han möjligheten att sälja jakt på vildsvin.
I Dalarna finns det minst omkring 300 djur i dag och i Gävleborg omkring 100 djur.

Vid SLU i Umeå - där Thurfell arbetar - pågår just nu forskning kring vildsvinen.
Det här rapporterar SVT Gävledala.
2010-10-22

Taktik håller vildsvinen i skogen

Vildsvinen i trakten kring Abild i Falkenbergs kommun håller sig mest i skogen. Deras åverkan på åkrar och i trädgårdar har minskat på grund av en genomtänkt strategi, rapporterar Sveriges Radio Halland.

Vildsvinen ska uppfatta skogen som en trygg och bra plats och åkrar och trädgårdar som farliga. Arkivbild: Mats Karlsson
Markägaren och jägaren Christer Stensson berättar för radiokanalen om traktens vildsvinstaktik. En viktig pusselbit är att vara rädd om ledarsuggan. Det är hon som håller flocken borta från åkrarna om hon blir övertygad om att det är farligt att vara där.

Den lantbrukare i trakten som haft vildsvin på åkern ringer sitt jaktlag som då sätter sig på pass och skjuter en kulting när grisarna visar sig.
- Suggan kommer inte tillbaka på ungefär tre veckor om hon har mist en kulting på den platsen, säger Christer Stensson till SR Halland.

För att ytterligare övertyga vildsvinen om att de bör stanna i skogen så har foderautomater satts ut, långt från växande grödor. Och i skogen är överenskommelsen att vildsvinen inte ska skjutas.

ATL.nu
info.atl@lrfmedia.lrf.se
Onsdag 20 oktober 2010

Berlin en tummelplats för vildsvin

Vildsvin är inget typiskt svenskt problem. I Tyskland sköts i fjol 450 000 grisar av ett uppskattat antal av 2-2,5 miljoner.

Mildare klimat har bidragit till nya odlingsförutsättningar som i förlängningen förser grisarna med massor av mat.

Utvecklingen är densamma i exempelvis Frankrike, där det i fjol sköts 500 000 vildsvin, och Polen, där 200 000 grisar miste livet. Utvecklingen i Asien och Amerika är likartad.

- Vildsvinen är klara vinnare på klimatförändringarna, säger biologen och vildsvinsexperten Torsten Reinwald till Der Spiegel.


Måndag 18 oktober 2010
Jan Vainult
040-601 64 74
jan.vainult@lrfmedia.lrf.se

Vildvin i villaområde i Ullstämma

ULLSTÄMMA(JJ). Husföreningens fotbollsplats i Ullstämma, som drivs tillsammans med HSB, har utsatts för en vildsvinsattack.

Mats Holtström bor i Ullstämma och tycker det är för många vildsvin när de ger sig in i tättbebyggt område. Han säger till Corren.se att de måste skjutas av.

Förskolebarn leker i en skogsdunge i närheten av fotbollsplatsen och Holtström tror inte att de skulle gilla att möta djuren.
Det här rapporterar Corren.se.
2010-10-18 Jaktjournalen

Jägare sköt vildsvinsgalt på 220 kilo

Jonny Åhlstrand och hans jämttik Ålbolandets Imra med 220-kilosgalten. Foto: Ulf Sundgren



Jägaren Jonny Åhlstrand fällde på söndagen ett vildsvin på 220 kilo mellan Gysinge och Österfärnebo i Gästrikland. Galten fälldes på ståndskall och var det första vildsvinet som någonsin skjutits i jaktlaget.
Det var i samband med älgjakt som Jonny Åhlstrands jämthund Imra fick upp galten.

– Ståndskallet började lite trevande och efter en kvart sökte tiken upp mig. Det brukar aldrig hända när hon skäller på älg, men jag manade på henne och hon fortsatte skälla, berättar Jonny Åhlstrand.

Efter en stund såg han benen på djuret, och insåg att det var ett vildsvin.

– Grisen var aggressiv på Imra, men hon gav sig inte.



Bergfast ståndskall

När Jonny förstod att det var vildsvin hon skällde på försökte han förgäves kalla in tiken.

– Hon fortsatte i ståndskall och gångstånd i cirka en timme. Men de tio sista minuterna stod det bergfast. Då smög jag fram i en tätning och hade Imra 7–8 meter framför mig. Jag såg också en svart skugga under en gran 12–15 meter bort.

När Imra gjorde en förflyttning gick vildsvinet till attack, rakt mot Jonny.

– Jag hann skjuta tre skott och vildsvinet föll drygt en meter framför mig. Jag tror att galten skulle åt hunden, men jag är inte säker. Jag är glad att jag har halvautomat och rödpunktssikte, annars hade jag bara hunnit skjuta ett skott.

Det här var det första vildsvin som Jonny Åhlstrand skjutit på hemmaplan och även det första vildsvinet som fällts på Interforest jaktlags marker.

– Vi har haft vildsvin här i flera år, men ingen föryngring, säger Jonny Åhlstrand.

Galtens betar når med all sannolikhet upp till medalj. Förmodligen guld.

Skapad 2010-10-18 Svensk Jakt Skribent: Olle Olsson

Populärt med vildsvinskött

Vildsvinen ställer inte bara till med problem. Vildsvinsköttet är också populärt.
Och regeringen har anslagit närmare 50 miljoner kronor för nya små slakterier som kan ta hand om köttet. Förhoppningen är att jakten därmed ska öka.

Pär-Ola Andersson, ägare till Sjunkaröds Vildsvinsfarm, säger dock till SVT Sydnytt att han inte förstår hur jakten ska öka bara för att det blir fler slakterier.
Nu återstår det alltså att se om regeringens åtgärd också kommer att öka jakten framöver.

Helt klart är dock att köttet är populärt. På gästgiveriet i Brösarp har det serverats vildsvin i många år.
- Här har det serverats många vildsvin genom åren. Vi tycker att ordningen nu är återställd när vildsvinet är tillbaka i vår natur säger Anders Cederberg, som äger gästgiveriet, till SVT Sydnytt.

2010-10-16 Jaktjournalen

Från export till närproducerat

Konsumenter och jägare har tryckt på och till slut gjorde Anna-Greta och Mats Toftner på Bonnarps hjortgård mellan Krika och Ljungbyhed slag i saken. För exakt en månad sedan öppnade de ett litet viltslakteri. Ett av få i Skåne.

Tillsammans med hustrun Sabine och barnen Frederik, Annika och Mattis driver Ralf Tebaay Gudmundsgården. Han skulle gärna vilja ta hand om vildsvin själv, men då måste han bygga ett speciellt viltslakteri.

Anna-Greta och Mats Toftner har slått upp portarna till ett nytt viltslakteri i Bonnarp mellan Krika och Ljungbyhed.

Visst märker vi av ökad efterfrågan på vildsvin, säger Anna-Greta.

– Många jägare tycker att det varit för långt att åka till Vinslöv där det klart dominerande slakteriet funnits sedan länge, och ska vi få ordning på stammen måste det finnas godkänd och lättillgänglig kötthantering, förklarar Mats.

Paret Toftner är själva jägare och när vi hälsar på vid kanten av Söderåsen har Mats precis kommit hem från ett förmiddagspass i älgskogen.

– Vi har erfarenhet av vildsvinsjakt också, berättar de. Visst kan det ha sina sidor. För ett och ett halvt år sedan förlorade vi en hund som kom för nära en flock grisar.

De är övertygade om att djuren kommit för att stanna, och att det gäller att lära sig leva med dem.

Några dagar före valet presenterade jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) planerna på att satsa 50 miljoner kronor för att få bukt med den allt växande vildsvinsstammen. Stora delar av pengarna går till nya småslakterier som ska ta hand om kött från skjutna djur.

– Jag pratade själv med jordbruksministern om detta för ett tag sedan. Han vill att det ska bli lättare att sälja vildsvinsköttet i Sverige, säger Christer Stensson, som driver Vildsvinsklubben i Halland.

Som det är nu går en mycket stor del av köttet från vildsvinsjakten i Sverige på export till Tyskland och Danmark.

– Det är ju åt helvete att vi exporterar så bra kött. Det måste bli ändring på det, säger Christer Stensson.

En som själv gått den andra vägen, från Tyskland till Sverige, är Ralf Tebaay. Han flyttade från hemlandet Tyskland till Halland för elva år sedan och driver nu gårdsbutik och slakteri i Slöinge.

– Folk frågar efter vildsvinskött, jag skulle kunna sälja mycket mer av det. Men trots att jag har ett slakteri som är godkänt för både utegrisar och rådjur får jag inte slakta vildsvin. Då måste jag bygga ett separat viltslakteri och de pengarna har jag inte, säger Ralf Tebaay.

– Det är bara Sverige som har de här krångliga och märkliga reglerna.

Stefan Lindqvist

stefan.lindqvist@hd.se
042-489 90 36

Per Ohlsson

per.ohlsson@hd.se
042-489 90 28

Vildsvinen invaderar

Sverige har invaderats. Åtminstone är det så det brukar beskrivas i media. Vildsvinen har tagit över vårt land. De förökar sig. Förstör. Orsakar olyckor. Snart bökar de i tätorternas villatomter och kyrkogårdar. Helg åkte till Vildsvinsklubben i Halland där man tror sig hittat en lösning. Vi har också letat upp de andra aktörerna i denna inflammerade problematik.


I Halland har Vildsvinsklubben har lyckats organisera en framgångsrik förvaltning av vildsvinsstammen. Skadorna på böndernas grödor är få, liksom trafikolyckorna. På hemsidan (www.vildsvinsklubben.se) finns även en databas med all tänkbar statistik om vildsvinsjakten. Sedan projektet startades för sju år sedan har jägare knutna till Vildsvinsklubben skjutit ungefär 700 djur.

Christer Stensson började jaga redan när han var i tioårsåldern. "Numera blir jag mest glad när nya jägare fäller ett byte. Själv bryr jag mig inte så mycket längre", säger han.

Tillsammans med hustrun Sabine och barnen Frederik, Annika och Mattis driver Ralf Tebaay Gudmundsgården. Han skulle gärna vilja ta hand om vildsvin själv, men då måste han bygga ett speciellt viltslakteri.

Vildsvinsstammen har ökat enormt i Sverige. 150 000 djur lyder den senaste beräkningen. Men mörkertalet är stort. Vi pratar om ett djur som reproducerar sig häpnadsväckande fort.

Förra året sköts det av ungefär 50 000 djur. Även här finns ett visst mörkertal vara eftersom det inte finns någon plikt att rapportera fällda vildsvin.

Lantbrukare och markägare upplever vildsvin som ett gissel. De bökar upp och förstör grödor för miljontals kronor varje år. Nyligen publicerade Jordbruksverket en undersökning från Södermanlands län, där tio procent av Sveriges vildsvin finns, och där uppskattades skadorna under 2009 till 17,3 miljoner kronor.

Samma typ av undersökning görs just nu i Skåne och Blekinge och en tidig beräkning talar om skador på mellan 50 och 100 miljoner kronor.

Vildsvinen förstör även golfbanor och förra året var det en länsväg i norra Dalarna som utsattes för svår åverkan när de vilda grisarna var på jakt efter föda.

Trots att det rör som om extremt skygga djur kommer de också allt närmare oss människor. De lockas av all mat vi har i vår närmiljö. Enligt en attitydundersökning som Sveriges Lantbruksuniversitetet gjort är vildsvinet det djur näst efter björnen som vi människor är mest rädda för.

Dessutom har antalet trafikolyckor där vildsvin är inblandade ökat markant (se annan artikel).

Så vad ska vi göra med vildsvinet? Utrota det helt som vi gjorde på 1700-talet? Eller lära oss att leva med det?

Vi for till de halländska skogarna för att finna svaret på vildsvinsproblematiken.

Valpen Molly lufsar nyfiket omkring medan husse Christer Stensson talar beundrande om vildsvinen. Han började jaga när han var i tioårsåldern och följde med sin far ut i skogen och sedan dess har det varit hans liv och arbete.

Han har arbetat tjugo år som skogvaktare och nästan lika länge som egenföretagare i branschen. Sedan sju år tillbaka är han en av de drivande krafterna bakom Vildsvinsklubben i Halland. Ett projekt som drogs igång med hjälp av EU-pengar och som resulterat i att man har fått en fungerande förvaltning av vildsvinsstammen. Jägarna är nöjda. Lantbrukare och markägare är nöjda. Skadorna på grödorna är små. Trafikolyckorna i området är få.

– Grisen är ett av de smartaste djuren som finns, den är riktigt intelligent. Vad vi måste göra är att lära oss förstå grisen och styra så att den håller sig där den inte gör så stor skada, säger Christer Stensson.

– Vi har inget välja på. De finns här och vi måste göra det bästa möjliga av det.

Vildsvin finns överallt på jorden. Utom på Syd- och Nordpolen. I Sverige dök de första vildsvinen upp efter den senaste istiden. För 8 000-10 000 år sedan.

På 1700-talet betalade staten mycket höga skottpengar på vildsvin och jägarna lyckades genom intensiv avskjutning till sist utrota djuret. På 1800-talet återinfördes det i hägn i södra Sverige. Stammen hölls i schack fram till 1970-talet. Då rymde ett gäng vildsvin från Mörkö i Sörmland. Man hade inte satt upp några staket på ön och man trodde att vattnet skulle avskräcka grisarna. Det gjorde det inte. Vildsvinen simmade till fastlandet.

Ungefär samtidigt rymde vildsvin från ett hägn på Linderödsåsen. Sedan dess har grisarna spridit sig över stora delar av Sverige.

För de är vandrande djur. Bara under en natt kan en vildsvinsflock förflytta sig mellan sju och nio kilometer.

De förökar sig mycket snabbt. Grisarna blir könsmogna redan i ettårsåldern och föder sedan kullar med tre-fem kultingar.

– Vildsvinet är ett snabbt anpassningsbart djur som kan etablera sig i många olika typer av miljö och de har en förmåga att tillgodogöra sig den mesta tillgängliga födan. De är generalister, säger Johan Truvé.

Han började forska på vildsvinen redan 1998 och sex år senare skrev han avhandlingen "Pigs in space".

– Space betyder ju både rymd och rum och syftar på hur snabbt vildsvinet kan sprida sig över geografiskt stora områden. Ja, sen fanns det väl en referens till Mupparna också när jag valde titel, säger Johan Truvé och skrattar.

Precis som många andra är han fascinerad av djuren. Han ser dem både som tillgång och problem.

– Med rationell förvaltning är de en värdefull resurs. De är intressanta att jaga eftersom de har en hög tillväxt och därför också kan ge en hög avskjutning.

– Men om man ser på vildsvinen som skadedjur måste de förvaltas utifrån detta. Antingen genom att man håller stammen på en låg nivå eller utrotar dem helt, säger Johan Truvé.

– Alla motsatta intressen gör att vi måste hitta en gyllene medelväg.

Ett riksdagsbeslut från 1980 förklarade vildsvinen som oönskade i Sverige. Men vildsvinsstammen fortsatte ändå att öka kraftigt och 1988 rev ett annat riksdagsbeslut upp det tidigare och slog fast att vildsvinets har hemrätt i den svenska faunan.

– Det stora problemet med vildsvin är att det inte finns någon gemensam central myndighet som kan ha det övergripande ansvaret. Det är en brist, säger Johan Truvé.

Vi vänder tillbaka till skogen i Halland där man har lyckats lösa problematiken. Vildsvinsklubben har utvecklat ett väl fungerande samarbete mellan jägare, lantbrukare och markägare.

Man har också en databas som håller koll på allt som har med vildsvinen att göra. Det finns statistik på allt från antalet eftersök till andelen skjutna vildsvin per jaktsätt. Man skiljer mellan vakjakt vid åtlar (foderplatser dit djuren lockas) och jakt med hundar.

"Samverkan" är nyckelordet för Vildsvinsklubben. Christer Stensson upprepar det ordet gång på gång.

Lantbrukarnas uppgift är att hålla koll på sina marker. När de upptäcker vildsvin på sina områden kontaktar de Vildsvinsklubbens akutteam. De rycker ut med en gång.

– Bonden får platta ner grödan där grisarna bökat. Sen sitter en jägare på vak och när vildsvinen dyker upp på kvällen klipper vi en kulting och då håller sig flocken borta från det området i två-tre veckor, säger Christer Stensson.

Ett antal foderautomater hjälper också till med att hålla grisarna borta från åkrarna. Automaterna innehåller majs, vete och ärtor. Bra mat för vildsvinen. Att automaten bara sprider tre kilo per dygn har också betydelse. Då håller vildsvinen sig sysselsatta. Istället för att böka runt på åkrarna letar de upp alla små majskorn de kan hitta under flera långa nattimmar.

– Grisarna är som oss när vi går på julbord. Har de mat att hämta på ett ställe behöver de inte gå och böka någon annanstans.

– Ekonomiskt är automaterna inte heller någon stor investering. Alla tjänar på det här.

Christer Stensson är ofta ute och föreläser. Hos myndigheter, jägare och LRF-föreningar. Han menar att om vi lär oss att förstå vildsvinen kan vi också förvalta dem på ett bättre sätt.

Det finns mycket att lära. Som till exempel att vildsvin lever i matriarkat. Med en ledarsugga styr allt. Även brunsten inom flocken. Galtarna sparkas ut från flocken så fort de blivit könsmogna. Efter det lever de resten av sina liv som enstöringar med endast två uppgifter. Leta upp suggor att betäcka och slåss med andra galtar.

– Ledarsuggan är viktigast av alla, det är henne vi ska jobba med, säger Christer Stensson.

– Om ledarsuggan blir skjuten blir det kaos i flocken. Då far djuren åt olika håll. Det vill vi undvika. Tyvärr är det många jägare som misstar ledarsuggan för en stor galt. Det händer ofta.

Att vildsvinen matas av jägare med allt från geléhallon till wienerbröd är också något som Christer Stensson är väl bekant med. Han tycker inte om det. Av två skäl. Dels lockar det grisarna att närma sig människor. Dels gör den kraftiga födan att djuren får fler kultingar.

– Det har varit tal om att införa en lag som förbjuder detta, men nu har jägarna fått tre år på sig att själva bättra sig. För det här beteendet är helt förkastligt. Om det inte blir en förändring är jag för en lag, säger Christer Stensson.

Forskaren och docenten Gunnar Jansson håller med. Han leder det nu pågående Vildsvinsprojektet för Sveriges Lantbruksuniversitets räkning. De ska finna fram till en vettig inventeringsmetod och komma fram till skadeförebyggande åtgärder. Projektet ska komma med en delrapport efter nyår.

– Att mata vildsvinen är ingen bra idé. Och när nyhetens behag lagt sig, jag menar, hur roligt är det efter att man skjutit 30-40 vildsvin? Då har vi plötsligt fått en så stor stam att vi måste se till att skjuta av väldiga mängder för att hålla den under kontroll.

Hur alarmerande är vildsvinssituationen i Sverige?

– Alarmerande? Äh, det där är tidningssnack. Det uppstår alltid konflikter i sådana här sammanhang. Det är samma sak med varg och älg. Man får se på det med sans och vett och försöka samarbeta.

Stefan Lindqvist

stefan.lindqvist@hd.se
042-489 90 36

.

Hästar attackerade av vildsvin

Vildsvin tros ha attackerat två hästar på ridklubben Udden i Rockneby, utanför Kalmar.

Händelsen ska ha skett under onsdagsnatten, rapporterar SVT Smålandsnytt.
- När den ena hästen skulle tas in igår eftermiddag stod den på tre ben och vägrade gå, säger Carina Reje Eklund, stallchef på Rockneby ridklubb till Smålandsnytt.

ATG:s veterinär ska till stallchefen ha sagt att skadorna troligen har orsakats av vildsvin. En ung tävlingsponny hade revor på ett av benen och en annan häst som stått i samma hade ett svullet ben. Båda hästarna har vård för skadorna.

- Vi är inte säkra på vad som hänt ännu, men på märkena ser det ut precis som betar har gått in, säger Carina Reje Ekelund till Smålandsnytt.



ATL.nu
info.atl@lrfmedia.lrf.se
Fredag 15 oktober 2010

Två trikinfall på skåneslakteri

Bild: Birger Lallo

Lämna inget kött i skogen och på vägarna

Inom några månader har två fall av trikinsmittade vildsvin upptäckts i Skåne. Trikinfynden aktualiserar hur viktigt det är att inte lämna skjutna rävar i skogen.


På bara några månader har två trikinsmittade vildsvin upptäckts av slakteriföretaget Skånska Vilt. Både företaget och veterinärer uppmanar nu jägare att städa efter sig i skogen, speciellt när det gäller skjutna rävar, för att hindra smittspridning.


– Jag har drivit företaget i 18 år utan ett enda trikinfall förrän i år. Och då blev det två stycken inom några månader, berättar Per-Ola Andersson vid Skånska Vilt.
Vildsvinen var skjutna i närheten av Kristianstad och Höör. De hamnade hos Skånska Vilt, som brukar hantera mellan 5 000 och 6 000 vildsvin om året.
– Trikiner är inget stort problem för oss och på ett sätt var det bra att vi fick de här två trikinfallen: De visar nämligen att det fanns en mening med alla trikintester vi gjort genom åren. Många jägare blir ju skeptiska när de får höra att vi aldrig haft ett enda fall. Och då finns risken att de slarvar med provtagningen, eller struntar i den.

Fortsätt trikintesta
Per-Ola Anderssons råd är att jägarna ska fortsätta att – minst – trikintesta de skjutna vildsvinen. Vill de dessutom känna sig säker på att det inte är andra fel på djuren så rekommenderar han att lämna vildsvinen till ett slakteri, som alltid gör en veterinärbesiktning.
– Städa bort tarmar och annat slaktavfall ur skogen. Och hjälp till att ta bort trafikdödat vilt, säger han.

Smittan finns överallt
Den rekommendationen ger också Eva Osterman Lind, veterinär vid Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA. Hon är mycket tydlig med att trikinsmittan finns – överallt.
– Åtta procent av rävarna är smittade, omkring tio procent av lodjuren och 15–20 procent av vargarna. Speciellt viktigt är det att inte lämna skjutna rävar, grävlingar eller andra rovdjur i skogen så att till exempel vildsvin eller andra asätare får tag i kropparna, säger hon.
SVA upplever att trikinläget är stabilt i Sverige. Det brukar röra sig om mellan ett och fyra fall årligen (på cirka 45 000 testade vildsvin). Hittills i år har man upptäckt fyra fall och risken är givetvis stor att det blir några fall till innan året är slut. Men det är för tidigt att säga om det är en trend.

Fler fall med ökad avskjutning
– Naturligtvis kan vi förvänta oss att det blir fler fall i takt med att vildsvinsavskjutningen ökar. Däremot är det svårt att säga om andelen vsmittade vildsvin ökar, säger Osterman Lind.
Hon berättar också att trikiner även har hittats i någon enstaka björn och järv. Dock ännu inte i någon rovfågel eller grävling, men hon menar att båda dessa djurslag mycket väl kan ha trikiner.
Det finns fyra arter av trikiner. Vissa är okänsliga för nedfrysning, så det är ingen bra metod att göra köttet trikinfritt. Det enda säkra sättet är att hetta upp alla delar av köttet till cirka 70 grader. Mer information finns på SVA:s hemsida.


Jakt o Jägare Dan Törnström 2010-10-06

Ökat jakttryck men vildsvinen fortsätter böka

Vildsvinens bökande efter föda på allmänningen verkar aldrig vilja upphöra. Det ser värre ut än någonsin vid Tallvägen.

Det var bara ett par dagar sedan Bengt-Olof Göransson fyllde igen groparna som vildsvinen bökat upp. Nu är det uppbökat igen och i ännu större omfattning. Och cirka 100 meter bort, på andra sidan Spåningslandavägen, finns samma slags spår efter vildsvinen.
– De vill åt bagglarverna. Se så avgränsat de bökat, säger Christer Trygg.
Christer Trygg, Bengt-Olof Göransson och Mats Svensson brukar hjälpas åt att sköta allmänningen vid Stallvägens slut. Gräsmattan är fin och slät som i en park – när vildsvinen håller sig borta.
– Skyddsjägarna får gärna sitta på taket till min carport, säger Mats Svensson, vars tomt gränsar till området med det värsta vildsvinsböket.
– Kommunen verkar inte ta detta på allvar. Men vi ger aldrig upp. Kommunen ska ta hand om detta. Vi kan inte ha flockar av vildsvin här, säger Bengt-Olof Göransson.
– På kommunen säger de, att folk inte klagar. Det är klart de inte gör, de ledsnar ju när det inte hjälper att klaga och när vildsvinen inte skjuts, säger Christer Trygg.
Kommunen, skyddsjägarna och Engaholms gods, som gränsar till området, har tagit fram ett åtgärdsprogram. Ett sådant fanns för några år sedan. Vildsvinsstörningarna minskade.
Det nya åtgärdsprogrammet är på gång enligt miljö- inspektör Eivor Oscarsson.Skyddsjägare och kommun är ense om att jakttrycket ska öka. Redan finns en jourlista för skyddsjägarna, som därför jagar vildsvin så gott som varenda natt.
Det har också genomförts en samjakt med Ryssbygymnasiets jaktelever och skyddsjägarna. Dessutom ska skyddsjägarna inventera vilka kommunägda områden strax utanför tätorten, som kan slyröjas för att underlätta vildsvinsjakten.




margitta.lennartsson@smp.se 2010-10-10

Vildsvinen orsakar stora skador

Onsdag 6 oktober 2010


Anledningen till att vildsvinen ökar tror länsstyrelsen i Skåne beror på utfodringen med wienerbröd och godis. Hos en lantbrukare i Högsby har vildsvinens framfart orsakat stora skador på majsskörden.

Vildsvinen är eftertraktade jaktbyten, men många ser dem mest som skadedjur. Antalet vildsvin fördubblas vart fjärde år, skriver Skånskan och Nils Carlsson på länsstyrelsen naturskyddsenhet säger till tidningen att man måste stoppa den vansinniga utfordringen.
Mer socker och fett som dumpas gör att vildsvinen tidigt blir könsmogna och förökar sig mer.

Enligt Nils Carlsson har många jägare uppgörelser med bagerier och butiker om att slänga tonvis gamla livsmedel till vildsvinen.
Han menar att det är orimligt att fortsätta med utfodringen som den görs i dag eftersom vildsvinen blir betraktade som skadedjur.

En som har fått uppleva det är företaget Lindhs Djur och Natur i Högsby i Kalmar län. Där har vildsvinen orsakat skador för 75 00 kronor på lantbrukare Milton Lindhs majsodling.
- Vi började odla majs för fyra år sedan. De två första åren gick helt smärtfritt och fjol märket vi av en del smärre skador av vildsvinen, medan det i år har tagit oerhörda proportioner. På en del fält är 90 procent av majsskörden förstörd, säger lantbrukare Milton Lindh till Barometern.
Han ser allvarligt på skadeproblemen och tror, om trenden fortsätter, att det kan stoppa investeringstakten på landsbygden.

Nu har även Jägareförbundet tillsammans med Svenska kennelklubben startat en kursverksamhet för jakthundar. Anledningen är att fler och fler jakthundar skadas av vildsvin, rapporterar Sveriges Radio Kristianstad. Tanken är att lära hundarna hur de ska hantera mötet med vildsvin.

ATL 6 okt 2010

Villaägare fick tomten förstörd av vildsvin

Leif Karlsson i Emmekalv på sin nyklippta gräsmatta, som på en natt förvandlades av vildsvin till rena nyplöjda åkern.Foto: Per Hammenvik



Gräsmatta blev åker: ”Det var som en mardröm”

I onsdags klippte han sin stora gräsmatta på tomten till ingen nytta. På torsdagsmorgonen såg den ut som nyplöjd åker.


Inte ens en kraftig strålkastarlampa hjälpte för att vildsvinen skulle hålla sig borta.

Leif Karlsson i Emmekalv trodde inte sina ögon när han tidigt på torsdagsmorgonen tittade ut i trädgården för att beundra sin nyklippta gräsmatta.
– Det var som en mardröm, men jag förstod ganska snabbt vad det var frågan om. Vildsvinen hade slagit till under natten och det kom väl kanske inte helt överraskande. Det har setts lite vildsvin runt omkring här under senare tid, säger han.

Men att de skulle drabba honom och hans fina gräsmatta, det hade han inte tänkt sig.
– Nej, jag hade förberett mig med att sätta ut en strålkastare i trädgården, men den hade de väl vant sig vid nu. Det sägs annars att det kan hålla dem borta. Och det var när jag skulle släcka lampan på morgonen som jag upptäckte vad de hade ställt till med.
Leif Karlsson är bedrövad och ser nu både jobb och pengar framför sig för att få ordning på gräsmattan igen.
– Jag har haft kontakt med kommunjägarna, men det går inte att skylla på någon utan nu måste det göras något rejält åt den ökande vildsvinsstammen. Så här kan det bara inte få fortgå, säger han.

I början av 1980-talet fanns det färre än 100 frilevande vildsvin i landet och tio år senare bestod stammen av cirka 500 djur. Sedan dess har spridningstakten varit snabb och idag uppskattas antalet vildsvin till omkring 150?000.
Tillväxttakten i den här storleken innebär att stammen kan fördubblas på tre år. Det skulle kunna betyda att antalet vildsvin om tre år ökat till 300?000 djur och om fem år till cirka 400 000–500 000 vildsvin.
I dagarna har för övrigt en rapport från Jordbruksverket kommit ut om hur mycket vildsvinen kostar jordbruket.
Rapporten har inriktat sig på ett län, Södermanlands län, och där låg kostnaden för vildsvinsskador inom jordbruket under 2009 på totalt 17,3 miljoner kronor för hela länet. Motsvarande kostnad för reparation av fordon som varit inblandade i vildsvinsolyckor uppgick till elva miljoner kronor.

Magnus Ihse
magnus.ihse@ot.se
Telefon: 0491-575 14

Oro för björn som äter vid vildsvinsåtel

2010-09-26
UPPSALA(JJ). En björn har kommit på att det finns mat att hämta vid en vildsvinåtel i Harg.
– Det är inte bra att den lärt sig hitta föda där, eftersom det kan göra att den inte blir lika skygg för människor, säger Johan Månsson, rovdjursansvarig på länsstyrelsen i Uppsala län, till Uppsala Nya Tidning.

Vildsvinsjägare har observerat björnen flera gånger vid åteln. Men björnens beteende oroar Månsson.
Förutom risken att björnen vänjer sig vid lukten av människa så menar han att risken finns att den kopplar samman den lukten med mat.

Länsstyrelen har kunnat följa björnhanen sedan sex år tillbaka och den rör sig i trakterna kring sjön Vällen. Den enda kända skada som björnen hittills orsakat är dock att den länsat två bikupor.
Det här rapporterar Uppsala Nya Tidning.

Hopplös kamp mot vildsvin

Simonstorp

Gunnar Andersson tycker att han blivit för gammal att slåss mot vildsvinen. Nu funderar han på att ge upp.
Nere vid sjön, längs vägen mot ladugården, på tomten och längs gångarna har vildsvinen plöjt upp marken.


- Jag vet inte riktigt vad de är ute efter, säger Gunnar. En del säger sniglar. Men det måste ju vara trevligare att köra ner nosen här än bland stubbar och stenar i skogen.


Orkar inte

Han rår inte på torvorna med krattan och funderar på att ta schaktbladet och traktorn och backa över förödelsen.


- Vi har inte ork för sånt här längre.


Grannen såg en skock på 40 vildsvin på vägen mot Brevik. På Gunnars ställe Älghällen tror han att det varit två kullar, ungefär 20 stycken.


- Kunde jag skjuta dom på tomten skulle det inte varit några problem. Men det får jag inte.


Får inte skjuta

Han är i händerna på Holmen som äger skogen. När pappa och farfar arrenderade gården stod det i kontraktet att om deras djur gick ut i skogen skulle de betala skadestånd till skogsbolaget.


När Gunnar själv köpte gårdshusen för tio år sedan, fick han inte rätt att skjuta ens på egna marken.


- Då fanns det inga vildsvin och jag vet vad jag skrev under.


- Men det retar mig nu att torparstackarna farfar och far skulle betala om djuren gick ut, och nu får vildsvinen från Holmens skog böka upp min trädgård utan att jag kan röra en fena.


"Känns lite jäkligt"

Älghällen ligger bedårande vackert i sluttningen ner mot den flikiga sjön.


- Javisst, men vi börjar bli gamla och kropparna börjar krångla. Det är flera dagsverken för att få ordning på det här.


- Det känns lite jäkligt faktiskt.



Janne Stenström 011-200 177 janne.stenstrom@nt.se

Dom om Lotinfällorna överklagas

Naturvårdsverket har överklagat förvaltningsrätten i Stockholms dom angående Lotionfällorna där rätten tvingar verket att typgodkänna fångstredskapen Lotin enkel L114 och Lotin dubbel L115 för fångst av räv och grävling.

Naturvårdsverket anser att risken för bifångst av vildsvin är stor i Lotinfällorna och verket vill därför inte ge tillstånd till att fånga grävling och räv i fällan.

Skapad 2010-09-20 Svensk Jakt

Vildsvinsbjässe fälld i Tåkernbygden

Stefan Lenér lyfter på mössan för upplevelsen att få fälla denna storgalt.



Såvitt är känt var det Tåkernbygdens jaktvårdskrets första vildsvin som fälldes en sen natt vid foten av Omberg i Väversunda socken, Östergötland.

Och det var inte vilket vildsvin som helst som Stefan Lenér hade nöjet att överlista. Galten vägde 180 kilo och hade 21,5 centimeter långa betar, vilka senare resulterade i bronsvalör vid trofébedömningen.

– Vildsvinet hade förstört en trädgård och jag ombads vakta. Av spåren syntes att det handlade om ett vuxet vildsvin, men den här storleken var en riktig överraskning, berättar den glade skytten.

Skapad 2010-09-19 Svensk Jakt

Dennis körde in i vildsvinsflock

FICK EN CHOCK. 18-årige Dennis Östberg körde rakt in i en vildsvinsflock, som plötsligt dök upp framför hans bil. "Antalet vildsvinsolyckor ökar med en förfärande hastighet", menar jordbruksminister Eskil Erlandsson. Foto: Anna-Karin Nilsson


KUNGSBACKA.

Sveriges vildsvinsstam har vuxit dramatiskt och nu blivit en stor trafikfara. Dennis Östberg, 18 år, råkade i tisdags ut för en vildsvinsolycka och han är inte ensam.
- Helt plötsligt sprang en hel vildsvinsfamilj ut på vägen framför bilen, berättar han.



Detta är vildsvinen

Vildsvinen utrotades i Sverige på 1700-talet men efter att ha återintroducerats på 1970-talet har antalet djur ökat kraftigt. De finns i hela södra och mellersta Sverige. Suggan väger vanligtvis 90-120 kg, galten kan väga över 200 kg. En vuxen sugga föder i genomsnitt 5-6 kultingar om året, ibland fler. Främsta dödsorsaken är jakt medan drunkning och trafikolyckor är andra orsaker. (Källa: Jägareförbundet)
Vildsvinsolyckor

Efter rådjur och älg är trafikolyckor med vildsvin vanligast. Förra året inträffade 3085 olyckor, jämför med 987 olyckor 2005. I Västra Götaland och Halland inträffade det 268 olyckor förra året. (Källa: viltolycka.se)

Om det händer dig

Markera alltid olycksplatsen cirka 100 meter ifrån, då ett skadat vildsvin kan bli aggressivt och anfalla. Ring 112 och anmäl olyckan.
- Ökningstakten för antalet olyckor är förfärande, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson till TT.
Vildsvinsolyckorna i Västra Götaland och Halland har ökat märkbart de senaste åren. Och det är särskilt i oktober och november som man ska vara vaksam - då inträffar olyckor dagligen.
- I oktober startar rådjursjakten vilket får vildsvinen att röra på sig och då korsar de fler vägar, säger Christer Harplinger, länsansvarig för Hallandspolisens hantering av viltolyckor.

Bromsade kraftigt
Det var i tisdags kväll som Dennis Östberg körde förbi Bröndome utanför Kungsbacka.
- Helt plötsligt sprang en hel vildsvinsfamilj ut på vägen framför bilen, berättar han. Han bromsade in kraftigt och de vuxna svinen nuddade bara bilen men en av de tre kultingarna hamnade under.
- Jag har bara haft mitt körkort i två månader så det är klart man fick sig en chock, säger han.
Och det kunde helt klart gått värre.
- De andra djuren försvann men kultingen låg kvar och sprattlade på vägen, säger han. Han ringde genast polisen och meddelade om platsen men jägaren lyckades inte hitta kultingen.
Satsar budgetpengar
Det är först sedan slutet av 1990-talet som vildsvinsstammen vuxit avsevärt.
- Nu finns det cirka 150 000 vildsvin i hela landet, men bedömning för olika län finns inte, säger Harplinger.
Enligt förra årets statistik för Västra Götaland och Halland så ökar olyckorna väldigt i slutet av året, med 54 olyckor anmälda i oktober och 57 stycken i november.
- Man kan därför räkna med liknande siffror även i år, säger Harplinger.
Nu avsätter regeringen 50 miljoner kronor i nästa budget för att ta hand om problemet.
- Avsikten är att få ner vildsvinsstammen. Nyligen tilläts fällor vid jakten och det ska förhoppningsvis ge resultat, säger Eskil Erlandsson till TT.

Av sarah johansson
sarah.johansson@gt.se
Publicerat 17 sep 2010 13:28:25

Vildsvinen skapar oro

Jägarna i Långasjö kan inte hålla tillbaka vildsvinsstammen

Vildsvinsproblemet håller på att stiga jägarna i Långasjötrakten över huvudet.
– Tyvärr finns det liten förståelse och vetskap bland allmänheten för att vi jägare gör så gott vi kan, säger Kent Johansson, ordförande i Långasjö älg- och kronhjortsskötselområde.

Vildsvinsproblemet har blivit allt större i hela kommunen, men värst är det i söder. Jägarna kan inte längre hålla tillbaka stammen med vanlig jakt.
– Vi har haft press på oss från jord- och skogsbrukare under flera år. Vi har lyckats hålla stammen på en hyfsad nivå – bland annat med jakt, elstängsel och punktinsatser. Men i år verkar det som grisarna har ändrat lite av sitt beteende, säger Kent Johansson.

Från att tidigare mest ha bökat omkring i skogen och på åkrar har nu vildsvinen tagit sig in i flertalet villaträdgårdar i och utanför Långasjö samhälle.
– Under de senaste veckorna har många varit irriterade och frustrerade för att de fått uppbökade gräsmattor. Vi jägare förstår deras frustration och vi har själva blivit drabbade.
– Den fråga vi ofta får är varför vi inte jagar vildsvin, men det är mycket svårt att skjuta inne i villaområden, och bara ett fåtal av oss jägare får göra det. Vi använder älgstudsare i jakten och kulorna går rakt igenom och fortsätter. Så kan man inte ha det i ett villaområde.
Vildsvin är svårjagade och jägarna har brist på vildsvinshundar. Grisarna är stilla på dagtid och rör sig på kvällar och nätter.
– Eftersom den mesta jakten sker under dygnets mörka timmar är det svårt för många jägare att ställa upp. De har familj och jobb att tänka på och det tar mycket tid.

Vildsvinsflockarna var lättare att hålla koll på tidigare.
Men nu finns de så gott som överallt och flockarna är många fler och mindre.
Antalet vildsvinsolyckor överstiger nu antalet rådjursolyckor. Jägarna känner sig till viss del nu motarbetade av vissa markägare och även av LRF.
– Arrendepriserna trissas upp, och unga jägare har inte råd att jaga. Utländska jägare betalar bra och utfordrar vid så kallade åtel, men om man ska fodra vid åtel måste man jaga kontinuerligt. Annars göds stammen istället för att minskas.
Vad gör man om man fått in vildsvin i träd gården?
– Vissa sätter ut en radio som är på under natten. Andra hänger ut otvättade kläder så att det luktar av människa, säger Kent Johansson.

Peter Lejon
peter.lejon@barometern.se Emmaboda i dag 08:56 | Uppdaterad i dag 09:28
Telefon: 0471-313 92

Även i Spanien har man problem med vildsvinen!

Vildsvin orsakar förödelse på Mijas golf

Vildsvinen i Mijas kommun har nu blivit en politisk fråga. Mijas golfbana har drabbats hårt av traktens vildsvin som har orsakat förödelse på flera av golfbanans hål. Även husägare har upplevt hur vildsvin orsakat skadegörelse.

Partido Popular ber nu regionalregeringen Junta de Andalucía om en plan hur man ska ta itu med vildsvinen som orsakar skador i området.

Det är Mijas golf och urbanisationen Cerrado del Aguila som under tre till fyra veckor fått besök av vildsvin. En av banorna på Mijas golf har tvingats stänga.

Kommunalrådet Manolo Navarro i Mijas säger att eftersom golfnäringen är viktig för kommunen och står för tio procent av turistintäkterna bör det göras något åt problemet.

Dagstidningen ABC uppger i dag att vildsvinen kommer från närbelägna Sierra de Mijas. Bristen på föda gör att de rör på sig. Vildsvinen har även attackarat två jakthundar i Puerto de los Gatos.
16.09.2010

Vill öka intresset för vildsvin

Regeringen vill satsa pengar på att få ut vildsvinskött i butiker och restauranger för att öka intresset för vildsvinsjakt. Naturvårdsverket har också lovat att senast vid årsskiftet ge besked om vildsvinsfällor.

Problemen med vildsvin som förstör för lantbrukare är utbrett på många håll. Jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) var på onsdagen i Tävelsås, söder om Växjö, för att presentera regeringens förslag kring hur problemen kan minska.
- Vi lägger 48 miljoner kronor under nästa mandatperiod för att få fram fler småskaliga slakterier. Dessutom 2 miljoner kronor för att få fram försäljnings- och distributionskanaler, sa Eskil Erlandsson.

Tanken är att småskaliga slakterier ska få ett bidrag till besiktningskostnaden av köttet. Satsningen ska göra vildsvinsjakt attraktivare om det blir enklare och billigare att få ut köttet på marknaden. Enligt Eskil Erlandsson finns en efterfrågan från handel och restauranger, men köttet kommer inte fram.

Eskil Erlandsson sa också att Naturvårdsverket nu lovat att senast vid årsskiftet vara klar med sin prövning av tio nya typer av fällor för vildsvin.
- Det är ja eller nej vid årsskiftet.

Jordbruksministern många åtgärder har vidtagits för att minska problemen med vildsvin. Om alla hjälps åt kan vildsvinsstammen minskas. Han tycker att både bondeorganisationer och jägarorganisationer kan bli bättre på att sprida kunskap om vildsvin och vildsvinsjakt bland sina medlemmar.



Birgitta Sennerdal ATL Onsdag 15 september 2010

Rasande vildsvin anföll jägare

Jägarna skulle skrämma vildsvinet men blev själva attackerade av den rasande suggan.

Relaterat

Det var efter flera påringningar från kringboende som de två jägarna gav sig ut på vildsvinsjakt i Släp i nordvästra Kungsbacka.

Tanken var att skjuta en av kultingarna för att få suggan att hålla sig borta. Men när de hittade henne gick hon till attack. Trots varningsskott fick en jägare gömma sig bakom ett träd. Några jakthundar skadades av suggans betar, skriver tidningen Norra Halland.

Jägarna undkom dock händelsen oskadda. Även hundarna klarades sig efter att ha plåstrats om. Något jaktbyte blev det aldrig tal om eftersom det inte är tillåtet att skjuta suggor med kultingar just nu.

Vildsvin är normalt skygga djur som är aktiva på natten.

Sanna Larsson

031-86 84 24
sanna.larsson@gp.se

Stort vildsvin skjutet i Göteborg

Ett vildsvin på 217 kilo sköts på Hisingen i Göteborg i veckan, skriver Göteborgs-Posten på nätet.

Jägaren Kristofer Magnusson var egentligen ute för att jaga rådjur när det stora vildsvinet kom gående i en åker med havre och ärter 200 meter bort.
Kristofer Magnusson lyckades smyga närmare och från 40 meters håll sköt han och träffade.

Grisen var drygt två meter lång och hade underbetar som var drygt 20 centimeter. Blir den godkänd efter provtagning kommer den att ge uppemot 100 kilo kött. Endast huvudet vägde 18 kilo, skriver nättidningen.



ATL.nu
info.atl@lrfmedia.lrf.se -- Torsdag 26 augusti 2010

S-politiker kräver vildsvinsfällor

På grund av det ökande antalet vildsvin vill riksdagsledamot Tomas Eneroth (S) skynda på processen med att utveckla vildsvinsfällor.

Han anser att vildsvinen ställer till stora problem för jord- och skogsbruket samt för jägare och privatpersoner. Det utvecklas fällor för att minska problemen men dessa fällor måste först testas för att kunna godkännas. Testverksamheten av vildsvinsfällor försenas dock på grund av byråkratiska hinder hos Statens veterinärmedicinska anstalt och Djurförsöksetiska nämnde.

Tomas Eneroth vänder sig därför till jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) för att få svar på vad han ämnar göra för att påskynda processen:

– Den långsamma hanteringen bidrar till att problemen blir större än nödvändigt på landsbygden. Läget är akut för jord- och skogsbruket och det är därför nödvändigt att skynda på processen med att få ut vildsvinsfällorna, säger Tomas Eneroth i ett pressmeddelande.

Skapad 2010-09-03 Svensk Jakt

Rekordgris fälld i Åtvidaberg

En norrman sköt en riktig praktgris i Örshult, utanför Åtvidaberg, förra fredagen. Vågen visade på över 200 kilo. Norrmannen och hans tre jaktkompisar satt vid en åtel och tittade på när smågrisar åt av havrekrossen, men hörde att något större var på väg. Fram kom en jättegris och den norske jägaren sköt den.


– Sedan fick jägarna lite problem. Det gick inte att få upp vildsvinet på släp. De ringde efter mig och när jag kom förstod jag att det skulle gå åt en traktor, berättar markägaren Leif Franzén för corren.se.
Leif Franzén är imponerad över att norrmannen så iskallt satt och väntade in det större svinet.


24 centimeters betar
– Ja, det var bra gjort av honom att vänta så länge. En riktig monstergalt var det också, en sexåring skulle jag tro, med 24 centimeters betar, säger Leif Franzén till Göteborgs-Posten.
Norrmännen kommer att ta med sig köttet hem. Att svinet skulle smaka sämre på grund av sin storlek är inget de tror på.
– Det finns myter som säger att ju större djur desto sämre smakar köttet. Men om man bara tar hand om grisen så smakar köttet bra, säger Leif Franzén till Göteborgs-Posten.
Vildsvinsexperten Mikael Tham från Skåne förvånas över det stora vildsvinet.


Ovanligt stor galt
– Över 200 kilo? Det var ett osedvanligt stort djur. Det är inte ofta man hör talas om att så tunga galtar fälls i Sverige, säger Mikael Tham till Göteborgs-Posten.
Att grisen har kunnat bli så stor förklarar Mikael Tham med att de äldre grisarna ofta är smarta. De går så gott som aldrig fram först till de platser där jägare har lagt ut foder. I stället är det de mindre grisarna som får gå fram först. Därför skjuts också fler yngre grisar.
–Vi vet att gamla galtar till och med kan göra cirkelrörelser för att kolla om det finns människor i närheten. Det är väldigt intelligenta djur vi har att göra med, berättar Mikael Tham.

Jakt o Jägare

2010-08-27