tisdag 31 maj 2011

Fler jägare ska jaga vildsvin!

Pressmeddelande från Svenska Jägareförbundet
2011-05-31


Fler jägare ska jaga vildsvin!

Intresset för att ta jägarexamen stiger. Till helgen kan man dessutom ta jägarexamen på jaktmässan Elmia Game Fair utanför Jönköping. Förra året ökade antalet som tog jägarexamen till 10 500 personer.

Med en ny webbaserad jägarutbildning, e-jakt, kan man läsa på egen hand och sedan skriva det teoretiska provet på till exempel Elmia Game Fair. Jägareförbundet erbjuder alla som vill att skriva provet. Även barn är välkomna och kan ta Lilla Jägarskolebeviset i Jägarlunden på mässan.

- Avkoppling och kamratskap är de viktigaste delarna i jakten enligt våra medlemmar och det vill vi att fler ska få ta del av, säger Jan Eklind på Svenska Jägareförbundet.

- Eftersom över hälften av de svenska jägarna är intresserade av träning och utbildning av jakthundar kommer den kända hundtränaren Barbro Börjesson lära ut hundträning och hur man mentaltestar sin hund under mässdagarna, tillägger Jan Eklind.

På plats finns också Richard Södergren som berättar hur man kan jaga med funktionshinder. Richard är själv rullstolsbunden jägare.

Intresset för den ökande vildsvinsstammen stiger och Jägareförbundet lanserar därför en ny vildsvinsbok på mässan. I boken kan både jägare och naturintresserade lära sig mer om vildsvinet.

Elmia Game Fair pågår 2 – 4 juni mellan klockan 9 och 17.

För mer information kontakta:
Jan Eklind, samverkansområdeschef för Jägareförbundet Syd, 070 339 93 31
Läs mer på www.gamefair.se samt www.jagareforbundet.se

fredag 27 maj 2011

Svårt skrämma bort vildsvin från goda grödor

Risken att utsätta sig för fara påverkar vildsvinens rörelser i landskapet – bland annat korsar de ogärna hårt trafikerade vägar. Öppna jordbrukslandskap är också hotfulla, men det är ändå nästan omöjligt att skrämma bort vildsvin från åtråvärda grödor. Det visar Henrik Thurfjell från SLU i en avhandling som bygger på studier av vildsvinssuggor försedda med radiosändare.


Vildsvinsstammen växter snabbt i Sverige och har förmodligen närmat sig 150 000 djur. Deras framfört i landskapet påverkar idag inte bara lantbrukare, utan även boende i tätorter, och det sker alltfler trafikolyckor med vildsvin inblandade. Samtidigt finns ett stort jaktligt intresse för detta villebråd. Henrik Thurfjells doktorsarbete handlar om hur vildsvinen utnyttjar och rör sig i landskapet, framför allt hur rörelsemönstret påverkas av faktorer som väder, jakt, trafik och utfodring. Kunskaper om detta är viktiga i förvaltningen av vildsvinsstammen.

Henrik Thurfjells studier visar att årstiden har betydelse för vilka delar av hemområdet som vildsvinen utnyttjar, och att djurens rörelsemönster påverkas av om solen är uppe eller nere och av väderleken. Studierna visar också att djuren tar hänsyn till vilken risk det innebär att befinna sig i ett visst område. Exempel på risker är intensiv trafik eller jakt. Intensiv trafik får vildsvin att undvika att korsa vägar, vilket leder till färre olyckor när det är mycket trafik.

Den vanligaste reaktionen på stressfyllda förhållanden som trafik och jakt, eller dåligt väder, var att begränsa rörelserna. Det enda undantaget var drevjakter, som fick vildsvinen att fly istället för att gömma sig som de gör om jakten inte är lika intensiv. Studien visade också att vildsvinen utnyttjade olika naturtyper annorlunda när de var på flykt än när de var i sitt hemområde.

Vildsvin uppfattar åkermark som en riskfylld, men åtråvärd naturtyp. När djuren befinner sig på åkrar föredrar de därför att vara nära skydd som skogskanter, diken eller häckar. Att försöka styra bort vildsvinen från åkermarken genom utfodring i skogen eller genom jakt tycks dock vara dömt att misslyckas.

– En mogen gröda kan vara nästintill oemotståndlig för vildsvinen, säger Henrik Thurfjell.

Mänskliga aktiviteter som leder till undvikande beteenden hos vildsvin är ett av de viktigaste redskapen i förvaltningen, men det är viktigt att vara klar över hur omfattande sådana störningar behöver vara för att påverka djurens beteende på beståndsnivå. Det är också viktigt att känna till att vildsvin rör sig över stora områden, och att skötselåtgärder på en plats kan påverka områden som ligger två mil bort. Detta innebär att förvaltningen behöver samordnas över ganska stora områden.

Jaktjournalen 2011-05-26

Jägareförbundet vill ha utbildningskrav

Jägareförbundet har lämnat sitt remissvar på utredningen om fällor för vildsvinsfångst. Förbundet vill bland annat att en särskild utbildning införs för den som vill använda fällor för vildsvins­fångst och att fällorna enkelt ska kunna öppnas inifrån.
Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) slutrapport ”Test av fångstredskap avseende lev­ande­fångst av vildsvin” har remiss­behandlats av Jägareförbundet. Svaret har lämnats till Naturvårdsverket som fattar beslut om tillstånd för fällorna.



Vildsvin särskiljer sig
Jägareförbundet pekar på att vildsvin skiljer sig från andra djurarter som är tillåtna för fällfångst genom att de är flock­levande. Det ställer särskilda krav på fällorna, menar förbund­et, som också undrar när fällfångst över huvud taget är lämpligt.

När ett eller flera djur är inne i fällan och övriga flocken avlägsnar sig är det inte konstigt om de fångade djuren upplever stress, påpekar förbundet. SVA:s undersökning visar också att fällfångade djur upplever stress, mätt genom förekomst av stresshormonet PSE som inte kunde påvisas hos djur skjutna på åtel – men väl hos fällfångade djur.

Värmeproblem
Förbundet kräver att de problem med värmeutveckling som noterats åtgärdas innan tillstånd för användade utfärdas. SVA:s studie har skett under vinter­halvåret med svalt klimat, på­pekar förbundet.

Fällorna måste fånga selektivt så att bara vildsvin upp till max ett år kan fångas. Suggor med kultingar är fredade året runt, framhåller förbundet. Man på­pekar vidare att det också inom tätt­bebyggt område går att skydds­jaga exempelvis älgar med skjut­vapen och även vild­svin – inne i Berlin skjuts årligen 3 000 vild­svin.



Ska kunna öppnas inifrån
Fällorna måste också kunna öppnas enkelt inifrån med hjälp av lätt förståeliga bilder. Detta för att barn som av misstag kommer in i fällan enkelt ska kunna ta sig ut.
Jägareförbundet vill även att en utbildning ska krävas av dem som beviljas tillstånd för fällor. Utbildningen ska innehålla moment som viltets anatomi, levnads­mönster, fällors placering, avlivning, vittjnings­perioder och tid för fångst samt skade­förebyggande åtgärder.

Även för anskaffande av vapen för avlivning för den som inte är jägare bör sådana utbildningskrav gälla, tycker Jägare­förbund­et. Tillstånd för att använda fälla bör även vara kopplat till tid och rum, alltså tids­begränsat, menar förbundet.



Flerskottsvapen lämpligt
Lämpligt vapen för avlivning bör vara minst klass 3 och vara ett flerskottsvapen eftersom test­er som gjorts visar att det även för yngre vildsvin ibland krävts fler än ett skott. Eftersom det ibland fångas fler än ett vildsvin är det också lämpligt med flerskotts­vapen, skriver Jägare­förbundet i sitt remisssvar till Naturvårdsverket.

Skapad 2011-05-27 Skribent: Bertil Lundvik / Svensk jakt

Skottpengar på vildsvin utreds

LRF:s förbundsstyrelse ville inte bifalla motionen om skottpeng på vildsvin. Men det ville stämman.
– Vi sopade mattan med hela styrelsen och fick igenom vår motion, säger lantbrukaren Carl-Albert Rydemark, till Länstidningen.


Vildsvin har varit en återkommande punkt vid LRF:s riksförbundsstämmor de senaste åren. Inför årets stämma, som hållits i veckan, hade Region Mälardalen med lokalavdelning Järna-Hölö-Mörkö inkommit med en motion om att undersöka möjligheten att införa statlig skottpeng på vildsvin, samt att begränsa möjligheten att fritt åtla och utfodra vildsvin.
–Nu blir politikerna tvungna att ta i frågan, säger Rydemark. Och det är slut med den fria utfodringeni skogarna. Enligt ett tillägg till motionen ska LRF även undersöka möjligheten att få försäkringsbolag att bidra ekonomiskt till skottpengar.

Jaktjournalen 2011-05-27

måndag 23 maj 2011

Högviltet som blev en plåga eller?





KVÄLLSPOSTEN lördagen den 21 maj 2011 sidan 27.

onsdag 18 maj 2011

Fördubblad svinavskjutning i Västmanland

I Västmanland sköts omkring 1 000 vildsvin under förra jaktsäsongen, enligt Jägareförbundets statistik fram till sista mars. Det är en fördubbling jämfört med jaktåret före.
Men svinstammen fortsätter att växa trots fördubblad avskjutning. Enligt Jägareförbundets konsulent, Lars Björk, finns det cirka 3 000 vildsvin i Västmanland.
De flesta vildsvinen i länet vistas runt Västerås och Arboga.

Anders Ljung 2011-05-18 Jakt o Jägare

tisdag 17 maj 2011

Antalet vildsvin kan fördubblas på tre år

STOCKHOLM(JJ). På tre år kan den svenska vildsvinsstammen ha fördubblats, detta menar forskarna. I dag finns det cirka 150 000 vildsvin i landet.
Det krävs en ökad jakt för att stoppa vildsvinsstammens tillväxt.


Och vildsvinen tar sig närmare städerna, i Stockholm har djuren bland annat varit i skogsområden i Högdalen och i utkanten av Bromma.
Vildsvinsinventeringen pågår nu i Stockholm.
– Det är stora djur och de kan bli oskygga. Därför ser vi ingen fördel med att de sprids i stadsmiljö, säger Göran Bergqvist, viltexpert på Svenska Jägareförbundet, till Dagens Nyheter.

2011-05-16 Jaktjournalen

Vildsvinen ökar i Dalarna

Det blir allt fler vildsvin i Dalarna.

Vildsvinsstammen växer i Dalarna, och det gör att djuren kommer allt närmare bebyggelse. Just nu finns det cirka 300 vildsvin i länet och populationen ökar.


– Det finns rapporter om vildsvin som gjort skada i trädgårdar och djur har setts vid köpcentrum, säger Hans Johansson, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet Dalarna, till DT.
Han menar att stammen dock inte växer lika fort som i södra Sverige.
– Vintrarna i Dalarna är tuffa och många dukar under av kylan, berättar han för DT.


Huvudsak tre områdenVildsvinen uppehåller sig på främst tre områden i länet. Det är ett större område söder om Borlänge, mot Gustafs och Säter/Hedemora, i Grycksbo med omnejd norr om Falun och i ett stråk från Leksand och söderut mot Insjön.
– Men det finns djur sporadiskt förekommande på flera andra håll också, säger Hans Johansson till DT.
Rapporter om att vildsvin är närmare bebyggelse kommer allt oftare, likaså att de ställer till med skador. I Falun har flera trädgårdar skadats, och i både Falun och Borlänge har de bökat upp åkrar och vallar.
Ökningen av stammen bromsas ändå lite av att många vildsvin dödas i trafiken och att jägarna skjuter en del av dem.
– Jag skulle tro att ett 100-tal vildsvin skjuts varje år, säger Hans Johansson till DT.

Marie Pott 2011-05-17 Jakt o Jägare

söndag 8 maj 2011

Nytt fall av trikiner

Ytterligare ett vildsvin har visat sig bära på trikiner. Det är skjutet utanför Kalmar, bara 700 meter från den plats där det första vildsvinet med trikiner sköts.


Torbjörn Sederkvist, ordförande i Kalmarsunds jaktvårdskrets, tycker att det är allvarligt.
– Det tyder på att flera vildsvin blivit smittade, en gris händer ju men i och med att det hittats trikiner i en till i samma område förmodar vi är att det är ytterligare fler grisar som är smittade, säger han till Sveriges Radio P4 Kalmar.
Nu hoppas jaktvårdskretsen att det inte är så många vildsvin som bär på smittan.


Viktigt få kontroll
– Det är viktigt nu att vi får kontroll på det här och att alla ser till och hjälpas åt och se till att skicka in trikinprover. Jag vet att det förekommer de som inte skickar in trikinprover utan säger att vi steker det så bra så det märks inte.
För att stoppa smittan att spridas mer är det viktigt att allt slaktavfall grävs ner så att andra djur inte äter av det.

Marie Pott 2011-05-06 Jakt o Jägare