fredag 9 december 2011

Skogarnas fina fläsk

Matkultur

Den snabbt växande vildsvinsstammen uppfattas som ett allvarligt samhällsproblem. Varför är det så få som ser den som en tillgång?

Inte heller journalister är mer än människor och vi tänker gärna i samma banor som vi gjort förut. En nyhetsredaktion hamnar därför lätt i väl inkörda spår, som sällan korsar varandra.

Ena dagen:
Nya avslöjanden om upprörande vanvård av grisar i de stora djurfabriker som sprutar ur sig lågpriskött.

Artikeln fortsätter...

Den andra:
Nya rapporter om hur den ökande vildsvinsstammen förstör markerna för bönder och villaägare.

Svinet som både offer och gärningsman. Och framförallt som ett problem. Tänk om de båda nyhetsspåren skulle kunna kombineras något sätt.

Svensken vill äta gris, men mår dåligt av att se de skakiga filmerna på sjuka djur som trampar ihjäl varandra i jättelika anläggningar. Samtidigt bökar tiotusentals fritt strövande svin sönder åkrar och trädgårdar.

Om du är köttätare inser du möjligen vart jag syftar. I ett mer naturnära samhälle än vårt hade dessa ofantliga mängder prima fritt strövande hyperekologiskt kött i första hand uppfattats som en tillgång och inte belastning.

Visst jagas de, men inte tillräckligt för att hålla jämna steg med den explosionsartade tillväxten. Stammen har gått från noll till 150000 på några årtionden och kommer snart att ha passerat älgen. En sugga kan få upp till tio kultingar och de enda naturliga fienderna är varg och björn.

Egentligen har det omstridda djuret en 8000-årig historia i vårt land. Men periodvis har vildsvinet varit utrotat och så sent som 1980 förklarades det av riksdagen som icke önskvärt i den svenska faunan. Ett antal inhägnade djur hade då smitit och börjat sprida sig i de sörmländska skogarna.

Åtta år senare revs detta beslut upp och nu förekommer detta skygga nattdjur – som kan känna vittringen av en människa på flera hundra meters håll – i stora delar av Syd- och Mellansverige.

Precis som på kontinenten alltså. Men där betraktas vildsvinsköttet i många kök – i synnerhet det korsikanska – som en delikatess.

Så varför hamnar det så sällan på våra tallrikar? När såg du en vildsvinsstek på Ica eller på kvarterskrogens meny?

I Kronobergs län har bönder och jägare gått samman för att informera allmänheten om finessen med att äta vildsvin. Vid den stora matmässan i Växjö i början av september, som besöktes av 30000 personer, var smakproven på detta hittills så ovanliga köttslag en av de mest populära programpunkterna.

Om folk får smak för vildsvin – som har en annan struktur och är smakrikare än tamgrisens – ökar även handelns och restaurangernas intresse. Då kommer fler djur att skjutas och färre människor att skadas i viltolyckor.

Och med lite tur sjunker importen av den billiga danska fläskfilén.


8 december 2011 kl 18:06, uppdaterad: 8 december 2011 kl 20:12

Mats-Eric Nilsson SVD

onsdag 7 december 2011

Vildsvinskrock slutar i tinget

MARIEHOLM. Mitt i natten och strax innan Bialitt krockade den 48-årige bilisten med ett vildsvin. Han åtalas nu för att inte omedelbart ha anmält kollisionen för polisen.

Det var i mitten av juni som mannen skulle köra hem från Marieholm till bostaden i Röstånga.
Klockan var 04-04.30 och mannen såg att ett par vildsvin plötsligt tog sig ut på vägen.
Han väjde för det första, men kunde inte undvika det andra.

Det träffade bilens front, och bilen fick omfattande plåtskador. Mannen har i polisförhör berättat att han steg ur sitt fordon och gick fram och kontrollerade vildsvinet. Det låg i diket.
Han bedömdet att djuret var dött, gick tillbaka till sin bil och fortsatte färden hemåt.
Men det var en hyrbil han körde, och när han skulle lämna tillbaka den på Statoil morgonen därpå krävde de att han polisanmälde krocken.
Det var när han gjorde anmälan som han blev brottsmisstänkt. Rubriceringen som polisen anmäler är brott mot jaktlagen.

Man är vid en krock med vilt inte bara skyldig att omedelbart kontakta polis, utan ska också se till att märka ut platsen så att inringda skyddsjägare har något att utgå för när de tar upp jakten på ett skadat djur som måste avlivas.
48-åringen har i förhören sagt att han kände till anmälningsplikten men trodde att den gällde bara när djuret levde.
Det visade sig senare att vildsvinet fortfarande hade varit vid liv. Det hittades morgonen efter avlidit på en åker en bit från diket där det hamnat omedelbart efter sammanstötningen.

Av Lennart Andersson Skånskan 6 DECEMBER 17.13 2011-12-06

tisdag 22 november 2011

Vildsvinsfällor effektiva i Södertälje

Vildsvin i villaträdgårdar har blivit ett allt större problem på många håll i landet. Bland annat i Södertälje, men där har vildsvinsfällor visat sig vara mycket effektiva för att bli av med problemsvin, rapporterar Länstidningen Södertälje.
– Det har gått över förväntan bra, säger viltvårdaren Tomas Runnqvist till LT.


För ett år sedan fick Södertälje kommuns viltvårdare Tomas Runnqvist 50 samtal i månaden om vildsvin som bökade i villaträdgårdar, välte soptunnor eller uppehöll sig på parkeringsplatser. Sedan dess har ansträngningarna intensifierats för att bli av med de allra värsta skadegörarna. Under de senaste elva månaderna har 32 vildsvin fångats i kommunens fällor.

– Mitt mål har hela tiden varit att grisarna ska vara där de hör hemma, och det är inte inne i staden. Till i dag, på elva månader, har vi fångat och avlivat 32 stycken i två olika fällor som har flyttats till platser där det varit problem. De vi fångat har vägt mellan åtta och hundra kilo, men mest har det varit små grisar, säger viltvårdaren Tomas Runnqvist till LT.

De större vildsvinen har visat sig vara svårare att fånga i fällorna.

– Även om de större inte gärna går i fällorna så lär de sig ändå. När deras kultingar försvinner en efter en lär de sig att miljön inte är bra att vistas i. Det verkar så i alla fall. I dag är de flesta problemgrisarna borta, säger Tomas Runnqvist till LT.

Skapad 2011-11-22 Skribent: Martin Källberg för Svensk Jakt

måndag 14 november 2011

16 fällda grisar vid stor vildsvinsjakt

De optimistiska förhoppningarna var att fälla tio vildsvin. Det blev långt fler.

– Totalt 16 vildsvin på parad i dag. Det är i alla fall många fler än jag hoppades på, sa Roger Olofsson under skymningstimmarna på lördagen.
Där på Urdavallen hade kanske hälften av de 142 män, och några kvinnor, som gick ut i skogen på morgonen samlats för att se dagens resultat. De sista djuren kom dock inte till platsen då eftersök fort-farande pågick.
Deltagarna från de omkring fem deltagande jaktlagen pratade jakthistorier, beskrev hur djuren gick, var jägarna stod och hur skotten föll. Allt i sann jägaranda.
Initiativet till en vildsvinsjakt togs i våras av LRF som frågade Urshults jaktvårdslag i den lokala LFR-vildsvinsgruppen.
– Vi i Urshult bestämde att vi kör en samjakt och på den vägen är det, säger Roger Olofsson.
Mitt på dagen under själva jakten kunde de som ville betala för och äta mat på Urdavallen.
På kvällen efter att jakttroféerna visats upp fortsatte sällskapet till Parken för några olika föredrag. Där hölls även en auktion på de vildsvin som respektive jaktlag inte ville behålla själv.
Genom alla insamlingar fick man ihop en hel del pengar som oavkortat går till forskning om prostata-cancer.
– Vi fick i alla fall ihop mellan 18 000 och 19 000 kronor. Det är vi jättenöjda med, säger Roger Olofsson.
Att jägarna överhuvudtaget gick ut på jakt i lördags hänger samman med att vildsvinen ställer till stora problem för såväl bönder som för trafik-säkerheten. Bara för några dagar sedan blev fem vildsvin överkörda av en lastbil utanför Älmeboda. Dock skadades ingen person vid olyckan.

Tingsryd i dag 07:01 | Uppdaterad i dag 07:08 Smålandsposten

onsdag 2 november 2011

Vildsvinen närmar sig - vad gör kommunen?

Publicerad 05:00 Corren.se
Gräsmattorna vid Vidingsjö motionscentrum blev hårt åtgångna av vildsvinens framfart i helgen. Nu kommer de allt närmare bostadsområden och människor, skriver Undrande. "Kan det vara så att vildsvinen har ändrat beteende och inte alls är så skygga längre?"

De senaste dagarna har vildsvinen även varit i Västra Ullstämma (Brons-, Järn- och Stenåldersgatan). De har bökat på den lilla fotbollsplanen vid Bronsåldersgatan, inte många meter från bostadshus och dagis. Genom skogsområdet där bredvid fotbollsplanen går även en asfalterad upplyst gångväg, som är en populär promenadslinga för hundägare och andra, även efter mörkrets inbrott.

Är det för trångt i skogen? Kan det vara så att vildsvinen har ändrat beteende och inte alls är så skygga längre?

För en tid sedan sågs en flock på minst sexton vildsvin promenera på en upplyst nyanlagd asfaltgata vid bebyggelsen utanför gårdarna i Övre Ullstämma, och några dagar senare uppehöll sig fem-sex stycken i närheten av gång- och cykelvägen vid Brokindsleden. De verkade inte skygga och blev inte ett dugg skrämda av att personer med hund promenerade på gångvägen. I lördags berättade någon i radion om en pappa som hade tampats med ett vildsvin för att skydda sin dotter. Omständigheterna runt händelsen hörde jag tyvärr inte.

Man kan läsa om vildsvinen att de kan uppnå en ålder på 30 år, honan kan få flera kullar per år (kan få åtta-nio, ibland upp till femton kultingar per kull) och att galtarna väger upp till 225 kg.

Vilka är Linköpings kommuns konkreta planer för att begränsa vildsvinens framfart och utbredning, som nu tydligen utökats även till områden med bostäder?

UNDRANDE

onsdag 19 oktober 2011

Samarbete över hela socknen ska minska skador av vildsvin

Smålandsposten Växjö 19 oktober 2011

Samarbete ger Lars Strömgren, till vänster, som brukar omkring 40 hektar åker och jägaren Fredrik Samuelsson hopp om att skadorna på åkrarna ska minska.

– Eftersom jag inte jagar själv får jag påverka på andra sätt. Om samverkan med jägarna kan se till att det inte blir så stora skador är det absolut värt ett försök, säger Lars Strömgren, lantbrukare med ekologisk produktion av spannmål och potatis på Kråkenäs Södregård.
– När vildsvinen nu är här för att stanna ska stammen förvaltas så att inte skadorna blir så stora. Vildsvinen är en resurs men det är inte roligt om olika intressen är oense. Det gäller att hitta balansen, säger Fredrik Samuels- son, jägare och boende i Kråkenäs.
De representerar två olika intressen som ska enas om en förvaltningsplan där kommunikation och samverkan är nyckelord. Området som ska omfattas av vildsvinsförvaltningsområdet är omkring 8 000 hektar.
– Ansvaret ska fördelas tydligare än tidigare. Den som brukar jorden ska identifiera skadorna och försöka förebereda jakt, till exempel genom att röja skjutstråk. Sedan ska det alltid finnas någon att vända sig till, oftast jakträttsinnehavaren, som är skyldig att åtgärda problemet. Om denne inte har möjlighet ska det alltid finns en jourjägare med eftersökshund tillgänglig, förklarar Fredrik Samuelsson.
–Ingen lantbrukare ska behöva känna att det inte finns hjälp att få om det är mycket skador. Det ska kännas enkelt och meningsfullt, säger han.
En viktig del är också att försöka få kontroll över åtling och utfodring vilket kan vara nog så viktigt när en del fastigheter är små och matställen kan ligga tät.
– På foderplatserna får inga djur skjutas. De används för att hålla grisarna borta från åkrarna de tider på året när grödorna är som mest attraktiva, som när vetet nått mjölkningsstadiet och blivit oemotståndligt för grisarna, säger Fredrik Samuelsson.
Inhämtning och spridande av kunskap ingår i planen. Dit hör bland annat att veta hur stor stam som finns att förvalta. Svaret ska fås via inventeringar på vårvintern genom räkning vid åtalarna.
Lars Strömgren tror att de flesta berörda vill var med:
– Det är bättre att prata med varandra och komma överens för att de ska bli ordning på torpet. Till en början handlar det ju om rekommendationer. Det bygger på frivillighet.
Själv blev han inspirerad till att ta initiativet när han var på en föreläsning och fick höra hur de klarat vildsvinsproblemen i Halland genom samverkan. Det var för några år sedan när vildsvinen just hade etablerat sig på allvar i landskapet norr om Växjö.
– Det nog svårare här med många mindre åkrar och skog om vartannat, men de hade tio års erfarenhet av att samarbete lönar sig. Minst en gång om året är det tänkt att vi ska träffas för att sträva mot samma mål, säger Lars Strömgren.
Det har också visat sig på andra håll att det går att hålla stammen på en viss nivå
Den 24 oktober ska det hållas upptaktsmöte i Gårdsby då styrelse ska väljas och stadgar antas.


tisdag 11 oktober 2011

Sötsaker påverkar vildsvinens könsmognad



2011-10-11

SÖDRA SVERIGE (JJ) Länsstyrelsens naturskyddsenhet försöker uppmana de som utfodrar vildsvin i södra Sverige att inte ge vildsvinen sötsaker. Detta på grund av att vildsvinen tidigare blir könsmogna av sockret.


Många ägnar sig i södra Sverige åt att utfodra vildsvin, dels som viltvård under vintern men även ut jaktlig synpunkt. Nu uppmanar dock länsstyrelsens naturskyddsenhet att inte ge vildsvinen sötsaker eftersom sockret gör dem könsmogna tidigare.

Med fler könsmogna vildsvin tidigare ökar risken för en explosion av vildsvinsstammen vilket man vill undvika. Framförallt med tanke på att vildsvinen allt oftare blir föremål för viltolyckor i södra Sverige.

Förra året sköts det färre vildsvin



2011-10-11

RIKS(JJ). Förra året sköts det 13 procent färre vildsvin i landet, jämfört med året innan. Det här rapporterar tidningen Land Lantbruk & Skogsland som tagit del av Jägareförbundets avskjutningsstatistik.


På Jägareförbundet tror man att de senaste kalla vintrarna, med mycket snö, är förklaringen.
– Den här minskningen är bara en respit för markägarna. Får vi en eller två normala vintrar i Sydsverige så kommer vi nog se att tillväxten av vildsvinsstammen tar fart igen, säger Göran Bergqvist, klövviltskonsulent på Jägareförbundet, till Land Lantbruk & Skogsland.

I några områden fälldes det dock fler djur än tidigare, bland annat i Dalarna där avskjutningen ökade med 70 procent. Och i Västmanland ökade avskjutningen med 54 procent.

tisdag 4 oktober 2011

Moderat vill ha mer vildsvinsjakt och utökad vapengarderob

STOCKHOLM (JJ) Moderaten Sten Bergheden har i två olika motioner till riksdagen föreslagit ökad avskjutning av vildsvin och en utökad vapengarderob från sex till åtta vapen.


Bakgrunden till Berghedens förslag ligger i Livsmedelsverkets rekommendation om ett tiotal nya föreskrifter som snarare kommer innebära extraarbete för vildsvinsjägarna än de lättnader som utlovats. Bergheden är rädd att utökade föreskrifter kring hanteringen av vildsvinskött kommer att innebära att fler avstår vildsvinsjakten och att beståndet på grund av det sprider sig utom kontroll.

Bergheden beskriver att skadorna på lantbruket orsakade av vildsvin ökar och att man behöver se över jaktreglerna för att kunna öka avskjutningen. Bergheden uttrycker klart att "kraftfullare åtgärder behövs för att reglera vildsvinsstammen effektivt. Det bör därför göras en översyn av möjligheten till ökad jakt på vildsvin."

Bergheden efterlyser också en förenkling av reglerna kring hanteringen av vildsvinsprodukter för att främja att fler vill jaga vildsvin.

Samtidigt har Sten Bergheden lagt ytterligare en motion med jaktanknytning. Bergheden vill se att jägare får utökade möjligheter till en större vapengarderob med åtta vapen, istället för dagens begränsning på sex vapen.

Bergheden beskriver att: "Efter att ha tagit jägarexamen får en jägare möjlighet att skaffa upp till sex vapen, vilket är fullt tillräckligt för de flesta. Men efter en tid vill många utöka sin vapengarderob med något vapen för till exempel en speciell jaktform eller jaktbyte - det kan handla om ett extra vapen för vildsvin eller någon speciell kaliber för björn- eller älgjakt. Många ärver också vapen som kanske betytt mycket för någon i många år och det kan därför kännas värdefullt att låta det gå vidare i familjen. Kunniga, erfarna och ansvarsfulla jägare bör få möjlighet att utöka sin vapengarderob om behov finns. Möjligheten till att jägare som haft jägarexamen i minst fem år och inte haft några anmärkningar kan utöka sin vapengarderob till åtta vapen bör därför ses över."

2011-10-03 JJ

onsdag 28 september 2011

Potatisodlare anklagar jägare!

Säffle (JJ) Potatisodlaren Lars Björsell i Säffle anklagar en jägare för att plantera ut vildsvin illegalt.

Det är potatisodlaren Lars Björsell, som påstår att han med säkerhet vet att jägare har satt ut stora kullar med vildsvin i trakten under 2000-talet. Utsättningarna ska ha skett vid Värmlandsnäs 2004, vid Skönnebol 2005 och vid Valnäs 2007, uppger tidningen ATL.
Lars Björsell känner till att det handlat om 15 till 20 djur vid varje utplantering. ­
– Tama och inte det minsta skygga djur. En gång observerades en gris som precis satts ut, den hade kutterspån kvar i borsten från hästtransporten den kom i, berättar han för ATL.
Jägareförbundet i Värmland fördömer illegal utplantering av vildsvin.

Jaktjournalen 2011-09-27

torsdag 22 september 2011

Svinen har upptäckt golfens tjusning

Karlstad. Golfbanan i Deje i Värmland är sig inte lik längre. En vildsvinssugga har upptäckt greenernas lockelse och hon har tagit barnen med sig. Suggan och kultingarna, fyra-fem stycken, har bökat upp stora delar av fairway på tre av hålen, uppger Nya Wermlands-Tidningen.

Grisarna jobbar på natten, på dagen kommer det folk och lägger tuvorna till rätta, så gott det nu går.

Två lösningar finns - elstängsel eller jakt. Klubben har redan pratat med jägarna.

Publicerad: 2011-09-22 Aftonbladet

måndag 12 september 2011

Vilda svin grisar till det

Allt fler som störs av vildsvin hör av sig till kommunen.

– Elstängsel är det enda som hjälper, säger Osborn Stockelberg på Jägareförbundet Kungsbacka.

Fakta
Vildsvin
Är vanligast i södra och sydöstra Sverige. Det finnas omkring 150 000 djur i landet.

Får jagas från 16 april till 15 februari. Årsungar får jagas året runt men suggor och kultingar är fredade.

Osborns bästa tips
“Sätt upp elstängsel runt tomten. Det är det enda som håller grisarna borta.”

”Vildsvin är fredliga och skygga djur normalt. Hundar kan dock få dem att ilskna till. ”Möter man ett vildsvin ska man ta det lugnt, man kan ropa och vifta med armarna för att göra djuret uppmärksamt på att man är där. Helst ska man vända på klacken och gå.”
På Kungsbacka kommun har man noterat en ökning av antalet vildsvinsrelaterade skrivelser och samtal.

– Det handlar exempelvis om uppbökade trädgårdar, eller om folk som är rädda för att djuren ska bli aggressiva och vill veta hur de ska bete sig, säger kommunekolog Anders Gustafsson.

Det är vanligt att folk hör av sig från Vallda och Släp men på senare tid har även boende från kustbandet som exempelvis Malevik ringt in till kommunen.

– Vi vet att det finns flockar i de områdena. Vildsvin finns även i Gällinge, Förlanda och Idala men att djuren finns blir mer påtagligt i tätbebyggda områden, säger Anders Gustafsson.

Kommunen har inget ansvar för att hålla vildsvinspopulationen på en balanserad nivå. Det är jakträttsinnehavarens och de lokala viltvårdskretsarnas uppgift. Osborn Stockelberg på Jägareförbundet i Kungsbacka tror dock inte att antalet vildsvin har ökat de senaste åren.

– Stammen blir hela tiden större. Men de senaste åren har den legat på en ganska konstant nivå på grund av de kalla vintrarna som har tagit många kultingar. Hade de blivit fler hade vi sett det i viltolycksstatistiken, säger han.

Osborn Stockelberg tror att den ökade oron beror på att flockarna flyttar på sig. De kan ha blivit störda, antingen av en hund eller att ett djur i flocken skjutits.

Lokala Jägareförbundet hjälper till i möjligaste mån med att skjuta enstaka individer eller skrämma bort svinen. Men det är inte helt okomplicerat eftersom jägare inte får skjuta hur som helst i tätbebyggt område.

– Det är också viktigt att man inte skjuter ledarsuggan. När hon dör förvandlas flocken till ett gäng orädda huliganer som bökar upp trädgårdar, säger Osborn Stockelberg.

Sanna Larsson

0303-20 68 07
sanna.larsson@gp.se

måndag 29 augusti 2011

Kraftigt sänkt arrende efter vildsvinsskador





SIMRISHAMN (JJ) En lantbrukare som arrenderade mark av Simrishamns kommun har fått arrendeavgiften halverad efter att han fått 30 procent av sina grödor förstörda av vildsvin.


Det var för drygt ett år sedan som lantbrukaren vände sig till kommunen efter att ha fått grödor till ett värde av 40 000 kr förstörda av vildsvin. Han vände sig då till Simrishamns kommun som äger marken och bad om sänkt arrende med hänvisning till att jakträtten på marken inte upplåtits.

Lantbrukaren fick sin vilja igenom och fick tillbaka halva arrendeavgiften på 8 900 kr. Detta upprör nu oppositionen som menar att kommunens beslut göra att fler arrendatorer kommer begära ersättning i form av sänkt arrende i framtiden.

– Nu får vi svårt att säga nej till andra arrendatorer som begär sänkt avgift. Vi ville att vi skulle neka lantbrukarens begäran och få fallet prövat i högre instans, säger Anders Åkerberg (S), vice ordförande i samhällsbyggnadsnämnden till Ystads Allehanda.

Jaktjournalen
2011-08-27

onsdag 3 augusti 2011

Nu skjuts fler vildsvin än rådjur

Den senaste jaktsäsongen sköt jägarna i Kalmar län fler vildsvin än rådjur. Det visar siffror från årets viltövervakning.

- Rådjurstammen har ju varit stor och tidigare varit flest avskjutningar där, så det här är ett trendbrott. Orsaken kan vara en kombination av att rådjurstammen har minskat och att vildsvinen ökat, säger riksjaktvårdskonsulent Hans von Essen.
Rådjuret har vid sidan av älgen längre varit sydsvenska jägares främsta jaktbyte, men på senare år har vildsvinen kommit starkt. Man brukar säga att avskjutningsstatistiken avspeglar förhållandena mellan hur mycket vilt det finns, men i år tror Hans von Essen inte att statistiken till hundra procent ger den rätta bilden av förhållandena. Avskjutningen av rådjur kan ha minskat, men det behöver inte betyda att rådjuren har minskat, menar han. Snarare att vildsvinen har ökat.
- Den hårda vintern kan ju också ha påverkat då det rådde hundförbud vilket förkortade jaktsäsongen. Vildsvinen har också en högre reproduktionstakt än rådjuren. De får fem till sex kultingar varje gång och har inga direkta fiender att se upp för. Rådjursstammen däremot är väldigt känslig för räv, vilket det är gott om i de här områdena, säger Hans von Essen.
Avskjutningsstatistiken i Kalmar län för 2010/2011 visar på 9,6 vildsvin och 7 rådjur per 1000 hektar jämfört med 9,1 vildsvin och 10,2 rådjur för 2009/2010 års jaktsäsong.



Monika Vas, Oskarshamn, Barometern 2.8.2011

lördag 30 juli 2011

Mördaralg sprider skräck i Frankrike

Hittills i juli har 31 döda vildsvin påträffats längs stränderna i Bretagne.
”Kan döda en människa inom loppet av några minuter”

En mystisk mördaralg sprider skräck längs den franska Atlantkusten.

Mängder av döda vildsvin har hittats på stränderna och i vattnet.

Nu varnas invånare och turister från att besöka vissa stränder i Bretagne.

En blågrön alg som flyter i land och som i förruttnelsestadiet ger i från sig giftiga gaser utpekas som boven i dramat.

– Det är en verkligt giftig gas som luktar som ruttna ägg, säger marinbiologen Alain Menesguen i Bretagne, det värst drabbade området.

– Den attackerar andningssystemet och kan döda ett djur eller en människa inom loppet av några minuter.

31 döda vildsvin

Det var döda vildsvin som drog i gång larmet.

Bara under juli månad har 31 döda vildsvin påträffats längs stränder eller ute i vattnet i turistpopulära Bretagne.

En teori är att de vildsvin som hittats ute i vattnet har druckit av vattnet och därmed fått i sig giftig gas från algerna.

– De var inte sjuka och de dog inte av drunkning, säger Philippe De Gestas vid den lokala polisen.

Varnar för stränderna

Jean-Pierre Briens, borgmästare i Morieux där flest döda vildsvin påträffats, varnar nu besökare för att besöka stränderna.

– Vi är mycket oroade för hälsoriskerna för strandbesökare här runt omkring.

Myndigheterna arbetar samtidigt med att försöka frakta bort de förruttnade algerna från stränderna.

Det är inte ett helt riskfritt arbete. 2009 dog en man medan han jobbade i just det syftet. En häst föll också offer för alggaserna.

De döda vildsvinen ska obduceras för att fastställa vilken sorts gift som dödade dem.

Leif-Åke Josefsson Aftonbladet 2011-07-28


måndag 11 juli 2011

Färre vildsvin efter stränga vintrar

Kalmar län

Publicerat: kl 05:34, Nyheter P4 KalmarKommentera Dela
En vildsvinsgalt orsakade benskada. Arkivfoto: Scanpix Vildsvinsstammen som ställer till problem för främst lantbrukare har minskat rejält det senaste året. Två stränga vintrar, men även att jägarna skjuter alltfler vildsvin, är de främsta orsakerna.

"Markägarna ser inte lika många skador"Vildsvinen har minskat senaste året. (6:08)
Vildsvinsstammen som ställer till problem för främst lantbrukare har minskat rejält det senaste året. Två stränga vintrar men även att jägarna skjuter fler, är de främsta orsakerna, det säger Elias Turesson, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet Syd. Reporter Therese Gabrielsson 2011-07-05
Tisdag 05 juli 2011 kl 12:39 (Nyheter P4 Kronoberg)
– Det har ju varit stränga vintrar med kyla och fuktigt väder, det tål inte djur, de får lätt lunginflammation och sådana saker. De har också svårare att få tag i mat, säger Elias Turesson, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet Syd.

Men det är inte enbart kylan som varit ogynnsam för vildsvinen. Eftersom vi haft vildsvin i snart 15 års tid, har jägarna blivit mer effektiva i sin jakt.

– Nu har man börjat förstå hur vildsvinen fungerar och hur man kan lägga upp jakten så att man kan kontrollera och hålla stammen på en mer lämplig nivå.

Hur vet man att stammen minskat?

– Dels genom att markägare säger att de uppfattar att det inte finns lika många vildsvin längre och att skadorna på många håll gått ner. Men vi ser det också i vår avskjutningsstatistik, föregående jaktsäsong låg vi på sju vildsvin per 1 000 hektar i avskjutning i länet, det ska jämföras med tio året innan.

Men däremot tror Elias Turesson inte att minskningen kommer att hålla i sig.

– I nuläget ser vi många kultingar och det ser ut att vara stora fina kullar. Så att det skulle vara en trend att det går neråt nu, det tror jag inte.

Kan jägarna göra ännu mer för att få ner stammen ytterligare?

– Främst handlar det om att lägga skadenivån på en rimlig nivå för lantbruket. Det har inte så stor betydelse hur många vildsvin vi har, utan det handlar om hur skadebilden ser ut.

Han säger att man måste samverka inom områdena. Vi propagerar just nu att all jakt ska bedrivas på åkermark mellan april fram till september för det är där vi inte vill ha vildsvinen.

– Jägarna kommer att behöva jaga vildsvin vare sig de vill eller inte och då ska den jakten bedrivas på åkermark.

Och rådjuren är lite en förlorare i jämförelse med vildsvinen menar Elias Turesson. Vintrarna är tuffa för rådjuren samtidigt som vildsvinen får fler ungar per hona. Vi skjuter allt fler vildsvin och vi får ett allt högre rovdjurstryck i södra Sverige av till exempel lo och varg.

– Jag tror att det är en trend att vi kommer få skjuta mycket mer vildsvin. Det kommer bli det vanligaste jaktviltet för jägarna i framtiden.

Vad gör man med köttet från ett vildsvin?

– Man äter det. Det är ett delikat kött. Personligen anser jag att det är det bästa av allt viltskött.

Man har försökt att jobba för att jägare ska kunna avsätta kött till privatpersoner på ett lite enklare sätt. Idag är det ganska komplicerat att få lämna ut vildsvinskött.

– Vi vill gärna att vildsvinsköttet blir tillgängligt för alla eftersom det är otroligt gott, speciellt att grilla nu på sommaren.

Therese Gabrielsson
therese.gabrielsson@sverigesradio.se

fredag 8 juli 2011

Tillåter löshundsjakt på vildsvin i juli

Lösa hundar får användas för att jaga och skrämma bort vildsvin som orsakar stora skador i ett vetefält för en lantbrukare i Hallsberg.

Det är länsstyrelsen i Örebro län som beslutat om ett undantag från förbundet att hålla sin hund kopplad den här tiden på året.

Hund får endast hållas lös på fält med oskördad gröda på fastigheten i syfte att bedriva skyddsjakt efter vildsvin eller mota vildsvin för att förebygga skada på grödan. Skrämseleffekt på vildsvinen ska eftersträvas, manar länsstyrelsen.

Jakt eller motning av vildsvin med hund får genomföras vid högst fem tillfällen fram till och med den 31 juli, endast hundar som är särskilt tränade för jakt efter vildsvin får användas och hundarna ska bära munkorg, enligt beslutet.

Skapad 2011-07-08 Skribent: Olle Olsson Svensk Jakt

torsdag 7 juli 2011

Vildsvinen närmar sig Lund


Klicka på bilden så blir den större!! Från Skånska Dagbladet den 2011-07-06.

tisdag 28 juni 2011

Gles trafik överrumplar svin


Klicka på bilden så blir den större!! Från Sydsvenskan den 28 juni 2011.

lördag 18 juni 2011

Vildsvinsstammen minskar

Två hårda vintrar och ökat jakttryck verkar ha fått effekt på den svenska vildsvinsstammen, som minskade i fjol och ser ut att fortsätta minska i år, enligt Jägareförbundet.

Utvecklingen för vildsvinsstammen i Sverige ser ut att ha nått ett trendbrott. Förra året minskade den med omkring 21 procent, enligt Jägareförbundets uppskattningar. Den utvecklingen ser ut att fortsätta i år, då antalet vidsvin minskat med runt 8 procent, berättar Jägareförbundets biträdande riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné:

– Men vildsvinsstammens utveckling varierar stort på olika håll i landet. Det finns områden där den ökar rejält, påpekar Daniel Ligné.

De två senaste vintrarna, som varit både kalla och snörika, är sannolikt en viktig faktor som begränsat vildsvinsstammens tillväxt, säger Daniel Ligné. Men även den stadigt ökande avskjutningen har bidragit.

– Men nu är det viktigt att alla parter sätter sig ned och pratar med varandra. Nu har vi köpt oss lite tid, men om vi inte fortsätter att jobba intensivt med bland annat avskjutningen så är det risk att utvecklingen springer ifrån oss igen, påpekar Daniel Ligné.

Till grund för Jägareförbundets uppskattningar av vildsvinsstammen ligger framför allt den rikstäckande avskjutningsrapporteringen från jägare.

Är det risk för att många skjutna vildsvin aldrig inrapporterats?

– Tidigare trodde vi det. Men vi har försökt kontrollera det bakvägen och på alla upptänkliga sätt, och det visar sig att det inte är så - de allra flesta vildsvin som fälls rapporteras in.

Jaktåret 2005/2006 sköts cirka 25 000 vildsvin i Sverige och 2007/2008 cirka 33 000 djur, enligt siffror från LRF. Avskjutningen har ökat stadigt med i storleksodningen 25-30 procent de senaste åren. Naturvårdsverket uppskattar i en rapport från 2010 antalet vildsvin i Sverige till i storleksordningen 100 000 djur.


Pierre Kjellin
Webbredaktör
08-588 369 41
pierre.kjellin@lrfmedia.lrf.se
Land Lantbruk
Publicerad 15 juni 2011

Norrlandsgränsen naturlig gräns för vildsvinen

HÄLSINGLAND(JJ). För vildsvinen är Norrlandsgränsen ett naturligt hinder för spridning norrut. Detta konstaterar Henrik Thurfjuell, vid Sveriges lantbruksuniversitet, som studerat sändarförsedda vildsvinssuggor. Hans avhandling handlar bland annat om hur vildsvinen rör sig i markerna och hur dessa rörelser påverkas av exempelvis väder och jakt.



För att vildsvinen ska etablera sig i exempelvis Hälsingland så krävs det att djuren utfodras, eller att det sker klimatförändringar.

Visserligen finns det i dag vildsvin även i Pajala men då behöver de också utfodring för att klara sig. Det är snön och den frusna marken som gör att vildsvinen har svårt att hitta föda under en stor del av året.
Det här rapporterar Hudiksvalls Tidning.
2011-06-14 Jaktjournalen

Slarv med trikinprover från vildsvin

Många som skjuter vildsvin struntar i kravet på trikinundersökning, och vissa vänder sig till oseriösa privatpersoner som erbjuder trikinundersökning för en spottstyver. Det hävdar jägaren Rutger Sandström i Blekinge, som driver viltslakteri.
Den som säljer kött - oavsett om det är privat eller i butik - från vildsvin är i dag skyldig att skicka in köttprov från varje djur till Statens Veterinärmedicinska Anstalt eller något av den handfull andra analysföretag som har tillstånd att utföra trikinundersökning av kött.

Men detta krav struntar många vildsvinsjägare i, hävdar jägaren Rutger Sandström:

– De tycker helt enkelt att det är för dyrt.

För varje köttprov som Rutger Sandström skickar in från de vildsvin han skjutit betalar han i dag ungefär 120 kronor. För Rutger, som skjuter runt 100 grisar per år och säljer nästan allt kött i den egna gårdsbutiken hemma på Allatorps gård ett stenkast från Karlskrona eller till butiker, så blir det ganska mycket pengar.

Tyvärr finns det dessutom oseriösa personer som erbjuder trikinundersökningar för en struntsumma, berättar Rutger Sandström:

– De har ju inte rätt utrustning. Det finns flera olika sorters trikiner, och har man inte rätt utrustning så hittar man inte alla sorters trikiner.

Daniel Ligné, biträdande riksjaktvårdskonsulent på Jägareförbundet, känner till att det finns vildsvinsjägare som struntar i kravet på att skicka in köttprover för trikinanalys. Men problemet är inte så stort, menar han. Att det skulle finnas privata aktörer som utan godkännande erbjuder trikinundersökning känner han däremot inte till.

FAKTA trikiner:
Trikiner är små parasitära maskar som kan infektera flera olika arter av däggdjur, främst rovdjur och allätare. Infektion uppstår genom att djuret äter kött som innehåller levande trikinlarver. Larverna frigörs sedan i mag- tarmkanalen och utvecklas på några dagar till vuxna maskar (ca 1,5-4 mm långa).
I dag finns 8 kända trikinarter, varav 4 har identifierats i Sverige.


Pierre Kjellin
Webbredaktör
08-588 369 41
pierre.kjellin@lrfmedia.lrf.se Skog Land

fredag 10 juni 2011

Hittade dött vildsvin på Eggegrund

Gävle (JJ) Ett dött vildsvin har hittats ute på Eggegrund. För en tid sedan kom en björn ute på Gråskälsbådan som sköts under skyddsjakt. Orsaken till att björn och vildsvin sökt sig till Eggegrund är ett mysterium.


Valbobon Annika Sandström blev mäkta förvånad när hon hittade det döda djuret vid vattenbrynet i närheten av fågelhuset. Hon och hennes man är ute mycket med båten och fiskar i Gävlebukten och de har aldrig sett något annat än fåglar ute på Eggegrund. Djuret de hittade vägde uppskattningsvis 50 kilo.
– Först trodde vi att det var en hund, men så såg vi klövarna, säger Annika Sandström till Gävle Dagblad. Hur vildsvinet kom ut till ön är ovisst. Det är en mil öppet sexgradigt vatten ut till Eggegrund från fastlandet.

2011-06-10 Jaktjournalen

tisdag 31 maj 2011

Fler jägare ska jaga vildsvin!

Pressmeddelande från Svenska Jägareförbundet
2011-05-31


Fler jägare ska jaga vildsvin!

Intresset för att ta jägarexamen stiger. Till helgen kan man dessutom ta jägarexamen på jaktmässan Elmia Game Fair utanför Jönköping. Förra året ökade antalet som tog jägarexamen till 10 500 personer.

Med en ny webbaserad jägarutbildning, e-jakt, kan man läsa på egen hand och sedan skriva det teoretiska provet på till exempel Elmia Game Fair. Jägareförbundet erbjuder alla som vill att skriva provet. Även barn är välkomna och kan ta Lilla Jägarskolebeviset i Jägarlunden på mässan.

- Avkoppling och kamratskap är de viktigaste delarna i jakten enligt våra medlemmar och det vill vi att fler ska få ta del av, säger Jan Eklind på Svenska Jägareförbundet.

- Eftersom över hälften av de svenska jägarna är intresserade av träning och utbildning av jakthundar kommer den kända hundtränaren Barbro Börjesson lära ut hundträning och hur man mentaltestar sin hund under mässdagarna, tillägger Jan Eklind.

På plats finns också Richard Södergren som berättar hur man kan jaga med funktionshinder. Richard är själv rullstolsbunden jägare.

Intresset för den ökande vildsvinsstammen stiger och Jägareförbundet lanserar därför en ny vildsvinsbok på mässan. I boken kan både jägare och naturintresserade lära sig mer om vildsvinet.

Elmia Game Fair pågår 2 – 4 juni mellan klockan 9 och 17.

För mer information kontakta:
Jan Eklind, samverkansområdeschef för Jägareförbundet Syd, 070 339 93 31
Läs mer på www.gamefair.se samt www.jagareforbundet.se

fredag 27 maj 2011

Svårt skrämma bort vildsvin från goda grödor

Risken att utsätta sig för fara påverkar vildsvinens rörelser i landskapet – bland annat korsar de ogärna hårt trafikerade vägar. Öppna jordbrukslandskap är också hotfulla, men det är ändå nästan omöjligt att skrämma bort vildsvin från åtråvärda grödor. Det visar Henrik Thurfjell från SLU i en avhandling som bygger på studier av vildsvinssuggor försedda med radiosändare.


Vildsvinsstammen växter snabbt i Sverige och har förmodligen närmat sig 150 000 djur. Deras framfört i landskapet påverkar idag inte bara lantbrukare, utan även boende i tätorter, och det sker alltfler trafikolyckor med vildsvin inblandade. Samtidigt finns ett stort jaktligt intresse för detta villebråd. Henrik Thurfjells doktorsarbete handlar om hur vildsvinen utnyttjar och rör sig i landskapet, framför allt hur rörelsemönstret påverkas av faktorer som väder, jakt, trafik och utfodring. Kunskaper om detta är viktiga i förvaltningen av vildsvinsstammen.

Henrik Thurfjells studier visar att årstiden har betydelse för vilka delar av hemområdet som vildsvinen utnyttjar, och att djurens rörelsemönster påverkas av om solen är uppe eller nere och av väderleken. Studierna visar också att djuren tar hänsyn till vilken risk det innebär att befinna sig i ett visst område. Exempel på risker är intensiv trafik eller jakt. Intensiv trafik får vildsvin att undvika att korsa vägar, vilket leder till färre olyckor när det är mycket trafik.

Den vanligaste reaktionen på stressfyllda förhållanden som trafik och jakt, eller dåligt väder, var att begränsa rörelserna. Det enda undantaget var drevjakter, som fick vildsvinen att fly istället för att gömma sig som de gör om jakten inte är lika intensiv. Studien visade också att vildsvinen utnyttjade olika naturtyper annorlunda när de var på flykt än när de var i sitt hemområde.

Vildsvin uppfattar åkermark som en riskfylld, men åtråvärd naturtyp. När djuren befinner sig på åkrar föredrar de därför att vara nära skydd som skogskanter, diken eller häckar. Att försöka styra bort vildsvinen från åkermarken genom utfodring i skogen eller genom jakt tycks dock vara dömt att misslyckas.

– En mogen gröda kan vara nästintill oemotståndlig för vildsvinen, säger Henrik Thurfjell.

Mänskliga aktiviteter som leder till undvikande beteenden hos vildsvin är ett av de viktigaste redskapen i förvaltningen, men det är viktigt att vara klar över hur omfattande sådana störningar behöver vara för att påverka djurens beteende på beståndsnivå. Det är också viktigt att känna till att vildsvin rör sig över stora områden, och att skötselåtgärder på en plats kan påverka områden som ligger två mil bort. Detta innebär att förvaltningen behöver samordnas över ganska stora områden.

Jaktjournalen 2011-05-26

Jägareförbundet vill ha utbildningskrav

Jägareförbundet har lämnat sitt remissvar på utredningen om fällor för vildsvinsfångst. Förbundet vill bland annat att en särskild utbildning införs för den som vill använda fällor för vildsvins­fångst och att fällorna enkelt ska kunna öppnas inifrån.
Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) slutrapport ”Test av fångstredskap avseende lev­ande­fångst av vildsvin” har remiss­behandlats av Jägareförbundet. Svaret har lämnats till Naturvårdsverket som fattar beslut om tillstånd för fällorna.



Vildsvin särskiljer sig
Jägareförbundet pekar på att vildsvin skiljer sig från andra djurarter som är tillåtna för fällfångst genom att de är flock­levande. Det ställer särskilda krav på fällorna, menar förbund­et, som också undrar när fällfångst över huvud taget är lämpligt.

När ett eller flera djur är inne i fällan och övriga flocken avlägsnar sig är det inte konstigt om de fångade djuren upplever stress, påpekar förbundet. SVA:s undersökning visar också att fällfångade djur upplever stress, mätt genom förekomst av stresshormonet PSE som inte kunde påvisas hos djur skjutna på åtel – men väl hos fällfångade djur.

Värmeproblem
Förbundet kräver att de problem med värmeutveckling som noterats åtgärdas innan tillstånd för användade utfärdas. SVA:s studie har skett under vinter­halvåret med svalt klimat, på­pekar förbundet.

Fällorna måste fånga selektivt så att bara vildsvin upp till max ett år kan fångas. Suggor med kultingar är fredade året runt, framhåller förbundet. Man på­pekar vidare att det också inom tätt­bebyggt område går att skydds­jaga exempelvis älgar med skjut­vapen och även vild­svin – inne i Berlin skjuts årligen 3 000 vild­svin.



Ska kunna öppnas inifrån
Fällorna måste också kunna öppnas enkelt inifrån med hjälp av lätt förståeliga bilder. Detta för att barn som av misstag kommer in i fällan enkelt ska kunna ta sig ut.
Jägareförbundet vill även att en utbildning ska krävas av dem som beviljas tillstånd för fällor. Utbildningen ska innehålla moment som viltets anatomi, levnads­mönster, fällors placering, avlivning, vittjnings­perioder och tid för fångst samt skade­förebyggande åtgärder.

Även för anskaffande av vapen för avlivning för den som inte är jägare bör sådana utbildningskrav gälla, tycker Jägare­förbund­et. Tillstånd för att använda fälla bör även vara kopplat till tid och rum, alltså tids­begränsat, menar förbundet.



Flerskottsvapen lämpligt
Lämpligt vapen för avlivning bör vara minst klass 3 och vara ett flerskottsvapen eftersom test­er som gjorts visar att det även för yngre vildsvin ibland krävts fler än ett skott. Eftersom det ibland fångas fler än ett vildsvin är det också lämpligt med flerskotts­vapen, skriver Jägare­förbundet i sitt remisssvar till Naturvårdsverket.

Skapad 2011-05-27 Skribent: Bertil Lundvik / Svensk jakt

Skottpengar på vildsvin utreds

LRF:s förbundsstyrelse ville inte bifalla motionen om skottpeng på vildsvin. Men det ville stämman.
– Vi sopade mattan med hela styrelsen och fick igenom vår motion, säger lantbrukaren Carl-Albert Rydemark, till Länstidningen.


Vildsvin har varit en återkommande punkt vid LRF:s riksförbundsstämmor de senaste åren. Inför årets stämma, som hållits i veckan, hade Region Mälardalen med lokalavdelning Järna-Hölö-Mörkö inkommit med en motion om att undersöka möjligheten att införa statlig skottpeng på vildsvin, samt att begränsa möjligheten att fritt åtla och utfodra vildsvin.
–Nu blir politikerna tvungna att ta i frågan, säger Rydemark. Och det är slut med den fria utfodringeni skogarna. Enligt ett tillägg till motionen ska LRF även undersöka möjligheten att få försäkringsbolag att bidra ekonomiskt till skottpengar.

Jaktjournalen 2011-05-27

måndag 23 maj 2011

Högviltet som blev en plåga eller?





KVÄLLSPOSTEN lördagen den 21 maj 2011 sidan 27.

onsdag 18 maj 2011

Fördubblad svinavskjutning i Västmanland

I Västmanland sköts omkring 1 000 vildsvin under förra jaktsäsongen, enligt Jägareförbundets statistik fram till sista mars. Det är en fördubbling jämfört med jaktåret före.
Men svinstammen fortsätter att växa trots fördubblad avskjutning. Enligt Jägareförbundets konsulent, Lars Björk, finns det cirka 3 000 vildsvin i Västmanland.
De flesta vildsvinen i länet vistas runt Västerås och Arboga.

Anders Ljung 2011-05-18 Jakt o Jägare

tisdag 17 maj 2011

Antalet vildsvin kan fördubblas på tre år

STOCKHOLM(JJ). På tre år kan den svenska vildsvinsstammen ha fördubblats, detta menar forskarna. I dag finns det cirka 150 000 vildsvin i landet.
Det krävs en ökad jakt för att stoppa vildsvinsstammens tillväxt.


Och vildsvinen tar sig närmare städerna, i Stockholm har djuren bland annat varit i skogsområden i Högdalen och i utkanten av Bromma.
Vildsvinsinventeringen pågår nu i Stockholm.
– Det är stora djur och de kan bli oskygga. Därför ser vi ingen fördel med att de sprids i stadsmiljö, säger Göran Bergqvist, viltexpert på Svenska Jägareförbundet, till Dagens Nyheter.

2011-05-16 Jaktjournalen

Vildsvinen ökar i Dalarna

Det blir allt fler vildsvin i Dalarna.

Vildsvinsstammen växer i Dalarna, och det gör att djuren kommer allt närmare bebyggelse. Just nu finns det cirka 300 vildsvin i länet och populationen ökar.


– Det finns rapporter om vildsvin som gjort skada i trädgårdar och djur har setts vid köpcentrum, säger Hans Johansson, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet Dalarna, till DT.
Han menar att stammen dock inte växer lika fort som i södra Sverige.
– Vintrarna i Dalarna är tuffa och många dukar under av kylan, berättar han för DT.


Huvudsak tre områdenVildsvinen uppehåller sig på främst tre områden i länet. Det är ett större område söder om Borlänge, mot Gustafs och Säter/Hedemora, i Grycksbo med omnejd norr om Falun och i ett stråk från Leksand och söderut mot Insjön.
– Men det finns djur sporadiskt förekommande på flera andra håll också, säger Hans Johansson till DT.
Rapporter om att vildsvin är närmare bebyggelse kommer allt oftare, likaså att de ställer till med skador. I Falun har flera trädgårdar skadats, och i både Falun och Borlänge har de bökat upp åkrar och vallar.
Ökningen av stammen bromsas ändå lite av att många vildsvin dödas i trafiken och att jägarna skjuter en del av dem.
– Jag skulle tro att ett 100-tal vildsvin skjuts varje år, säger Hans Johansson till DT.

Marie Pott 2011-05-17 Jakt o Jägare

söndag 8 maj 2011

Nytt fall av trikiner

Ytterligare ett vildsvin har visat sig bära på trikiner. Det är skjutet utanför Kalmar, bara 700 meter från den plats där det första vildsvinet med trikiner sköts.


Torbjörn Sederkvist, ordförande i Kalmarsunds jaktvårdskrets, tycker att det är allvarligt.
– Det tyder på att flera vildsvin blivit smittade, en gris händer ju men i och med att det hittats trikiner i en till i samma område förmodar vi är att det är ytterligare fler grisar som är smittade, säger han till Sveriges Radio P4 Kalmar.
Nu hoppas jaktvårdskretsen att det inte är så många vildsvin som bär på smittan.


Viktigt få kontroll
– Det är viktigt nu att vi får kontroll på det här och att alla ser till och hjälpas åt och se till att skicka in trikinprover. Jag vet att det förekommer de som inte skickar in trikinprover utan säger att vi steker det så bra så det märks inte.
För att stoppa smittan att spridas mer är det viktigt att allt slaktavfall grävs ner så att andra djur inte äter av det.

Marie Pott 2011-05-06 Jakt o Jägare

lördag 30 april 2011

Årets första trikinfynd i vildsvin

Marie Pott 2011-04-28 Jakt o Jägare

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har före påsken hittat trikiner i ett vildsvin som sköts i Kalmartrakten. Förekomsten av trikiner i djuret var måttlig till hög – cirka 25 larver/gram. Köttet ska analyseras mera för att avgöra vilken art av trikin som djuret bar på.
För att man som människa ska få symtom måste man få i sig totalt cirka 75-100 larver. Får man i sig mer än så kan man få svåra symtom och i värsta fall avlida.
Kött från vildsvin bör alltid kontrolleras om det innehåller trikiner innan man äter av det.
För att hindra att trikiner sprids bör jägare vara nogranna med att inte lämna trikinsmittat kött i skogen, till exempel skalle och ränta. I stället bör det grävas ner eller helst ta det från skogen och bränna det.

lördag 9 april 2011

Anmäld för vildsvinshägn i reservat

Länsstyrelsen i Skåne har anmält en bonde på Ven, som nu misstänks för brott mot Miljöbalken. Anledningen är att jordbrukaren har ett vildsvinshägn som delvis ligger i Vens Backafalls naturreservat.
I naturreservat för endast finnas anläggningar som har att göra med jordbruksbehov. Dit hör inte vildsvinshägn, anser länsstyrelsen.
Jordbrukaren invänder i sin tur att han fått dispens att ha vilthägn för hjort på området. Vildsvinen tillkom för att bli ”ytterligare en turistattraktion”.
– Jag visste inte om att man måste ha särskilt tillstånd för vildsvin. När jag fick det klart för mig lämnade jag in en ansökan om tillstånd för vildsvinen. Det var i höstas och jag har inte hört någonting än, säger mannen till Helsingborgs Dagblad.
Det handlar om sex vildsvin, fyra vuxna och två kultingar. Ägaren till hägnet tror inte att det finns risker för skador i naturreservatet.
–Jag tror inte att de här skulle hinna med att ställa till särskilt mycket även om de lyckades rymma, säger han till Helsingborgs Dagblad.

2011-04-09 Jakt o Jägare

fredag 1 april 2011

Vildsvin, bilar och vargar är farligast för hunden

Ett vargpar med ryska rötter har vandrat in i Jämtland, och deras kryssningar går även in i västra Medelpad. Bland jägare finns det oro för att vargar kan angripa deras hundar. Visst finns risken för att detta sker.

Men vildsvin är den största faran mot hundar. Djurförsäkringsbolaget Agria för statistik över skadade och dödade djur. Under 2010 dödades och skadades 93 hundar av vildsvin. Elva hundar dödades eller skadades av varg.

Men störst fara för hundar är ändå biltrafiken. Under 2010 var det 713 hundar i Sverige som skadades eller dödades i biltrafiken. Tolv hundar blev skjutna i samband med jakt.

Enligt försäkringsbolaget utgör också glykol en stor fara för hundar. Hundar slickar gärna i sig den sötsmakande glykolen, bland annat genom att slicka snö där glykol spillts ut eller om den kommer åt glykol på andra vägar.

Om hunden får i sig glykol i för stor mängd dör den inom en halvtimme. Annars märks förgiftningen på att hunden blir mycket törstig och kissar mycket.

Kjell-Ove Cederqvist

060-66 35 00
kjellove.cederqvist@dagbladet.se
Publicerad 31 mars 2011 Uppdaterad 31 mars 2011 Dagbladet

måndag 28 mars 2011

LRF vill införa skottpengar på vildsvin

28 mars, 2011
Betala ut 2 500 kronor i skottpengar för varje fällt vildsvin. Så löd en motion till LRF Mälardalens regionstämma i Uppsala. Syftet med motionen uppges vara att hejda vildsvinsstammens ökning samt att motverka att vildsvinen sprids.

LRF Mälardalen skickar förslaget till LRF:s riksförbundsstämma i maj för vidare behandling.

Skapad 2011-03-28 Svensk Jakt

fredag 25 mars 2011

Fyra vildsvinsfällor fick godkänt


Fälla av typen Sinkabirum. Foto: Evald Hellgren

25 mars, 2011

På Naturvårdsverkets uppdrag har SVA utfört tester av åtta vildsvinsfällor. Fyra av fällorna rekommenderas för användning.
Åtta fällor avsedda för levandefångst av vildsvin har ingått i testerna, som genomförts under ett år på marker tillhörande två större gods, i Örebro och Uppsala län. Totalt fångades och avlivades 77 djur.

Rekommendation om godkännande, utan eller med mindre åtgärder, lämnades för två fällor: Söderberg och Panthera MT (multitrap).

Rekommendation om godkännande lämnades för ytterligare två fällor, efter föreslagna åtgärder: Lotin enkel/dubbel och Sinkabirum.
För två fångstredskap – Ekafällan och Panthera G – rekommenderades inte godkännande. Panthera H kunde inte heller rekommenderas, då antalet fångade djur och antalet fångster var för litet för att möjliggöra en bedömning. Samma sak gäller för KM-fällan, i vilken inga vildsvin fångades.



Täta väggar
De infångade vildsvinen undersöktes för eventuella skador. Dessa bedömdes överlag vara lindriga. Fältpersonalen som utförde testerna gjorde även en subjektiv stressbedömning av de infångade djuren. Man upplevde att vildsvinen i allmänhet uppträdde lugnare i fällor med täta väggar, där de inte kunde se ut.

– Det verkar som att vildsvinen känner sig lite tryggare av att vara dolda, i mörker, medan de i fällor med genomsynliga väggar i högre utsträckning stressade upp sig i försöken att ta sig ut, säger Erik Ågren, sektionschef vid SVA:s viltsektion.

Naturvårdsverket kommer senare besluta om vilka fångstredskap som slutligen blir godkända.

Skapad 2011-03-25 Skribent: Martin Källberg/Svensk Jakt

fredag 18 mars 2011

Ingvar har fångat 26 vildsvin

Ingvar Larsson i Verum har lyckats fånga en stor del av vildsvinen på sina marker.
- Jag har inte haft en gris sedan den första december.

Vildsvinsfällan står i skogskanten bara några hundra meter från gårdsplan. Ingvar Larsson kan med blotta ögat se om fällan slagit igen.

Lyckad fångst. Ingvar Larsson har använt Sinkabirumfällan på sina marker. Den har fungerat bra och hittills fångat 26 grisar.Han berättar att vildsvinen, som ganska nyligen har dykt upp i hans trakter, bökat upp hans vall och förstört uppemot 25 procent av fodersäden.

- Jägare får gärna komma och jaga vildsvin gratis, men den stora frågan är vem som ska betala för skadorna, säger Ingvar Larsson.

Kvickrot och mask
Han berättar att det är kvickrot och mask som vildsvinen vill åt i vallåkern.

- Jag var tvungen att spruta bort kvickroten med Roundup för att hålla vildsvinen borta.

Men sedan två år tillbaka har Ingvar Larsson lyckats hålla vildsvinen borta med hjälp av en fälla.


Totalförstört
Vallen på Ingvar Larssons grannes mark fem kilometer bort är helt uppbökad. Där har det inte varit några fällor i närheten. Han har satt upp en Sinkabirumfälla som han gillrar med fodermajs och penslar med tjära för att locka till sig grisar och ta bort doften av människa. Fällan gillras på kvällen och vittjas nästa morgon om den slagit igen.

- Det har fungerat mycket bra. Jag har fångat 26 grisar. Nu är det mycket mindre skador.

Avlivas genom lucka
Som mest har det gått in fyra vildsvin i fällan på en och samma gång. Djuren har legat på mellan 5 och 60 kilo i levandevikt.
- De är helt lugna när jag kommer fram.

Vildsvinen avlivas med ett skott genom en lucka i fällan.
Efter ett godkänt trikinprov, som kostar runt en hundralapp, hamnar vildsvinen i frysen.

Smakar gott


Rymlig
Som mest har fyra vildsvin fastnat i fällan på en och samma gång. Djuren avlivas med ett skott genom en lucka, berättar Ingvar Larsson. Foto: Nils Jakobsson
Hittills har det inte varit trikiner i något enda vildsvin. Ingvar Larsson tycker att de smakar alldeles utmärkt och har inte märkt av de stressproblem som Statens veterinärmedicinska anstalt talade om i sina vildsvinsfälletest.

- Rökt vildsvinsstek är mycket gott, men äter man vildsvin fyra fem dagar i veckan blir man ändå trött på köttet.

Ett stort problem är att många grannar lägger ut mycket mat till vildsvinen, menar Ingvar Larsson.

- Om lantbrukare arrenderar ut jakten och sedan fodrar, så leder det till mer vildsvin och det leder i sin tur till ännu större skador på lantbruket.



Härje Rolfsson
harje.rolfsson@lrfmedia.lrf.se
Torsdag 17 mars 2011

onsdag 2 mars 2011

Ihjälsvultna vildsvin

Vintern går hårt åt vildsvinsstammen — men de är fortfarande många
Vildsvinen har haft en tuff vinter och varit beroende av utfodringsställen. Men jägare rapporterar om ihjälsvultna djur i markerna.
Varningarna för en ökad vildsvinsstam i Kalmar län kan komma av sig lite efter den stränga vintern. Bland annat har Svenska Jägareförbundet i länet fått in rapporter om ihjälsvultna vildsvin ute i markerna.

- Vintern har gått hårt åt vildsvinen och annat vilt, säger Lars Hamrin, Viltförvaltningsdelegationen i Kalmar län.

- Nu har vi inte någon kristallklar statistik över vildsvinsstammen då alla inte rapporterar in skjutna djur. Även om det fortfarande finns gott om dem har vintern gått hårt åt stammen.

Lars Hamrin berättar också att vildsvinen inte är lättjagade, de är nattdjur och mycket skygga.

Suggan viktig
Han påpekar vidare att jägare inte får göra misstaget att skjuta suggan, den som håller ordning i flocken.

För om suggan dör sprids kultingarna för vinden och blir dessutom könsmogna fortare, vilket ytterligare kan öka på stammen.

- Att de har det svårt visas av de under vintern varit mer synliga på dagtid, säger Lars Hamrin.

Han berättar att Viltförvaltningsdelegationen bildat två grupper. En som ska ta fram ett vildsvinsprogram för länet och en grupp som ska ta fram ett program för älgförvaltningen.

- Jag är själv med i gruppen för älgförvaltningen, berättar Lars Hamrin, vi är klara med jobbet och väntar bara in vildsvinsprogrammet.

- När båda programmen är klara ska vi åka ut på informationsträffar i länet.

Svenska Jägareförbundets jaktvårdskonsulent Martin Sahlberg berättar att han under vintern fått in rapporter om att jägare hittat ihjälsvultna djur i markerna. Ett tecken på att en del av vildsvinsstammen dukat under.

- Fast jag vågar inte säga hur stor inverkan vintern kan ha haft på vildsvinsstammen, säger Martin Sahlberg.

Torbjörn Byman
torbjorn.byman@ostran.se
0491-784 114

Publicerad 110302 05:36.

tisdag 1 mars 2011

Fyra vildsvinsfällor godkända av SVA

Åtta vildsvinsfällor är testade under 2010 fram till januari 2011 av Statens veterinärmedicinska anstalt. Åtta av dem får godkänt och nu ska Naturvårdsverket säga sitt.

Bäst i klassen var Söderbergfällan. Den fick godkänt i det utförande den är i dag.
De tre andra fällorna – Panthera MT, Lotin enkel/dubbel och Sinkabirum, får godkänt om de justeras enligt SVA:s krav.
Fällorna Panthera G och Ekafällan får inte godkänt. De har en för öppen konstruktion och har fått för höga skadepoäng i testerna.
I Panthera H och KM-fällan fångades för få djur för att kunna ge ett godkännande.
Testerna gjordes på två gods i Mälardalen. Målet var att fånga mellan 12-20 vildsvin per fälla under fyra till fem tillfällen.
Totalt fångades 77 vildsvin. KM-fällan fångade inte ett enda vildsvin, medan Panthera G och H fångade fem respektive 11.


Överlag lindriga skador
SVA bedömer att vildsvinen skadades lindrigt, undantaget från två fångsttillfällen då ett vildsvin fick en tandfaktur och ett annat fick en bristning i ett höftledsligament.
Ekafällan var sämst, där alla fångade vildsvin skadades på ett eller annat sätt.
På de vildsvin som fångades togs köttprover enligt köttkvalitetssyndromet PSE, som hos tama grisar kopplas samman med stress. Det visade sig att alla vildsvin som fångats i fällorna hade indikationer på PSE, något som de referensdjur som skjutits i det fria inte hade.
SVA:s rapport ska nu ut på remiss och sedan ska Naturvårdsverket besluta om det slutgiltiga godkännandet för fällorna.

Jakt o Jägare 2011-03-01

måndag 21 februari 2011

Vildsvin i fokus

I helgen samlades markägare, jägare och andra intressenter för en kurs och diskussion kring den problematik som de upplever med vildsvin.
Många upplever att vildsvinen förstör och river upp åkermarker vilket leder till problem för både odlare och deras djur.
– Det är mycket allvarligt när jordbruket skadas, säger Henrik Barnekow från Jägarförbundet.

De senaste åren har vildsvinen ställt till det på många gårdar och marker runtom i länet. Markägare vittnar om vildsvin som river upp och förstör åkrar.

På en powerpoint-bild visar Henrik Barnekow upp en bild där en åker, i närheten av ett rött hus, blivit förstörd efter inkräktande vildsvin som har härjat runt.
- Det här förstör odlingen och det är allvarligt när jordbruket får skador, säger Barnekow som är från Jägarförbundet och är en av föreläsarna.

För många markägare och arrendatorer, alltså de som hyr och sedan brukar marken, innebär detta stora problem. Dels kan odlingen skadas. Men även de betande djuren kan drabbas när deras foder blandas samman med jord som vildsvinen dragit upp. Risken är stor att djuren får i sig jord. Det här behöver inte vara farligt för köttet men om det är frågan om mjölkkor kan kvaliteten på mjölken försämras. Ett så kallat kvalitetsavdrag.

Men det finns också en risk att jord och stenar slår sönder maskinerna som används ute på fältet.Henrik Barnekow anser att det viktigaste man kan göra är att ha en god samverkan grannar sinsemellan. - Man måste prata ihop sig med grannarna. Man måste ha en samverkan över större områden.

Han menar att det måste finnas en större samverkan när det gäller vildsvinsjakten för att skapa balans i vildsvinsstammen.
- Där borde man prioritera att skjuta hondjuren.

På detta sättet hoppas han kunna minska förökningen bland vildsvinen, och om inte det går så i alla fall begränsa den.
Han pekar bland annat på att det måste finnas ett regelverk kring det här med hur mycket foder man får lägga ut på markerna. Det gynnar vildsvinen, anser han.

Men kan det inte vara svårt att hålla sig till dessa regler?
- Jo, men jag anser att något måste göras.
Ett annat alternativ kan vara fler elstängsel.
En av de som har stora problem med vildsvin är Per Olsson. Han hyr ett markområde på mellan 125-130 hektar. Han sysslar med nötköttsproduktion.
- Jag har stora problem med vildsvinsskador.

Han går längre än Barnekow när det gäller regleringen av utfordringen och vill i stället förbjuda den helt och hållet.
- Det slängs mat i skogen säger han som han menar gagnar vildsvinen.

Utan en reglering blir man aldrig kvitt problemen, menar han. Han berättar också att han har marker som inte längre går att bruka. De har helt enkelt blivit fördärvade av vildsvinen.
- Jag vågar inte riskera min EU-ersättning.

Laholms Tidningen Av Joel Winqvist 21 FEBRUARI 2011 kl. 05.30

För få vargar – för många vildsvin

Det har jagats varg – 20 stycken. Tusentals jägare ger sig ut i vargreviren för att fylla kvoten. I media intervjuas ”vargdräparna” nu i kraft av högre status. Tonen är tuff, det är hjältar som uttalar sig, de gör sin plikt för allmänhetens bästa. Vargar är inte att lita på. Någon har fått extra status genom att skjuta ett alfa-djur, vilket innebär att flocken splittras och valparna kommer troligen att gå under vilket betraktas som en extra bonus. Ett osmakligt propagandanummer.

Det har inte jagats vildsvin med någon större framgång i vildsvinsområdena, vilket har lett till att de är en mycket stor plåga i södra och östra Sverige. Åkermark (framför allt vallar), golfbanor, parker, trädgårdar, planteringar med mera bökas upp av grupper av svin. Antalet trafikolyckor med vildsvin ökar. Jägarna lovprisar vildsvinens utbredning med uttalanden som: vildsvinen är mycket bra jaktbart vilt. Det visar också sin positiva inställning genom att ordna utfodringsplatser för svinen.
Varför har jägarna i viltsvinsområdena inte gått ”man ur huse” som sina kollegor i vargdistrikten? Beror det på ointresse? Beror det på oförmåga? Välj själv. Det finns ju massor att skjuta. Jägarna i vargdistrikten talar om nödvändigheten av att minska på vargbeståndet så att vanligt folk skall kunna känna sig trygga i skog och mark – nonsens. Vargstammen ska minskas för att jaktbart vilt (älg och rådjur) ska öka i antal!

Jägarna i vildsvinsområdena säger ingenting. Inte ens ett ord om att en skadad (skadskjuten eller påkörd) sugga eller galt anfaller människor. Det skulle aldrig en varg göra. Inte undra på att jägarkåren blir alltmer impopulär hos allmänheten. Visserligen är orsaken till missnöjet olika men det gör det bara mer allvarligt.
Dags att jägarkåren ändrar attityd och släpper fram talesmän och kvinnor som är mera representativa för kåren än de som uttalar sig nu. Det gäller att inte bara titta i kikarsiktet, då blir synfält och samsyn med övriga i samhället ytterst begränsad.

Miljöministerns populistiska beslut att skjuta 20 licensvargar visar på politisk svaghet.
Ministrar som tar, ut allmänhetens synpunkt, beslut av liknande karaktär brukar rätt snart försvinna från den politiska arenan. De faller snart i glömska eller används som avskräckande exempel.

Åteln

Fri ord, Nya Lidköpings-Tidningen 21.2.2011

måndag 31 januari 2011

I Linköping har en grupp vildsvin etablerat sig i utkanten av Linköping. Ibland syns de även till i Vallaskogen som ligger mitt i staden.

Många hundägare har sett vildsvin i Vallaskogen, som ligger nära Universitetssjukhuset och Garnisonen. Mest håller de dock till på det gamla militära övningsområdet, bortom Vallaskogen och Garnisonsrondellen.
– Vi tror att det är en grupp som rör sig upp över gamla övningsområdet och passerar genom Vallaskogen och uppehåller sig där under en kortare tid, säger Stefan Samuelsson, skogsförvaltare på Linköpings kommun, till SVT Östnytt.
Vildsvinsstammen växer kraftigt, och fördubblas ungefär var tredje-fjärde år.
– Vi vill inte att vildsvinen ska etablera sig permanent här. Dels ser vi problem med trafiken och på sikt kan de ge bökskador i till exempel trädgårdar, säger Stefan Samuelsson till SVT Östnytt.

Jakt o Jägare den 31.1.2011

onsdag 12 januari 2011

Svinaktigt på skolvägen


Vildsvinen blev stående mitt framför bilen. På bilden syns halva flocken.

Bild: Jakob Skoglund

Plötsligt stod en hel flock vildsvin på skolvägen. 13-årige Jakob fångade dem på bild.

Jakob Skoglund satt i bilen på väg hem från skolan på tisdagseftermiddagen. Han och pappa åkte på Gröningevägen strax väster om Kungsbacka när en stor flock med minst ett tiotal vildsvin, många av dem ungdjur, dök upp på vägen.

- Först såg det ut som svarta skuggor. Inte förrän vi kom närmare kunde man se att det var vildsvin, berättar Jakob Skoglund.

- Det konstiga var att de inte flyttade på sig heller, de stod bara där och tittade. Men det gjorde ju att jag hann få upp mobilen och ta ett par bilder, säger han.

Enstaka vildsvin har han sett förut, på småvägarna ut mot Kullavik och Särö. Men aldrig så många på en gång.

- Och så brukar de ju vara skygga och springa undan - men det gjorde inte de här, säger Jakob Skoglund.

Man räknar med att det finns omkring 150 000 vildsvin i Sverige. Stammen har de senaste åren vuxit näst intill explosionsartat och just i norra Halland är rapporter om vildsvin - och deras skadeverkningar - vanliga.

Från Göteborgsposten

Vildsvin smittade av hepatitvirus

En del vildsvin i Sverige har visat sig vara smittade av en leverinflammation som orsakas av hepatit E-virus. Sjukdomen är smittsam.

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, som studerar sjukdomsläget hos vilda djur i landet och bedriver ett forskningsprojekt gällande hepatit E-virus vill nu ha hjälp av jägare.
– Vi önskar få in prover av lever från vildsvin för att undersöka förekomsten av smittsam leverinflammation hos svenska vildsvin, berättar laboratorieveterinär Frederik Widén. Vi vill också klarlägga smittvägarna.


Publicerad: 11. januari 2011 18:36 Lokaltidningen Häsleholm

torsdag 6 januari 2011

Jägarnas inställning till vildsvin kartlagd

Där det redan finns en stark etablerad vildsvinsstam vill de flesta jägare minska vildsvinsstammen. Men där vildsvinen ännu inte koloniserat landskapet finns en majoritet som vill se fler vildsvin.
Det här visar en attitydundersökning bland jaktkortslösare som utförts av forskare vid SLU, Skogforsk och Uppsala universitet.

Dagens vildsvinsstam är ojämnt fördelad över landet. Även inom delar av Götaland finns inga eller få vildsvin. Och i sådana delar av landet vill en majoritet av jägarkåren se fler vildsvin, oavsett om man är markägare eller inte.

Totalt sett vill ungefär 35 procent av jägarna i Svealand se fler vildsvin, medan nära hälften av jägarna i Götaland vill ha färre vildsvin.



Minoritet av jägarna

Om man delar upp svaren efter om jaktkortslösarna är markägare eller inte, visar det sig att där vildsvinen är etablerade vill bara en minoritet av jägarna, oavsett om de är markägare eller inte, ha fler vildsvin.

Inom Svealand och Gävleborgs län vill ungefär 30 procent av de jagande markägarna se fler vildsvin.

– Eftersom vildsvinen är så lokala kan det skilja i attityder även på korta avstånd inom län och det är nog en av de viktigaste förklaringarna till de konflikter som finns, säger Fredrik Widemo, Uppsala universitet, som är en av forskarna som genomfört studien.



”Jobba lokalt”

De övriga som deltagit är Göran Ericsson, SLU, och Roger Bergström, Skogforsk.

– Det här är viktigt att inse, och en slutsats är att man måste jobba lokalt med vildsvinsförvaltningen. Nationella mål blir alldeles för trubbiga. I stället måste det till samverkan mellan jägare över jaktgränserna och mellan jägare och markägare lokalt, framhåller Fredrik Widemo.

– Eftersom det verkar finnas ett så tydligt samband mellan stor vildsvinsstam och attityderna till vildsvin är en annan slutsats att jägare och markägare måste börja jaga vildsvinen tidigt när de dyker upp. Innan de hinner etablera sig i väldigt täta bestånd går det att minska konflikterna, säger Fredrik Widemo.

Enkät till jaktkortslösare
Över 65 000 vildsvin sköts förra jaktsäsongen enligt Jägareförbundets viltövervakning.
Undersökningen gjordes sommaren 2009 genom en postal enkät till 300 jaktkortslösare per län, totalt 6 600 jägare. De fick bland annat svara på frågan ”Hur ser du på antalet vildsvin på din huvudsakliga jaktmark?” Svarsalternativen var: alldeles för få, något för få, lagom, något för många, alldeles för många.

Skapad 2010-12-25 Skribent: Bertil Lundvik / Svensk Jakt Nyheter