Samarbete över hela socknen ska minska skador av vildsvin

Smålandsposten Växjö 19 oktober 2011

Samarbete ger Lars Strömgren, till vänster, som brukar omkring 40 hektar åker och jägaren Fredrik Samuelsson hopp om att skadorna på åkrarna ska minska.

– Eftersom jag inte jagar själv får jag påverka på andra sätt. Om samverkan med jägarna kan se till att det inte blir så stora skador är det absolut värt ett försök, säger Lars Strömgren, lantbrukare med ekologisk produktion av spannmål och potatis på Kråkenäs Södregård.
– När vildsvinen nu är här för att stanna ska stammen förvaltas så att inte skadorna blir så stora. Vildsvinen är en resurs men det är inte roligt om olika intressen är oense. Det gäller att hitta balansen, säger Fredrik Samuels- son, jägare och boende i Kråkenäs.
De representerar två olika intressen som ska enas om en förvaltningsplan där kommunikation och samverkan är nyckelord. Området som ska omfattas av vildsvinsförvaltningsområdet är omkring 8 000 hektar.
– Ansvaret ska fördelas tydligare än tidigare. Den som brukar jorden ska identifiera skadorna och försöka förebereda jakt, till exempel genom att röja skjutstråk. Sedan ska det alltid finnas någon att vända sig till, oftast jakträttsinnehavaren, som är skyldig att åtgärda problemet. Om denne inte har möjlighet ska det alltid finns en jourjägare med eftersökshund tillgänglig, förklarar Fredrik Samuelsson.
–Ingen lantbrukare ska behöva känna att det inte finns hjälp att få om det är mycket skador. Det ska kännas enkelt och meningsfullt, säger han.
En viktig del är också att försöka få kontroll över åtling och utfodring vilket kan vara nog så viktigt när en del fastigheter är små och matställen kan ligga tät.
– På foderplatserna får inga djur skjutas. De används för att hålla grisarna borta från åkrarna de tider på året när grödorna är som mest attraktiva, som när vetet nått mjölkningsstadiet och blivit oemotståndligt för grisarna, säger Fredrik Samuelsson.
Inhämtning och spridande av kunskap ingår i planen. Dit hör bland annat att veta hur stor stam som finns att förvalta. Svaret ska fås via inventeringar på vårvintern genom räkning vid åtalarna.
Lars Strömgren tror att de flesta berörda vill var med:
– Det är bättre att prata med varandra och komma överens för att de ska bli ordning på torpet. Till en början handlar det ju om rekommendationer. Det bygger på frivillighet.
Själv blev han inspirerad till att ta initiativet när han var på en föreläsning och fick höra hur de klarat vildsvinsproblemen i Halland genom samverkan. Det var för några år sedan när vildsvinen just hade etablerat sig på allvar i landskapet norr om Växjö.
– Det nog svårare här med många mindre åkrar och skog om vartannat, men de hade tio års erfarenhet av att samarbete lönar sig. Minst en gång om året är det tänkt att vi ska träffas för att sträva mot samma mål, säger Lars Strömgren.
Det har också visat sig på andra håll att det går att hålla stammen på en viss nivå
Den 24 oktober ska det hållas upptaktsmöte i Gårdsby då styrelse ska väljas och stadgar antas.

Sötsaker påverkar vildsvinens könsmognad

2011-10-11

SÖDRA SVERIGE (JJ) Länsstyrelsens naturskyddsenhet försöker uppmana de som utfodrar vildsvin i södra Sverige att inte ge vildsvinen sötsaker. Detta på grund av att vildsvinen tidigare blir könsmogna av sockret.


Många ägnar sig i södra Sverige åt att utfodra vildsvin, dels som viltvård under vintern men även ut jaktlig synpunkt. Nu uppmanar dock länsstyrelsens naturskyddsenhet att inte ge vildsvinen sötsaker eftersom sockret gör dem könsmogna tidigare.

Med fler könsmogna vildsvin tidigare ökar risken för en explosion av vildsvinsstammen vilket man vill undvika. Framförallt med tanke på att vildsvinen allt oftare blir föremål för viltolyckor i södra Sverige.

Förra året sköts det färre vildsvin

2011-10-11

RIKS(JJ). Förra året sköts det 13 procent färre vildsvin i landet, jämfört med året innan. Det här rapporterar tidningen Land Lantbruk & Skogsland som tagit del av Jägareförbundets avskjutningsstatistik.


På Jägareförbundet tror man att de senaste kalla vintrarna, med mycket snö, är förklaringen.
– Den här minskningen är bara en respit för markägarna. Får vi en eller två normala vintrar i Sydsverige så kommer vi nog se att tillväxten av vildsvinsstammen tar fart igen, säger Göran Bergqvist, klövviltskonsulent på Jägareförbundet, till Land Lantbruk & Skogsland.

I några områden fälldes det dock fler djur än tidigare, bland annat i Dalarna där avskjutningen ökade med 70 procent. Och i Västmanland ökade avskjutningen med 54 procent.

Moderat vill ha mer vildsvinsjakt och utökad vapengarderob

STOCKHOLM (JJ) Moderaten Sten Bergheden har i två olika motioner till riksdagen föreslagit ökad avskjutning av vildsvin och en utökad vapengarderob från sex till åtta vapen.


Bakgrunden till Berghedens förslag ligger i Livsmedelsverkets rekommendation om ett tiotal nya föreskrifter som snarare kommer innebära extraarbete för vildsvinsjägarna än de lättnader som utlovats. Bergheden är rädd att utökade föreskrifter kring hanteringen av vildsvinskött kommer att innebära att fler avstår vildsvinsjakten och att beståndet på grund av det sprider sig utom kontroll.

Bergheden beskriver att skadorna på lantbruket orsakade av vildsvin ökar och att man behöver se över jaktreglerna för att kunna öka avskjutningen. Bergheden uttrycker klart att "kraftfullare åtgärder behövs för att reglera vildsvinsstammen effektivt. Det bör därför göras en översyn av möjligheten till ökad jakt på vildsvin."

Bergheden efterlyser också en förenkling av reglerna kring hanteringen av vildsvinsprodukter för att främja att fler vill jaga vildsvin.

Samtidigt har Sten Bergheden lagt ytterligare en motion med jaktanknytning. Bergheden vill se att jägare får utökade möjligheter till en större vapengarderob med åtta vapen, istället för dagens begränsning på sex vapen.

Bergheden beskriver att: "Efter att ha tagit jägarexamen får en jägare möjlighet att skaffa upp till sex vapen, vilket är fullt tillräckligt för de flesta. Men efter en tid vill många utöka sin vapengarderob med något vapen för till exempel en speciell jaktform eller jaktbyte - det kan handla om ett extra vapen för vildsvin eller någon speciell kaliber för björn- eller älgjakt. Många ärver också vapen som kanske betytt mycket för någon i många år och det kan därför kännas värdefullt att låta det gå vidare i familjen. Kunniga, erfarna och ansvarsfulla jägare bör få möjlighet att utöka sin vapengarderob om behov finns. Möjligheten till att jägare som haft jägarexamen i minst fem år och inte haft några anmärkningar kan utöka sin vapengarderob till åtta vapen bör därför ses över."

2011-10-03 JJ