En norrman sköt en riktig praktgris i Örshult, utanför Åtvidaberg, förra fredagen. Vågen visade på över 200 kilo. Norrmannen och hans tre jaktkompisar satt vid en åtel och tittade på när smågrisar åt av havrekrossen, men hörde att något större var på väg. Fram kom en jättegris och den norske jägaren sköt den.
– Sedan fick jägarna lite problem. Det gick inte att få upp vildsvinet på släp. De ringde efter mig och när jag kom förstod jag att det skulle gå åt en traktor, berättar markägaren Leif Franzén för corren.se.
Leif Franzén är imponerad över att norrmannen så iskallt satt och väntade in det större svinet.
24 centimeters betar
– Ja, det var bra gjort av honom att vänta så länge. En riktig monstergalt var det också, en sexåring skulle jag tro, med 24 centimeters betar, säger Leif Franzén till Göteborgs-Posten.
Norrmännen kommer att ta med sig köttet hem. Att svinet skulle smaka sämre på grund av sin storlek är inget de tror på.
– Det finns myter som säger att ju större djur desto sämre smakar köttet. Men om man bara tar hand om grisen så smakar köttet bra, säger Leif Franzén till Göteborgs-Posten.
Vildsvinsexperten Mikael Tham från Skåne förvånas över det stora vildsvinet.
Ovanligt stor galt
– Över 200 kilo? Det var ett osedvanligt stort djur. Det är inte ofta man hör talas om att så tunga galtar fälls i Sverige, säger Mikael Tham till Göteborgs-Posten.
Att grisen har kunnat bli så stor förklarar Mikael Tham med att de äldre grisarna ofta är smarta. De går så gott som aldrig fram först till de platser där jägare har lagt ut foder. I stället är det de mindre grisarna som får gå fram först. Därför skjuts också fler yngre grisar.
–Vi vet att gamla galtar till och med kan göra cirkelrörelser för att kolla om det finns människor i närheten. Det är väldigt intelligenta djur vi har att göra med, berättar Mikael Tham.
Jakt o Jägare
2010-08-27
fredag 27 augusti 2010
torsdag 26 augusti 2010
Jakt och kyla minskar vildsvinens framfart
Den tuffa vintern med stark kyla och mycket snö har gjort att vildsvinsstammen minskar. Dessutom har jakten blivit effektivare. Det är emellertid för tidigt att tala om ett trendbrott, utvecklingen kan vara tillfällig, enligt Naturvårdsverket.
_ Vi vågar inte dra slutsatsen, att vildsvinsstammen nu minskar. Djuren förökar sig mycket snabbt och nya kullar är på väg. Mycket hänger på hur framgångsrik jakten blir, säger Christer Pettersson, handläggare Naturvårdsverket.
Någon tillförlitlig statistik finns inte. Däremot kan man notera att viltolyckorna med vildsvin minskat med 25 procent, under de första sex månaderna i år.
_
Det kan vara ett tecken på att det finns färre djur, men det kan även betyda att vildsvinen inte rört på sig så mycket under den ovanligt varma sommaren. De har istället velat stanna i mer skuggiga och skyddade områden, med riklig tillgång på vatten.
En riktigt kall vinter med stora snömängder, har gjort att ovanligt många kultingar dött -eftersom unga vildsvin är mycket känsliga för kyla.
Skadar även maskiner
Vildsvinens bökande skadar grödorna, men även jordbrukets maskiner. En slåtterskär gick till exempel sönder när föraren körde in i stenar, som kommit upp ur jorden - sannolikt en följd av grisarnas framfart.
Djuren kan även skada grässvålen i ängs- och hagmarkerna, samt slåttervallarna. Djuren bökar upp stenar och jordvallar, som gör det svårt att skörda. Slåtteraggregat och balpressar skadas.
Vildsvinens framfart kostar lantbrukarna stora summor varje år, men i och med att jägare och markägare nu börjat samarbeta hoppas man på att få ner skadorna radikalt.
Förra jaktsäsongen fälldes 50 000 vildsvin. Markägare, lantbrukare och jägare har som mål att många fler djur ska få sätta livet till.
Boo Lundblad LTF Publicerad 2010-08-25
_ Vi vågar inte dra slutsatsen, att vildsvinsstammen nu minskar. Djuren förökar sig mycket snabbt och nya kullar är på väg. Mycket hänger på hur framgångsrik jakten blir, säger Christer Pettersson, handläggare Naturvårdsverket.
Någon tillförlitlig statistik finns inte. Däremot kan man notera att viltolyckorna med vildsvin minskat med 25 procent, under de första sex månaderna i år.
_
Det kan vara ett tecken på att det finns färre djur, men det kan även betyda att vildsvinen inte rört på sig så mycket under den ovanligt varma sommaren. De har istället velat stanna i mer skuggiga och skyddade områden, med riklig tillgång på vatten.
En riktigt kall vinter med stora snömängder, har gjort att ovanligt många kultingar dött -eftersom unga vildsvin är mycket känsliga för kyla.
Skadar även maskiner
Vildsvinens bökande skadar grödorna, men även jordbrukets maskiner. En slåtterskär gick till exempel sönder när föraren körde in i stenar, som kommit upp ur jorden - sannolikt en följd av grisarnas framfart.
Djuren kan även skada grässvålen i ängs- och hagmarkerna, samt slåttervallarna. Djuren bökar upp stenar och jordvallar, som gör det svårt att skörda. Slåtteraggregat och balpressar skadas.
Vildsvinens framfart kostar lantbrukarna stora summor varje år, men i och med att jägare och markägare nu börjat samarbeta hoppas man på att få ner skadorna radikalt.
Förra jaktsäsongen fälldes 50 000 vildsvin. Markägare, lantbrukare och jägare har som mål att många fler djur ska få sätta livet till.
Boo Lundblad LTF Publicerad 2010-08-25
onsdag 25 augusti 2010
Dyra vildsvinskollisioner kan höja försäkringspremier
2010-08-23
SKÅNE(JJ). Vildsvinsolyckorna i trafiken kan komma att leda till höjda försäkringspremier på sikt - en orsak är att vagnskadorna efter sådana kollisoner är dyra att åtgärda.
Och en växande vildsvinsstam i landet gör att risken ökar för fler vildsvinsolyckor i trafiken.
Genomsnittskostnaden för att åtgärda en vagnskada efter en kollision med vildsvin uppgår till cirka 32 975 kronor. Detta enligt Älgskadefondföreningen.
Tittar man på rådjursolyckor så är genomsnittskostnaden för att åtgärda en vagnskada då 19 524 kronor och samma kostnad är 28 451 kronor om det handlar om en älgkrock.
Kostnaderna för vagnskador har ökat med cirka 20 miljoner kronor från år 2008 till år 2009. Det visar gemensamma beräkningar som Älgskadefondförenignen och Länsförsäkring Kronoberg gjort.
Försäkringsbolaget If uppger att en kraftig ökning av vagnskadorna i ett område, på grund av fler vildsvinsolyckor, kan komma att påverka den framtida premien för vagnskador i det aktuella området.
– Skulle jag säga något annat skulle jag ljuga. Men då krävs det mer än en marginell förändring, säger Dan Falconer, motorspecialist på If, till Ystads Allehanda.
Trygg-Hansa uppger att de inte noterat någon ökning vildsvinsrelaterade skador på fordon, det har dock Folksam gjort men bolaget tycker inte att det är något problem.
Det här rapporterar Ystads Allehanda.
SKÅNE(JJ). Vildsvinsolyckorna i trafiken kan komma att leda till höjda försäkringspremier på sikt - en orsak är att vagnskadorna efter sådana kollisoner är dyra att åtgärda.
Och en växande vildsvinsstam i landet gör att risken ökar för fler vildsvinsolyckor i trafiken.
Genomsnittskostnaden för att åtgärda en vagnskada efter en kollision med vildsvin uppgår till cirka 32 975 kronor. Detta enligt Älgskadefondföreningen.
Tittar man på rådjursolyckor så är genomsnittskostnaden för att åtgärda en vagnskada då 19 524 kronor och samma kostnad är 28 451 kronor om det handlar om en älgkrock.
Kostnaderna för vagnskador har ökat med cirka 20 miljoner kronor från år 2008 till år 2009. Det visar gemensamma beräkningar som Älgskadefondförenignen och Länsförsäkring Kronoberg gjort.
Försäkringsbolaget If uppger att en kraftig ökning av vagnskadorna i ett område, på grund av fler vildsvinsolyckor, kan komma att påverka den framtida premien för vagnskador i det aktuella området.
– Skulle jag säga något annat skulle jag ljuga. Men då krävs det mer än en marginell förändring, säger Dan Falconer, motorspecialist på If, till Ystads Allehanda.
Trygg-Hansa uppger att de inte noterat någon ökning vildsvinsrelaterade skador på fordon, det har dock Folksam gjort men bolaget tycker inte att det är något problem.
Det här rapporterar Ystads Allehanda.
Vildsvinen kan orsaka maskinskador
2010-08-20
VÄXJÖ(JJ). Vildsvinen kan orsaka maskinskador för de som odlar mark. Marken sargas av djuren och när exempelvis en slåtterkross körs över marken kan knivarna förstöras.
Detta är något som Magnus Johansson i Växjö har fått erfara. Han har tvingasts byta samtlgia knivar på sin slåtterkorss efter att ha slagit helsäd på åkrar som vildsvinen bökat upp. Djuren hade bökat upp både utsädet och småsten.
Han konstaterar också att det var ett misstag att blanda havre och ärter på en åker som inte är inhägnad.
Vildsvinens bökande gör det också svårare att skörda det som växer nära marken, exempelvis liggsäd.
Daniel O Riesterer odlar mark i Upplands-Bro och han har varit nära att köra ner i hål som vildsvinen gjort. Och han har lagt ner mycket tid för att jämna till åkrar som djuren bökat upp.
- Man borde ge jägarna mer frihet under ansvar och jobba för att få bort svinen från grödorna genom intensivare fodring i skogsområden. Små resurser till jakten betalar sig snabbt i jämförelse med kostnader och intäktsminskningar hos odlarna och problem som uppstår i förlängningen. Vi har ännu inte sett kulmen på tillväxten i vildsvinsstammen, säger
Daniel O Riesterer till ATL Lantbrukets Affärstidning.
VÄXJÖ(JJ). Vildsvinen kan orsaka maskinskador för de som odlar mark. Marken sargas av djuren och när exempelvis en slåtterkross körs över marken kan knivarna förstöras.
Detta är något som Magnus Johansson i Växjö har fått erfara. Han har tvingasts byta samtlgia knivar på sin slåtterkorss efter att ha slagit helsäd på åkrar som vildsvinen bökat upp. Djuren hade bökat upp både utsädet och småsten.
Han konstaterar också att det var ett misstag att blanda havre och ärter på en åker som inte är inhägnad.
Vildsvinens bökande gör det också svårare att skörda det som växer nära marken, exempelvis liggsäd.
Daniel O Riesterer odlar mark i Upplands-Bro och han har varit nära att köra ner i hål som vildsvinen gjort. Och han har lagt ner mycket tid för att jämna till åkrar som djuren bökat upp.
- Man borde ge jägarna mer frihet under ansvar och jobba för att få bort svinen från grödorna genom intensivare fodring i skogsområden. Små resurser till jakten betalar sig snabbt i jämförelse med kostnader och intäktsminskningar hos odlarna och problem som uppstår i förlängningen. Vi har ännu inte sett kulmen på tillväxten i vildsvinsstammen, säger
Daniel O Riesterer till ATL Lantbrukets Affärstidning.
måndag 16 augusti 2010
Vildsvinsjägare sköt häst
En vildsvinsjägare i Katrineberg sydost om Örebro sköt natten till söndagen en häst.
Hästen var en fullvuxen travhäst som var ute på sommarbete. Fodervärden Lars Persson är mycket förvånad, bland annat för att jägarna i området vet att det går hästar i hagen, och upprörd.
– Min dotter som sköter hästen är fullständigt uppriven nu och mycket ledsen, vi vet inte vad vi ska göra. Bara att skjuta öppet på något som rör sig i mellan träden, tänk om det varit en människa, säger han till Nerikes Allehanda.
Vakthavande polisbefäl, Anders Wallin, säger till tidningen att det inte är jaktbrott som begåtts och därför räknas det som förstörande av egendom.
Jakt o Jägare Dan Törnström 2010-08-16
Hästen var en fullvuxen travhäst som var ute på sommarbete. Fodervärden Lars Persson är mycket förvånad, bland annat för att jägarna i området vet att det går hästar i hagen, och upprörd.
– Min dotter som sköter hästen är fullständigt uppriven nu och mycket ledsen, vi vet inte vad vi ska göra. Bara att skjuta öppet på något som rör sig i mellan träden, tänk om det varit en människa, säger han till Nerikes Allehanda.
Vakthavande polisbefäl, Anders Wallin, säger till tidningen att det inte är jaktbrott som begåtts och därför räknas det som förstörande av egendom.
Jakt o Jägare Dan Törnström 2010-08-16
fredag 13 augusti 2010
Vildsvinsstammen minskar i landet?
Det finns tecken på att vildsvinsstammen minskar i landet för första gången på många år. Bland annat har antalet trafikolyckor med vildsvin minskat med omkring 25 procent under årets sju första månader.
Minskningen beror sannolikt på att den senaste vintern, som var ovaligt kall och snörik, ledde till en ovanligt hög dödlighet bland vildsvinen. Snön underlättade också jakten på dem.
– För första gången på många år kunde jägarna till exempel sitta och vaka vid åtelplatserna under en stor del av vintern. Det gick att se djuren på natten tack vare snön och vildsvinsavskjutningen blev därför på sina håll ovanligt stor, säger Jägareförbundets biträdande riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné
12 augusti, 2010 Svensk Jakt
Minskningen beror sannolikt på att den senaste vintern, som var ovaligt kall och snörik, ledde till en ovanligt hög dödlighet bland vildsvinen. Snön underlättade också jakten på dem.
– För första gången på många år kunde jägarna till exempel sitta och vaka vid åtelplatserna under en stor del av vintern. Det gick att se djuren på natten tack vare snön och vildsvinsavskjutningen blev därför på sina håll ovanligt stor, säger Jägareförbundets biträdande riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné
12 augusti, 2010 Svensk Jakt
onsdag 11 augusti 2010
Efterlyser samarbete om vildsvinen
Odlare ska inte behöva drabbas av skador på grund av vildsvin. Det anser Jan Carlsson, ny ordförande i Södra Tuna viltvårdsområde. - Vi måste få ett bättre samarbete mellan markägare och jägare.
Om det ändå händer ska markägare ringa närmaste viltvårdsområde och få hjälp av jägare, råder han.
- Då måste vi ställa upp. Det finns också många som är villiga att göra det.
Förra året sköts 17 vildsvin enbart i Södra Tuna viltvårdsområde, betonar Jan Carlsson. Djuren är endast fredade en kort period på våren då ungarna föds. Men jakt på vildsvin, som är nattdjur, är besvärlig.
- De är väldigt svårjagade. Så här års får man inte använda hundar. Man kan bara sitta och vänta på natten och se om de dyker upp.
Men det kan dröja två veckor innan vildsvin återkommer till samma ställe, betonar Jan Carlsson.
”Inte mycket att ha”
Ändå måste jägare ta ansvar om markägare får problem, anser Jan Carlsson,
Han betonar samtidigt att djuren inte kan utrotas. Viltsvin är klassat som ett naturligt inslag i den nordiska djurvärlden och ska bevaras.
Men i Dalarna växer stammen. Det kan bero på matning i skogsområden.
Men matning är också ett försök att få djuren att hålla sig borta från åkrarna, betonar Jan Carlsson.
- Men de kommer ner ändå.
På andra områden i landet är konflikten mellan jägare och markägare om vildsvinen inte lika stark som i Dalarna, konstaterar Jan Carlsson.
- Men kan det fungera i andra delar av landet så ska väl även vi kunna få rätsida på problemet.
Han vill tona ner jägarnas intresse av vildvin som eftertraktat vilt.
- Det är delat. Många tycker också att det inte är mycket att ha.
KARIN SUNDIN
0243-920 03
karin.sundin@daladem.se
Publicerad: 2010-08-11 05:50
Om det ändå händer ska markägare ringa närmaste viltvårdsområde och få hjälp av jägare, råder han.
- Då måste vi ställa upp. Det finns också många som är villiga att göra det.
Förra året sköts 17 vildsvin enbart i Södra Tuna viltvårdsområde, betonar Jan Carlsson. Djuren är endast fredade en kort period på våren då ungarna föds. Men jakt på vildsvin, som är nattdjur, är besvärlig.
- De är väldigt svårjagade. Så här års får man inte använda hundar. Man kan bara sitta och vänta på natten och se om de dyker upp.
Men det kan dröja två veckor innan vildsvin återkommer till samma ställe, betonar Jan Carlsson.
”Inte mycket att ha”
Ändå måste jägare ta ansvar om markägare får problem, anser Jan Carlsson,
Han betonar samtidigt att djuren inte kan utrotas. Viltsvin är klassat som ett naturligt inslag i den nordiska djurvärlden och ska bevaras.
Men i Dalarna växer stammen. Det kan bero på matning i skogsområden.
Men matning är också ett försök att få djuren att hålla sig borta från åkrarna, betonar Jan Carlsson.
- Men de kommer ner ändå.
På andra områden i landet är konflikten mellan jägare och markägare om vildsvinen inte lika stark som i Dalarna, konstaterar Jan Carlsson.
- Men kan det fungera i andra delar av landet så ska väl även vi kunna få rätsida på problemet.
Han vill tona ner jägarnas intresse av vildvin som eftertraktat vilt.
- Det är delat. Många tycker också att det inte är mycket att ha.
KARIN SUNDIN
0243-920 03
karin.sundin@daladem.se
Publicerad: 2010-08-11 05:50
”Vildsvinsskador” på bikupor orsakades av björn
Det var björn som förstörde fem bikupor i Murbo utanför Borlänge natten till lördagen.
Först angavs att det var vildsvin som förstört bikuporna, men efter närmare kontroll av länsstyrelsens naturbevakare råder det ingen tvekan om att skadorna i själva verket orsakats av björn. Av spåren att döma är det hona med unge eller ungar som haft sönder bikuporna.
Skadorna beräknas kosta omkring 10 000 kronor.
Svensk Jakt 11 augusti, 2010
Först angavs att det var vildsvin som förstört bikuporna, men efter närmare kontroll av länsstyrelsens naturbevakare råder det ingen tvekan om att skadorna i själva verket orsakats av björn. Av spåren att döma är det hona med unge eller ungar som haft sönder bikuporna.
Skadorna beräknas kosta omkring 10 000 kronor.
Svensk Jakt 11 augusti, 2010
tisdag 10 augusti 2010
Honungssugna vildsvin förstörde bikupor!
2010-08-10
MURBO(JJ). I helgen förstördes flera bikupor i Murbo av vildsvin och de åt upp cirka 100 kilo honung. För biodlaren Mats Ollson är det här andra gången som han utsätts för vildsvinens härjningar.
Det finns ett 20-tal vildsvin i området utanför Borlänge. Totalt har han nu fått nio bikupor förstörda av djuren. Han funderar på om han nästa år måste hägna in bikuporna eller flytta dem.
- Jag är ingen vildsvinshatare, de är överlevare men de får låta bli mina bikupor, säger Mats Olsson till Dalarnas Tidningar.
MURBO(JJ). I helgen förstördes flera bikupor i Murbo av vildsvin och de åt upp cirka 100 kilo honung. För biodlaren Mats Ollson är det här andra gången som han utsätts för vildsvinens härjningar.
Det finns ett 20-tal vildsvin i området utanför Borlänge. Totalt har han nu fått nio bikupor förstörda av djuren. Han funderar på om han nästa år måste hägna in bikuporna eller flytta dem.
- Jag är ingen vildsvinshatare, de är överlevare men de får låta bli mina bikupor, säger Mats Olsson till Dalarnas Tidningar.
Vildsvin har fått smak för honung
Även vildsvin ger sig på bikupor. Vid två tillfällen förr veckan välte vildsvin totalt fem kupor utanför Borlänge och förstörde honung för omkring 10 000 kronor.
– Det känns olustigt att vildsvinen har börjat lära sig hur och vart de kan få tag på honung, säger bioodlare Mats Olsson till Dalarnas Tidningar.
Han överväger nu stängsling runt kuporna, alternativt att flytta dem till en säkrare plats. Problemet med vildsvin och bikupor är nytt för biodlarföreningen.
2010-08-10 Jakt o Jägare
– Det känns olustigt att vildsvinen har börjat lära sig hur och vart de kan få tag på honung, säger bioodlare Mats Olsson till Dalarnas Tidningar.
Han överväger nu stängsling runt kuporna, alternativt att flytta dem till en säkrare plats. Problemet med vildsvin och bikupor är nytt för biodlarföreningen.
2010-08-10 Jakt o Jägare
söndag 1 augusti 2010
Vildsvin kartläggs med GPS
Grimsöforskare har börjat att märka vildsvin med GPS-halsband. Syftet är att belysa frågeställningar som kan kopplas till vildsvinsförvaltningen.
I ett par tidigare projekt har kunskaper om de svenska vildsvinens ekologi tagits fram, men det saknar fortfarande insikter kring exempelvis vissa beteenden och rörelsemönster som direkt kan påverka valet av lämpliga förvaltningsstrategier.
– Vi har försett sju suggor på Mörkö med GPS-halsband, och fler djur ska märkas i ett par andra områden, säger forskarna.
– Vi kommer i ett första steg främst utvärdera djurens rörelser i förhållande till odlade grödor och till olika skadeförebyggande åtgärder som vidtagits. Det kan gälla betydelsen av närliggande viltåkrar eller effekten av att djur i en grupp skjuts.
Foderplatser
Andra delstudier utifrån GPS-data kommer att behandla hur foderplatser utnyttjas över året liksom djurens rörelser under och efter drevjakter. De märkta djuren kan dessutom fungera som kontroller i projektets pågående utvärdering av olika inventeringsmetoder.
GPS-märkta vildsvin ska följas i tre områden, två med täta populationer i Södermanland och Närke samt kring Grimsö, där arten
är under etablering.
Märkningen gäller i första hand vuxna suggor eftersom deras positioner normalt representerar en hel grupps rörelser.
– Vi har i nuläget en mycket begränsad budget för GPS-studier, men hoppas finna fortsatt finansiering eftersom detta kan vara värdefullt exempelvis vid utvärdering av skadeförebyggande åtgärder, menar forskarna. Att märka hondjur ger dessutom möjlighet att skaffa reproduktionsdata och att följa den naturliga dödligheten bland kultingar.
Gunnar Jansson
Johan Månsson
Kent Sköld
Per Grängstedt
Svensk Jakt 2010-08-01
I ett par tidigare projekt har kunskaper om de svenska vildsvinens ekologi tagits fram, men det saknar fortfarande insikter kring exempelvis vissa beteenden och rörelsemönster som direkt kan påverka valet av lämpliga förvaltningsstrategier.
– Vi har försett sju suggor på Mörkö med GPS-halsband, och fler djur ska märkas i ett par andra områden, säger forskarna.
– Vi kommer i ett första steg främst utvärdera djurens rörelser i förhållande till odlade grödor och till olika skadeförebyggande åtgärder som vidtagits. Det kan gälla betydelsen av närliggande viltåkrar eller effekten av att djur i en grupp skjuts.
Foderplatser
Andra delstudier utifrån GPS-data kommer att behandla hur foderplatser utnyttjas över året liksom djurens rörelser under och efter drevjakter. De märkta djuren kan dessutom fungera som kontroller i projektets pågående utvärdering av olika inventeringsmetoder.
GPS-märkta vildsvin ska följas i tre områden, två med täta populationer i Södermanland och Närke samt kring Grimsö, där arten
är under etablering.
Märkningen gäller i första hand vuxna suggor eftersom deras positioner normalt representerar en hel grupps rörelser.
– Vi har i nuläget en mycket begränsad budget för GPS-studier, men hoppas finna fortsatt finansiering eftersom detta kan vara värdefullt exempelvis vid utvärdering av skadeförebyggande åtgärder, menar forskarna. Att märka hondjur ger dessutom möjlighet att skaffa reproduktionsdata och att följa den naturliga dödligheten bland kultingar.
Gunnar Jansson
Johan Månsson
Kent Sköld
Per Grängstedt
Svensk Jakt 2010-08-01
Frias efter oanmäld viltolycka
I Sjöbo krockade en man med ett vildsvin. Men han anmälde inte händelsen till polisen förrän dagen efter. Trots det frias han av domstolen.
Bilen fick vissa skador vid viltolyckan men vildsvinet sprang till skogs.
Mannen hävdade efteråt att han blev chockad av händelsen och att han inte hade någon telefon med sig när han körde på vildsvinet.
När han väl kontaktade polisen (dagen efter) fick har reda på att han kunde räkna med en brottsundersökning, som senare ledde till åtal. Domstolen kunde dock inte se att det fanns några bevis för att vildsvinet skadades vid olyckan. Därför ogillades åtalet och mannen slapp några eftergifter.
Svensk Jakt 2010-08-01
Bilen fick vissa skador vid viltolyckan men vildsvinet sprang till skogs.
Mannen hävdade efteråt att han blev chockad av händelsen och att han inte hade någon telefon med sig när han körde på vildsvinet.
När han väl kontaktade polisen (dagen efter) fick har reda på att han kunde räkna med en brottsundersökning, som senare ledde till åtal. Domstolen kunde dock inte se att det fanns några bevis för att vildsvinet skadades vid olyckan. Därför ogillades åtalet och mannen slapp några eftergifter.
Svensk Jakt 2010-08-01
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)