Gävle (JJ) Ett dött vildsvin har hittats ute på Eggegrund. För en tid sedan kom en björn ute på Gråskälsbådan som sköts under skyddsjakt. Orsaken till att björn och vildsvin sökt sig till Eggegrund är ett mysterium.
Valbobon Annika Sandström blev mäkta förvånad när hon hittade det döda djuret vid vattenbrynet i närheten av fågelhuset. Hon och hennes man är ute mycket med båten och fiskar i Gävlebukten och de har aldrig sett något annat än fåglar ute på Eggegrund. Djuret de hittade vägde uppskattningsvis 50 kilo.
– Först trodde vi att det var en hund, men så såg vi klövarna, säger Annika Sandström till Gävle Dagblad. Hur vildsvinet kom ut till ön är ovisst. Det är en mil öppet sexgradigt vatten ut till Eggegrund från fastlandet.
2011-06-10 Jaktjournalen
fredag 10 juni 2011
tisdag 31 maj 2011
Fler jägare ska jaga vildsvin!
Pressmeddelande från Svenska Jägareförbundet
2011-05-31
Fler jägare ska jaga vildsvin!
Intresset för att ta jägarexamen stiger. Till helgen kan man dessutom ta jägarexamen på jaktmässan Elmia Game Fair utanför Jönköping. Förra året ökade antalet som tog jägarexamen till 10 500 personer.
Med en ny webbaserad jägarutbildning, e-jakt, kan man läsa på egen hand och sedan skriva det teoretiska provet på till exempel Elmia Game Fair. Jägareförbundet erbjuder alla som vill att skriva provet. Även barn är välkomna och kan ta Lilla Jägarskolebeviset i Jägarlunden på mässan.
- Avkoppling och kamratskap är de viktigaste delarna i jakten enligt våra medlemmar och det vill vi att fler ska få ta del av, säger Jan Eklind på Svenska Jägareförbundet.
- Eftersom över hälften av de svenska jägarna är intresserade av träning och utbildning av jakthundar kommer den kända hundtränaren Barbro Börjesson lära ut hundträning och hur man mentaltestar sin hund under mässdagarna, tillägger Jan Eklind.
På plats finns också Richard Södergren som berättar hur man kan jaga med funktionshinder. Richard är själv rullstolsbunden jägare.
Intresset för den ökande vildsvinsstammen stiger och Jägareförbundet lanserar därför en ny vildsvinsbok på mässan. I boken kan både jägare och naturintresserade lära sig mer om vildsvinet.
Elmia Game Fair pågår 2 – 4 juni mellan klockan 9 och 17.
För mer information kontakta:
Jan Eklind, samverkansområdeschef för Jägareförbundet Syd, 070 339 93 31
Läs mer på www.gamefair.se samt www.jagareforbundet.se
2011-05-31
Fler jägare ska jaga vildsvin!
Intresset för att ta jägarexamen stiger. Till helgen kan man dessutom ta jägarexamen på jaktmässan Elmia Game Fair utanför Jönköping. Förra året ökade antalet som tog jägarexamen till 10 500 personer.
Med en ny webbaserad jägarutbildning, e-jakt, kan man läsa på egen hand och sedan skriva det teoretiska provet på till exempel Elmia Game Fair. Jägareförbundet erbjuder alla som vill att skriva provet. Även barn är välkomna och kan ta Lilla Jägarskolebeviset i Jägarlunden på mässan.
- Avkoppling och kamratskap är de viktigaste delarna i jakten enligt våra medlemmar och det vill vi att fler ska få ta del av, säger Jan Eklind på Svenska Jägareförbundet.
- Eftersom över hälften av de svenska jägarna är intresserade av träning och utbildning av jakthundar kommer den kända hundtränaren Barbro Börjesson lära ut hundträning och hur man mentaltestar sin hund under mässdagarna, tillägger Jan Eklind.
På plats finns också Richard Södergren som berättar hur man kan jaga med funktionshinder. Richard är själv rullstolsbunden jägare.
Intresset för den ökande vildsvinsstammen stiger och Jägareförbundet lanserar därför en ny vildsvinsbok på mässan. I boken kan både jägare och naturintresserade lära sig mer om vildsvinet.
Elmia Game Fair pågår 2 – 4 juni mellan klockan 9 och 17.
För mer information kontakta:
Jan Eklind, samverkansområdeschef för Jägareförbundet Syd, 070 339 93 31
Läs mer på www.gamefair.se samt www.jagareforbundet.se
fredag 27 maj 2011
Svårt skrämma bort vildsvin från goda grödor
Risken att utsätta sig för fara påverkar vildsvinens rörelser i landskapet – bland annat korsar de ogärna hårt trafikerade vägar. Öppna jordbrukslandskap är också hotfulla, men det är ändå nästan omöjligt att skrämma bort vildsvin från åtråvärda grödor. Det visar Henrik Thurfjell från SLU i en avhandling som bygger på studier av vildsvinssuggor försedda med radiosändare.
Vildsvinsstammen växter snabbt i Sverige och har förmodligen närmat sig 150 000 djur. Deras framfört i landskapet påverkar idag inte bara lantbrukare, utan även boende i tätorter, och det sker alltfler trafikolyckor med vildsvin inblandade. Samtidigt finns ett stort jaktligt intresse för detta villebråd. Henrik Thurfjells doktorsarbete handlar om hur vildsvinen utnyttjar och rör sig i landskapet, framför allt hur rörelsemönstret påverkas av faktorer som väder, jakt, trafik och utfodring. Kunskaper om detta är viktiga i förvaltningen av vildsvinsstammen.
Henrik Thurfjells studier visar att årstiden har betydelse för vilka delar av hemområdet som vildsvinen utnyttjar, och att djurens rörelsemönster påverkas av om solen är uppe eller nere och av väderleken. Studierna visar också att djuren tar hänsyn till vilken risk det innebär att befinna sig i ett visst område. Exempel på risker är intensiv trafik eller jakt. Intensiv trafik får vildsvin att undvika att korsa vägar, vilket leder till färre olyckor när det är mycket trafik.
Den vanligaste reaktionen på stressfyllda förhållanden som trafik och jakt, eller dåligt väder, var att begränsa rörelserna. Det enda undantaget var drevjakter, som fick vildsvinen att fly istället för att gömma sig som de gör om jakten inte är lika intensiv. Studien visade också att vildsvinen utnyttjade olika naturtyper annorlunda när de var på flykt än när de var i sitt hemområde.
Vildsvin uppfattar åkermark som en riskfylld, men åtråvärd naturtyp. När djuren befinner sig på åkrar föredrar de därför att vara nära skydd som skogskanter, diken eller häckar. Att försöka styra bort vildsvinen från åkermarken genom utfodring i skogen eller genom jakt tycks dock vara dömt att misslyckas.
– En mogen gröda kan vara nästintill oemotståndlig för vildsvinen, säger Henrik Thurfjell.
Mänskliga aktiviteter som leder till undvikande beteenden hos vildsvin är ett av de viktigaste redskapen i förvaltningen, men det är viktigt att vara klar över hur omfattande sådana störningar behöver vara för att påverka djurens beteende på beståndsnivå. Det är också viktigt att känna till att vildsvin rör sig över stora områden, och att skötselåtgärder på en plats kan påverka områden som ligger två mil bort. Detta innebär att förvaltningen behöver samordnas över ganska stora områden.
Jaktjournalen 2011-05-26
Vildsvinsstammen växter snabbt i Sverige och har förmodligen närmat sig 150 000 djur. Deras framfört i landskapet påverkar idag inte bara lantbrukare, utan även boende i tätorter, och det sker alltfler trafikolyckor med vildsvin inblandade. Samtidigt finns ett stort jaktligt intresse för detta villebråd. Henrik Thurfjells doktorsarbete handlar om hur vildsvinen utnyttjar och rör sig i landskapet, framför allt hur rörelsemönstret påverkas av faktorer som väder, jakt, trafik och utfodring. Kunskaper om detta är viktiga i förvaltningen av vildsvinsstammen.
Henrik Thurfjells studier visar att årstiden har betydelse för vilka delar av hemområdet som vildsvinen utnyttjar, och att djurens rörelsemönster påverkas av om solen är uppe eller nere och av väderleken. Studierna visar också att djuren tar hänsyn till vilken risk det innebär att befinna sig i ett visst område. Exempel på risker är intensiv trafik eller jakt. Intensiv trafik får vildsvin att undvika att korsa vägar, vilket leder till färre olyckor när det är mycket trafik.
Den vanligaste reaktionen på stressfyllda förhållanden som trafik och jakt, eller dåligt väder, var att begränsa rörelserna. Det enda undantaget var drevjakter, som fick vildsvinen att fly istället för att gömma sig som de gör om jakten inte är lika intensiv. Studien visade också att vildsvinen utnyttjade olika naturtyper annorlunda när de var på flykt än när de var i sitt hemområde.
Vildsvin uppfattar åkermark som en riskfylld, men åtråvärd naturtyp. När djuren befinner sig på åkrar föredrar de därför att vara nära skydd som skogskanter, diken eller häckar. Att försöka styra bort vildsvinen från åkermarken genom utfodring i skogen eller genom jakt tycks dock vara dömt att misslyckas.
– En mogen gröda kan vara nästintill oemotståndlig för vildsvinen, säger Henrik Thurfjell.
Mänskliga aktiviteter som leder till undvikande beteenden hos vildsvin är ett av de viktigaste redskapen i förvaltningen, men det är viktigt att vara klar över hur omfattande sådana störningar behöver vara för att påverka djurens beteende på beståndsnivå. Det är också viktigt att känna till att vildsvin rör sig över stora områden, och att skötselåtgärder på en plats kan påverka områden som ligger två mil bort. Detta innebär att förvaltningen behöver samordnas över ganska stora områden.
Jaktjournalen 2011-05-26
Jägareförbundet vill ha utbildningskrav
Jägareförbundet har lämnat sitt remissvar på utredningen om fällor för vildsvinsfångst. Förbundet vill bland annat att en särskild utbildning införs för den som vill använda fällor för vildsvinsfångst och att fällorna enkelt ska kunna öppnas inifrån.
Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) slutrapport ”Test av fångstredskap avseende levandefångst av vildsvin” har remissbehandlats av Jägareförbundet. Svaret har lämnats till Naturvårdsverket som fattar beslut om tillstånd för fällorna.
Vildsvin särskiljer sig
Jägareförbundet pekar på att vildsvin skiljer sig från andra djurarter som är tillåtna för fällfångst genom att de är flocklevande. Det ställer särskilda krav på fällorna, menar förbundet, som också undrar när fällfångst över huvud taget är lämpligt.
När ett eller flera djur är inne i fällan och övriga flocken avlägsnar sig är det inte konstigt om de fångade djuren upplever stress, påpekar förbundet. SVA:s undersökning visar också att fällfångade djur upplever stress, mätt genom förekomst av stresshormonet PSE som inte kunde påvisas hos djur skjutna på åtel – men väl hos fällfångade djur.
Värmeproblem
Förbundet kräver att de problem med värmeutveckling som noterats åtgärdas innan tillstånd för användade utfärdas. SVA:s studie har skett under vinterhalvåret med svalt klimat, påpekar förbundet.
Fällorna måste fånga selektivt så att bara vildsvin upp till max ett år kan fångas. Suggor med kultingar är fredade året runt, framhåller förbundet. Man påpekar vidare att det också inom tättbebyggt område går att skyddsjaga exempelvis älgar med skjutvapen och även vildsvin – inne i Berlin skjuts årligen 3 000 vildsvin.
Ska kunna öppnas inifrån
Fällorna måste också kunna öppnas enkelt inifrån med hjälp av lätt förståeliga bilder. Detta för att barn som av misstag kommer in i fällan enkelt ska kunna ta sig ut.
Jägareförbundet vill även att en utbildning ska krävas av dem som beviljas tillstånd för fällor. Utbildningen ska innehålla moment som viltets anatomi, levnadsmönster, fällors placering, avlivning, vittjningsperioder och tid för fångst samt skadeförebyggande åtgärder.
Även för anskaffande av vapen för avlivning för den som inte är jägare bör sådana utbildningskrav gälla, tycker Jägareförbundet. Tillstånd för att använda fälla bör även vara kopplat till tid och rum, alltså tidsbegränsat, menar förbundet.
Flerskottsvapen lämpligt
Lämpligt vapen för avlivning bör vara minst klass 3 och vara ett flerskottsvapen eftersom tester som gjorts visar att det även för yngre vildsvin ibland krävts fler än ett skott. Eftersom det ibland fångas fler än ett vildsvin är det också lämpligt med flerskottsvapen, skriver Jägareförbundet i sitt remisssvar till Naturvårdsverket.
Skapad 2011-05-27 Skribent: Bertil Lundvik / Svensk jakt
Statens veterinärmedicinska anstalts (SVA) slutrapport ”Test av fångstredskap avseende levandefångst av vildsvin” har remissbehandlats av Jägareförbundet. Svaret har lämnats till Naturvårdsverket som fattar beslut om tillstånd för fällorna.
Vildsvin särskiljer sig
Jägareförbundet pekar på att vildsvin skiljer sig från andra djurarter som är tillåtna för fällfångst genom att de är flocklevande. Det ställer särskilda krav på fällorna, menar förbundet, som också undrar när fällfångst över huvud taget är lämpligt.
När ett eller flera djur är inne i fällan och övriga flocken avlägsnar sig är det inte konstigt om de fångade djuren upplever stress, påpekar förbundet. SVA:s undersökning visar också att fällfångade djur upplever stress, mätt genom förekomst av stresshormonet PSE som inte kunde påvisas hos djur skjutna på åtel – men väl hos fällfångade djur.
Värmeproblem
Förbundet kräver att de problem med värmeutveckling som noterats åtgärdas innan tillstånd för användade utfärdas. SVA:s studie har skett under vinterhalvåret med svalt klimat, påpekar förbundet.
Fällorna måste fånga selektivt så att bara vildsvin upp till max ett år kan fångas. Suggor med kultingar är fredade året runt, framhåller förbundet. Man påpekar vidare att det också inom tättbebyggt område går att skyddsjaga exempelvis älgar med skjutvapen och även vildsvin – inne i Berlin skjuts årligen 3 000 vildsvin.
Ska kunna öppnas inifrån
Fällorna måste också kunna öppnas enkelt inifrån med hjälp av lätt förståeliga bilder. Detta för att barn som av misstag kommer in i fällan enkelt ska kunna ta sig ut.
Jägareförbundet vill även att en utbildning ska krävas av dem som beviljas tillstånd för fällor. Utbildningen ska innehålla moment som viltets anatomi, levnadsmönster, fällors placering, avlivning, vittjningsperioder och tid för fångst samt skadeförebyggande åtgärder.
Även för anskaffande av vapen för avlivning för den som inte är jägare bör sådana utbildningskrav gälla, tycker Jägareförbundet. Tillstånd för att använda fälla bör även vara kopplat till tid och rum, alltså tidsbegränsat, menar förbundet.
Flerskottsvapen lämpligt
Lämpligt vapen för avlivning bör vara minst klass 3 och vara ett flerskottsvapen eftersom tester som gjorts visar att det även för yngre vildsvin ibland krävts fler än ett skott. Eftersom det ibland fångas fler än ett vildsvin är det också lämpligt med flerskottsvapen, skriver Jägareförbundet i sitt remisssvar till Naturvårdsverket.
Skapad 2011-05-27 Skribent: Bertil Lundvik / Svensk jakt
Skottpengar på vildsvin utreds
LRF:s förbundsstyrelse ville inte bifalla motionen om skottpeng på vildsvin. Men det ville stämman.
– Vi sopade mattan med hela styrelsen och fick igenom vår motion, säger lantbrukaren Carl-Albert Rydemark, till Länstidningen.
Vildsvin har varit en återkommande punkt vid LRF:s riksförbundsstämmor de senaste åren. Inför årets stämma, som hållits i veckan, hade Region Mälardalen med lokalavdelning Järna-Hölö-Mörkö inkommit med en motion om att undersöka möjligheten att införa statlig skottpeng på vildsvin, samt att begränsa möjligheten att fritt åtla och utfodra vildsvin.
–Nu blir politikerna tvungna att ta i frågan, säger Rydemark. Och det är slut med den fria utfodringeni skogarna. Enligt ett tillägg till motionen ska LRF även undersöka möjligheten att få försäkringsbolag att bidra ekonomiskt till skottpengar.
Jaktjournalen 2011-05-27
– Vi sopade mattan med hela styrelsen och fick igenom vår motion, säger lantbrukaren Carl-Albert Rydemark, till Länstidningen.
Vildsvin har varit en återkommande punkt vid LRF:s riksförbundsstämmor de senaste åren. Inför årets stämma, som hållits i veckan, hade Region Mälardalen med lokalavdelning Järna-Hölö-Mörkö inkommit med en motion om att undersöka möjligheten att införa statlig skottpeng på vildsvin, samt att begränsa möjligheten att fritt åtla och utfodra vildsvin.
–Nu blir politikerna tvungna att ta i frågan, säger Rydemark. Och det är slut med den fria utfodringeni skogarna. Enligt ett tillägg till motionen ska LRF även undersöka möjligheten att få försäkringsbolag att bidra ekonomiskt till skottpengar.
Jaktjournalen 2011-05-27
måndag 23 maj 2011
onsdag 18 maj 2011
Fördubblad svinavskjutning i Västmanland
I Västmanland sköts omkring 1 000 vildsvin under förra jaktsäsongen, enligt Jägareförbundets statistik fram till sista mars. Det är en fördubbling jämfört med jaktåret före.
Men svinstammen fortsätter att växa trots fördubblad avskjutning. Enligt Jägareförbundets konsulent, Lars Björk, finns det cirka 3 000 vildsvin i Västmanland.
De flesta vildsvinen i länet vistas runt Västerås och Arboga.
Anders Ljung 2011-05-18 Jakt o Jägare
Men svinstammen fortsätter att växa trots fördubblad avskjutning. Enligt Jägareförbundets konsulent, Lars Björk, finns det cirka 3 000 vildsvin i Västmanland.
De flesta vildsvinen i länet vistas runt Västerås och Arboga.
Anders Ljung 2011-05-18 Jakt o Jägare
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)