tisdag 11 oktober 2011
Förra året sköts det färre vildsvin
2011-10-11
RIKS(JJ). Förra året sköts det 13 procent färre vildsvin i landet, jämfört med året innan. Det här rapporterar tidningen Land Lantbruk & Skogsland som tagit del av Jägareförbundets avskjutningsstatistik.
På Jägareförbundet tror man att de senaste kalla vintrarna, med mycket snö, är förklaringen.
– Den här minskningen är bara en respit för markägarna. Får vi en eller två normala vintrar i Sydsverige så kommer vi nog se att tillväxten av vildsvinsstammen tar fart igen, säger Göran Bergqvist, klövviltskonsulent på Jägareförbundet, till Land Lantbruk & Skogsland.
I några områden fälldes det dock fler djur än tidigare, bland annat i Dalarna där avskjutningen ökade med 70 procent. Och i Västmanland ökade avskjutningen med 54 procent.
tisdag 4 oktober 2011
Moderat vill ha mer vildsvinsjakt och utökad vapengarderob
STOCKHOLM (JJ) Moderaten Sten Bergheden har i två olika motioner till riksdagen föreslagit ökad avskjutning av vildsvin och en utökad vapengarderob från sex till åtta vapen.
Bakgrunden till Berghedens förslag ligger i Livsmedelsverkets rekommendation om ett tiotal nya föreskrifter som snarare kommer innebära extraarbete för vildsvinsjägarna än de lättnader som utlovats. Bergheden är rädd att utökade föreskrifter kring hanteringen av vildsvinskött kommer att innebära att fler avstår vildsvinsjakten och att beståndet på grund av det sprider sig utom kontroll.
Bergheden beskriver att skadorna på lantbruket orsakade av vildsvin ökar och att man behöver se över jaktreglerna för att kunna öka avskjutningen. Bergheden uttrycker klart att "kraftfullare åtgärder behövs för att reglera vildsvinsstammen effektivt. Det bör därför göras en översyn av möjligheten till ökad jakt på vildsvin."
Bergheden efterlyser också en förenkling av reglerna kring hanteringen av vildsvinsprodukter för att främja att fler vill jaga vildsvin.
Samtidigt har Sten Bergheden lagt ytterligare en motion med jaktanknytning. Bergheden vill se att jägare får utökade möjligheter till en större vapengarderob med åtta vapen, istället för dagens begränsning på sex vapen.
Bergheden beskriver att: "Efter att ha tagit jägarexamen får en jägare möjlighet att skaffa upp till sex vapen, vilket är fullt tillräckligt för de flesta. Men efter en tid vill många utöka sin vapengarderob med något vapen för till exempel en speciell jaktform eller jaktbyte - det kan handla om ett extra vapen för vildsvin eller någon speciell kaliber för björn- eller älgjakt. Många ärver också vapen som kanske betytt mycket för någon i många år och det kan därför kännas värdefullt att låta det gå vidare i familjen. Kunniga, erfarna och ansvarsfulla jägare bör få möjlighet att utöka sin vapengarderob om behov finns. Möjligheten till att jägare som haft jägarexamen i minst fem år och inte haft några anmärkningar kan utöka sin vapengarderob till åtta vapen bör därför ses över."
2011-10-03 JJ
Bakgrunden till Berghedens förslag ligger i Livsmedelsverkets rekommendation om ett tiotal nya föreskrifter som snarare kommer innebära extraarbete för vildsvinsjägarna än de lättnader som utlovats. Bergheden är rädd att utökade föreskrifter kring hanteringen av vildsvinskött kommer att innebära att fler avstår vildsvinsjakten och att beståndet på grund av det sprider sig utom kontroll.
Bergheden beskriver att skadorna på lantbruket orsakade av vildsvin ökar och att man behöver se över jaktreglerna för att kunna öka avskjutningen. Bergheden uttrycker klart att "kraftfullare åtgärder behövs för att reglera vildsvinsstammen effektivt. Det bör därför göras en översyn av möjligheten till ökad jakt på vildsvin."
Bergheden efterlyser också en förenkling av reglerna kring hanteringen av vildsvinsprodukter för att främja att fler vill jaga vildsvin.
Samtidigt har Sten Bergheden lagt ytterligare en motion med jaktanknytning. Bergheden vill se att jägare får utökade möjligheter till en större vapengarderob med åtta vapen, istället för dagens begränsning på sex vapen.
Bergheden beskriver att: "Efter att ha tagit jägarexamen får en jägare möjlighet att skaffa upp till sex vapen, vilket är fullt tillräckligt för de flesta. Men efter en tid vill många utöka sin vapengarderob med något vapen för till exempel en speciell jaktform eller jaktbyte - det kan handla om ett extra vapen för vildsvin eller någon speciell kaliber för björn- eller älgjakt. Många ärver också vapen som kanske betytt mycket för någon i många år och det kan därför kännas värdefullt att låta det gå vidare i familjen. Kunniga, erfarna och ansvarsfulla jägare bör få möjlighet att utöka sin vapengarderob om behov finns. Möjligheten till att jägare som haft jägarexamen i minst fem år och inte haft några anmärkningar kan utöka sin vapengarderob till åtta vapen bör därför ses över."
2011-10-03 JJ
onsdag 28 september 2011
Potatisodlare anklagar jägare!
Säffle (JJ) Potatisodlaren Lars Björsell i Säffle anklagar en jägare för att plantera ut vildsvin illegalt.
Det är potatisodlaren Lars Björsell, som påstår att han med säkerhet vet att jägare har satt ut stora kullar med vildsvin i trakten under 2000-talet. Utsättningarna ska ha skett vid Värmlandsnäs 2004, vid Skönnebol 2005 och vid Valnäs 2007, uppger tidningen ATL.
Lars Björsell känner till att det handlat om 15 till 20 djur vid varje utplantering.
– Tama och inte det minsta skygga djur. En gång observerades en gris som precis satts ut, den hade kutterspån kvar i borsten från hästtransporten den kom i, berättar han för ATL.
Jägareförbundet i Värmland fördömer illegal utplantering av vildsvin.
Jaktjournalen 2011-09-27
Det är potatisodlaren Lars Björsell, som påstår att han med säkerhet vet att jägare har satt ut stora kullar med vildsvin i trakten under 2000-talet. Utsättningarna ska ha skett vid Värmlandsnäs 2004, vid Skönnebol 2005 och vid Valnäs 2007, uppger tidningen ATL.
Lars Björsell känner till att det handlat om 15 till 20 djur vid varje utplantering.
– Tama och inte det minsta skygga djur. En gång observerades en gris som precis satts ut, den hade kutterspån kvar i borsten från hästtransporten den kom i, berättar han för ATL.
Jägareförbundet i Värmland fördömer illegal utplantering av vildsvin.
Jaktjournalen 2011-09-27
torsdag 22 september 2011
Svinen har upptäckt golfens tjusning
Karlstad. Golfbanan i Deje i Värmland är sig inte lik längre. En vildsvinssugga har upptäckt greenernas lockelse och hon har tagit barnen med sig. Suggan och kultingarna, fyra-fem stycken, har bökat upp stora delar av fairway på tre av hålen, uppger Nya Wermlands-Tidningen.
Grisarna jobbar på natten, på dagen kommer det folk och lägger tuvorna till rätta, så gott det nu går.
Två lösningar finns - elstängsel eller jakt. Klubben har redan pratat med jägarna.
Publicerad: 2011-09-22 Aftonbladet
Grisarna jobbar på natten, på dagen kommer det folk och lägger tuvorna till rätta, så gott det nu går.
Två lösningar finns - elstängsel eller jakt. Klubben har redan pratat med jägarna.
Publicerad: 2011-09-22 Aftonbladet
måndag 12 september 2011
Vilda svin grisar till det
Allt fler som störs av vildsvin hör av sig till kommunen.
– Elstängsel är det enda som hjälper, säger Osborn Stockelberg på Jägareförbundet Kungsbacka.
Fakta
Vildsvin
Är vanligast i södra och sydöstra Sverige. Det finnas omkring 150 000 djur i landet.
Får jagas från 16 april till 15 februari. Årsungar får jagas året runt men suggor och kultingar är fredade.
Osborns bästa tips
“Sätt upp elstängsel runt tomten. Det är det enda som håller grisarna borta.”
”Vildsvin är fredliga och skygga djur normalt. Hundar kan dock få dem att ilskna till. ”Möter man ett vildsvin ska man ta det lugnt, man kan ropa och vifta med armarna för att göra djuret uppmärksamt på att man är där. Helst ska man vända på klacken och gå.”
På Kungsbacka kommun har man noterat en ökning av antalet vildsvinsrelaterade skrivelser och samtal.
– Det handlar exempelvis om uppbökade trädgårdar, eller om folk som är rädda för att djuren ska bli aggressiva och vill veta hur de ska bete sig, säger kommunekolog Anders Gustafsson.
Det är vanligt att folk hör av sig från Vallda och Släp men på senare tid har även boende från kustbandet som exempelvis Malevik ringt in till kommunen.
– Vi vet att det finns flockar i de områdena. Vildsvin finns även i Gällinge, Förlanda och Idala men att djuren finns blir mer påtagligt i tätbebyggda områden, säger Anders Gustafsson.
Kommunen har inget ansvar för att hålla vildsvinspopulationen på en balanserad nivå. Det är jakträttsinnehavarens och de lokala viltvårdskretsarnas uppgift. Osborn Stockelberg på Jägareförbundet i Kungsbacka tror dock inte att antalet vildsvin har ökat de senaste åren.
– Stammen blir hela tiden större. Men de senaste åren har den legat på en ganska konstant nivå på grund av de kalla vintrarna som har tagit många kultingar. Hade de blivit fler hade vi sett det i viltolycksstatistiken, säger han.
Osborn Stockelberg tror att den ökade oron beror på att flockarna flyttar på sig. De kan ha blivit störda, antingen av en hund eller att ett djur i flocken skjutits.
Lokala Jägareförbundet hjälper till i möjligaste mån med att skjuta enstaka individer eller skrämma bort svinen. Men det är inte helt okomplicerat eftersom jägare inte får skjuta hur som helst i tätbebyggt område.
– Det är också viktigt att man inte skjuter ledarsuggan. När hon dör förvandlas flocken till ett gäng orädda huliganer som bökar upp trädgårdar, säger Osborn Stockelberg.
Sanna Larsson
0303-20 68 07
sanna.larsson@gp.se
– Elstängsel är det enda som hjälper, säger Osborn Stockelberg på Jägareförbundet Kungsbacka.
Fakta
Vildsvin
Är vanligast i södra och sydöstra Sverige. Det finnas omkring 150 000 djur i landet.
Får jagas från 16 april till 15 februari. Årsungar får jagas året runt men suggor och kultingar är fredade.
Osborns bästa tips
“Sätt upp elstängsel runt tomten. Det är det enda som håller grisarna borta.”
”Vildsvin är fredliga och skygga djur normalt. Hundar kan dock få dem att ilskna till. ”Möter man ett vildsvin ska man ta det lugnt, man kan ropa och vifta med armarna för att göra djuret uppmärksamt på att man är där. Helst ska man vända på klacken och gå.”
På Kungsbacka kommun har man noterat en ökning av antalet vildsvinsrelaterade skrivelser och samtal.
– Det handlar exempelvis om uppbökade trädgårdar, eller om folk som är rädda för att djuren ska bli aggressiva och vill veta hur de ska bete sig, säger kommunekolog Anders Gustafsson.
Det är vanligt att folk hör av sig från Vallda och Släp men på senare tid har även boende från kustbandet som exempelvis Malevik ringt in till kommunen.
– Vi vet att det finns flockar i de områdena. Vildsvin finns även i Gällinge, Förlanda och Idala men att djuren finns blir mer påtagligt i tätbebyggda områden, säger Anders Gustafsson.
Kommunen har inget ansvar för att hålla vildsvinspopulationen på en balanserad nivå. Det är jakträttsinnehavarens och de lokala viltvårdskretsarnas uppgift. Osborn Stockelberg på Jägareförbundet i Kungsbacka tror dock inte att antalet vildsvin har ökat de senaste åren.
– Stammen blir hela tiden större. Men de senaste åren har den legat på en ganska konstant nivå på grund av de kalla vintrarna som har tagit många kultingar. Hade de blivit fler hade vi sett det i viltolycksstatistiken, säger han.
Osborn Stockelberg tror att den ökade oron beror på att flockarna flyttar på sig. De kan ha blivit störda, antingen av en hund eller att ett djur i flocken skjutits.
Lokala Jägareförbundet hjälper till i möjligaste mån med att skjuta enstaka individer eller skrämma bort svinen. Men det är inte helt okomplicerat eftersom jägare inte får skjuta hur som helst i tätbebyggt område.
– Det är också viktigt att man inte skjuter ledarsuggan. När hon dör förvandlas flocken till ett gäng orädda huliganer som bökar upp trädgårdar, säger Osborn Stockelberg.
Sanna Larsson
0303-20 68 07
sanna.larsson@gp.se
måndag 29 augusti 2011
Kraftigt sänkt arrende efter vildsvinsskador
SIMRISHAMN (JJ) En lantbrukare som arrenderade mark av Simrishamns kommun har fått arrendeavgiften halverad efter att han fått 30 procent av sina grödor förstörda av vildsvin.
Det var för drygt ett år sedan som lantbrukaren vände sig till kommunen efter att ha fått grödor till ett värde av 40 000 kr förstörda av vildsvin. Han vände sig då till Simrishamns kommun som äger marken och bad om sänkt arrende med hänvisning till att jakträtten på marken inte upplåtits.
Lantbrukaren fick sin vilja igenom och fick tillbaka halva arrendeavgiften på 8 900 kr. Detta upprör nu oppositionen som menar att kommunens beslut göra att fler arrendatorer kommer begära ersättning i form av sänkt arrende i framtiden.
– Nu får vi svårt att säga nej till andra arrendatorer som begär sänkt avgift. Vi ville att vi skulle neka lantbrukarens begäran och få fallet prövat i högre instans, säger Anders Åkerberg (S), vice ordförande i samhällsbyggnadsnämnden till Ystads Allehanda.
Jaktjournalen
2011-08-27
onsdag 3 augusti 2011
Nu skjuts fler vildsvin än rådjur
Den senaste jaktsäsongen sköt jägarna i Kalmar län fler vildsvin än rådjur. Det visar siffror från årets viltövervakning.
- Rådjurstammen har ju varit stor och tidigare varit flest avskjutningar där, så det här är ett trendbrott. Orsaken kan vara en kombination av att rådjurstammen har minskat och att vildsvinen ökat, säger riksjaktvårdskonsulent Hans von Essen.
Rådjuret har vid sidan av älgen längre varit sydsvenska jägares främsta jaktbyte, men på senare år har vildsvinen kommit starkt. Man brukar säga att avskjutningsstatistiken avspeglar förhållandena mellan hur mycket vilt det finns, men i år tror Hans von Essen inte att statistiken till hundra procent ger den rätta bilden av förhållandena. Avskjutningen av rådjur kan ha minskat, men det behöver inte betyda att rådjuren har minskat, menar han. Snarare att vildsvinen har ökat.
- Den hårda vintern kan ju också ha påverkat då det rådde hundförbud vilket förkortade jaktsäsongen. Vildsvinen har också en högre reproduktionstakt än rådjuren. De får fem till sex kultingar varje gång och har inga direkta fiender att se upp för. Rådjursstammen däremot är väldigt känslig för räv, vilket det är gott om i de här områdena, säger Hans von Essen.
Avskjutningsstatistiken i Kalmar län för 2010/2011 visar på 9,6 vildsvin och 7 rådjur per 1000 hektar jämfört med 9,1 vildsvin och 10,2 rådjur för 2009/2010 års jaktsäsong.
Monika Vas, Oskarshamn, Barometern 2.8.2011
- Rådjurstammen har ju varit stor och tidigare varit flest avskjutningar där, så det här är ett trendbrott. Orsaken kan vara en kombination av att rådjurstammen har minskat och att vildsvinen ökat, säger riksjaktvårdskonsulent Hans von Essen.
Rådjuret har vid sidan av älgen längre varit sydsvenska jägares främsta jaktbyte, men på senare år har vildsvinen kommit starkt. Man brukar säga att avskjutningsstatistiken avspeglar förhållandena mellan hur mycket vilt det finns, men i år tror Hans von Essen inte att statistiken till hundra procent ger den rätta bilden av förhållandena. Avskjutningen av rådjur kan ha minskat, men det behöver inte betyda att rådjuren har minskat, menar han. Snarare att vildsvinen har ökat.
- Den hårda vintern kan ju också ha påverkat då det rådde hundförbud vilket förkortade jaktsäsongen. Vildsvinen har också en högre reproduktionstakt än rådjuren. De får fem till sex kultingar varje gång och har inga direkta fiender att se upp för. Rådjursstammen däremot är väldigt känslig för räv, vilket det är gott om i de här områdena, säger Hans von Essen.
Avskjutningsstatistiken i Kalmar län för 2010/2011 visar på 9,6 vildsvin och 7 rådjur per 1000 hektar jämfört med 9,1 vildsvin och 10,2 rådjur för 2009/2010 års jaktsäsong.
Monika Vas, Oskarshamn, Barometern 2.8.2011
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)