torsdag 7 juni 2012
Vildsvinen går igen
De senaste veckorna har ett gäng vildsvin härjat runt i Björnås i Åstorps kommun. De har bland annat grävt upp en fotbollsplan, käkat trädgårdsväxter och hängt med ofrivilliga grannar.
I flera artiklar har HD skrivit om vildsvinen som vandrar omkring och ställer till förtret i Björnås (namnet till trots!).
Miljökontoret sa till tidningen för en dryg vecka sedan att ”problemet” är övergående. Vildsvinen strövar runt och är snart på väg att gå vidare, enligt miljösamordnaren.
– Det handlar om vilda djur. Vi har inget stöd i miljöbalken för att skjuta dem när vildsvinen bara bökar i gräsmattor och äter i rabatter, säger miljösamordnaren Anders Aronsson.
Men i dag kan Djurbladet avslöja att svinen än så länge är kvar i Björnås efter att följande bild nått redaktionen:
Vildsvin korsar väg i Björnås den 4 juni 2012. Läsarbild: Nicole Collini
Hur länge djuren tänker stanna i Björnås framgår inte av bilden.
/Djurbladets svinredaktör
Inlägget skrevs den 4 juni, 2012 klockan 07:55 och har etiketten Djur, Katarina Monikander
Kraftig minskning av viltolyckor
2012-06-07
Jönköping (JJ) Viltolyckorna i Jönköpings län har nästan sjunkit med en tredjedel i år. Olyckor med vildsvin har dock ökat.
Viltolyckorna på länets vägar har minskat dramatiskt under årets del jämfört med samma tid i fjol, 826 viltolyckor förra året mot 569 i år. Älgolyckorna är färre men största nedgången märks när det gäller rådjursolyckor, från 682 till 439.
– Det beror på stor del att många rådjur frös ihjäl den stränga vintern 2010/2011. Det sägs även att rådjur blev uppätna av andra rovdjur den vintern i högre utsträckning än tidigare och att det är förklaringen till den minskning vi ser nu, säger Niclas Dahl, informatör på Älgskadefondsföreningen, till nutidningen.nu.
Olyckorna med vildsvin blir allt fler. I april rapporterades 41 olyckor med vildsvin. Under samma period förra året rapporterades endast åtta vildsvinsolyckor.
söndag 27 maj 2012
Vildsvin äter upp fotbollsplan
Tre nätter i rad har vildsvin grävt upp en fotbollsplan på Björnås. Nu vill de boende att kommunjägaren ska skjuta vildsvinen för att få stopp på dem.
Åstorp. Den lilla fotbollsplanen ligger i kanten av skogen med en slänt upp mot villaområdet. Ett utmärkt läge som gör att ungdomarna i området kommer kväll efter kväll för att spela boll.
Men nu har de blivit tvungna att dela planen med en grupp vildsvin som tre nätter i rad grävt upp gräsmattan i jakt på mat. Personal från kommunens parkavdelning har varit på plats och lagt tillbaka de grästuvor som vildsvinen dragit upp. Förgäves. Natten efter kom djuren tillbaka och ställde till ännu mer förödelse.
Nu är de boende oroliga att vildsvinen inte ska nöja sig med fotbollsplanen, som de på onsdagen hade grävt upp till hälften, utan ska söka sig upp till villaträdgårdarna som ligger bara några meter bort.
– Jag har tur som precis satt upp ett plank som håller dem ute, men hos många andra är det fritt fram för vildsvinen att ta sig in, säger en villaägare som vill vara anonym.
Han tycker att kommunen ska låta skjuta vildsvinen för att de inte ska ställa till ytterligare skada. Något medhåll får han dock inte från Thomas Thelander, som är en av kommunens jägare. Han har inspekterat skadorna och tycker att det bäst att avvakta.
– De letar efter maskar och larver och gräsrötter. Ett par nätter till och vildsvinen söker sig till ett nytt ställe. Jag tycker heller inte om att skjuta så nära ett villaområde. Ett elstängsel skulle vara ett bättre alternativ, säger Thomas Thelander.
Eftersom gränsen till Vrams Gunnarstorps mark går i närheten komplicerar det hela vid avskjutning, hävdar han.
– Även om man träffar ett vildsvin med ett perfekt skott kan det springa upp till 100 meter utan vidare. Vi måste ha klarat ut det här med dem ifall grisen kommer in till dem.
Thomas Thelander tror inte att risken att vildsvinen ska söka sig in i villaträdgårdarna är särskilt stor. Han tror inte heller att det är någon fara att de attackerar människor. Vildsvinen är skygga djur som undviker människor.
– De är ute mellan ett och tre på natten och skulle de mot förmodan känna vittring av en människa sticker de in i skogen igen.
Det är miljökontoret som fattar beslutet, men hans rekommendation är att inte försöka skjuta vildsvinen.
På miljökontoret avvaktar man att miljösamordnaren Anders Aronsson ska komma tillbaka i nästa vecka, innan man fattar något beslut. Även på parkavdelningen väntar man och ser hur det utvecklar sig.
– Det är ingen idé att göra ett omsorgsfullt återställande och så nytt gräs om det är risk att vildsvinen kommer tillbaka igen. Vad vi gör så länge är en grov åtgärd. Vi lägger tillbaka gräset och jämnar till, säger parkchefen Elisabeth Dahlgren.
Henrik Halvarsonhenrik.halvarson@hd.se042-489 90 46
HD 23 maj 2012
tisdag 7 februari 2012
Jägare: för dyrt få slakteriet godkänt för vildsvin
Det kostar för mycket att få sitt slakteri godkänt för vildsvinsslakt i dag, och detta gör att allt för få vildsvin skjuts, menar yrkesjägaren Robert Jidesjö.
Slakteriet Åsby Kött & Vilt i Hallstahammar utanför Västerås hotas av ett vite på 10000 kronor sedan man 2009 tog emot och slaktade två vildsvin utan att vara godkänd "vilthanteringsanläggning".
– Våra lokaler är godkända av kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning, men jag visste inte att även Livsmedelsverket måste godkänna lokalen när det gäller vildsvin, säger Leif Skanevall, ägare av Åsby Kött & Vilt till tidningen Jakt & Jägare.
Robert Jidesjö är yrkesjägare på egendomen Tidö slott utanför Västerås, och han anser att det i dag är alldeles för krångligt och dyrt att få sin slakterianläggning godkänd för vilthantering. Och detta medför i sin tur att jägarna skjuter färre vildsvin, menar han:
– Det sista man gör är att skjuta gris som man tvingas gräva ned. Då får de hellre leva om man inte får betalt för köttet, kommenterar Robert Jidesjö till Jakt & Jägare.
Publicerad 6 februari 2012 LRF Media
Slakteriet Åsby Kött & Vilt i Hallstahammar utanför Västerås hotas av ett vite på 10000 kronor sedan man 2009 tog emot och slaktade två vildsvin utan att vara godkänd "vilthanteringsanläggning".
– Våra lokaler är godkända av kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning, men jag visste inte att även Livsmedelsverket måste godkänna lokalen när det gäller vildsvin, säger Leif Skanevall, ägare av Åsby Kött & Vilt till tidningen Jakt & Jägare.
Robert Jidesjö är yrkesjägare på egendomen Tidö slott utanför Västerås, och han anser att det i dag är alldeles för krångligt och dyrt att få sin slakterianläggning godkänd för vilthantering. Och detta medför i sin tur att jägarna skjuter färre vildsvin, menar han:
– Det sista man gör är att skjuta gris som man tvingas gräva ned. Då får de hellre leva om man inte får betalt för köttet, kommenterar Robert Jidesjö till Jakt & Jägare.
Publicerad 6 februari 2012 LRF Media
måndag 9 januari 2012
Vildsvin angrep jägare
JÖNKÖPING Ett skadskjutet vildsvin gick till attack och skadade en 46-årig jägare i benet, ljumsken och foten under jakt i skogarna utanför Gislaved i helgen. Mannen har opererats och vildsvinet sköts av en annan i jaktlaget.
När han föll till marken bet vildsvinet honom i foten, berättar hans syster, Marita Jannesson, för SVT:s Smålandsnytt.
Den skadade jägaren hämtades i ambulans och har opererats. Enligt läkaren träffade vildsvinets betar 1,5 centimeter från kroppspulsådern.
Vildsvinet sköts senare av en annan i jaktlaget.
Text: TT
Publicerad 8 januari 2012 19.52 Uppdaterad 8 januari 2012 20.022012-01-08 19:52:00
När han föll till marken bet vildsvinet honom i foten, berättar hans syster, Marita Jannesson, för SVT:s Smålandsnytt.
Den skadade jägaren hämtades i ambulans och har opererats. Enligt läkaren träffade vildsvinets betar 1,5 centimeter från kroppspulsådern.
Vildsvinet sköts senare av en annan i jaktlaget.
Text: TT
Publicerad 8 januari 2012 19.52 Uppdaterad 8 januari 2012 20.022012-01-08 19:52:00
fredag 9 december 2011
Skogarnas fina fläsk
Matkultur
Den snabbt växande vildsvinsstammen uppfattas som ett allvarligt samhällsproblem. Varför är det så få som ser den som en tillgång?
Inte heller journalister är mer än människor och vi tänker gärna i samma banor som vi gjort förut. En nyhetsredaktion hamnar därför lätt i väl inkörda spår, som sällan korsar varandra.
Ena dagen:
Nya avslöjanden om upprörande vanvård av grisar i de stora djurfabriker som sprutar ur sig lågpriskött.
Artikeln fortsätter...
Den andra:
Nya rapporter om hur den ökande vildsvinsstammen förstör markerna för bönder och villaägare.
Svinet som både offer och gärningsman. Och framförallt som ett problem. Tänk om de båda nyhetsspåren skulle kunna kombineras något sätt.
Svensken vill äta gris, men mår dåligt av att se de skakiga filmerna på sjuka djur som trampar ihjäl varandra i jättelika anläggningar. Samtidigt bökar tiotusentals fritt strövande svin sönder åkrar och trädgårdar.
Om du är köttätare inser du möjligen vart jag syftar. I ett mer naturnära samhälle än vårt hade dessa ofantliga mängder prima fritt strövande hyperekologiskt kött i första hand uppfattats som en tillgång och inte belastning.
Visst jagas de, men inte tillräckligt för att hålla jämna steg med den explosionsartade tillväxten. Stammen har gått från noll till 150000 på några årtionden och kommer snart att ha passerat älgen. En sugga kan få upp till tio kultingar och de enda naturliga fienderna är varg och björn.
Egentligen har det omstridda djuret en 8000-årig historia i vårt land. Men periodvis har vildsvinet varit utrotat och så sent som 1980 förklarades det av riksdagen som icke önskvärt i den svenska faunan. Ett antal inhägnade djur hade då smitit och börjat sprida sig i de sörmländska skogarna.
Åtta år senare revs detta beslut upp och nu förekommer detta skygga nattdjur – som kan känna vittringen av en människa på flera hundra meters håll – i stora delar av Syd- och Mellansverige.
Precis som på kontinenten alltså. Men där betraktas vildsvinsköttet i många kök – i synnerhet det korsikanska – som en delikatess.
Så varför hamnar det så sällan på våra tallrikar? När såg du en vildsvinsstek på Ica eller på kvarterskrogens meny?
I Kronobergs län har bönder och jägare gått samman för att informera allmänheten om finessen med att äta vildsvin. Vid den stora matmässan i Växjö i början av september, som besöktes av 30000 personer, var smakproven på detta hittills så ovanliga köttslag en av de mest populära programpunkterna.
Om folk får smak för vildsvin – som har en annan struktur och är smakrikare än tamgrisens – ökar även handelns och restaurangernas intresse. Då kommer fler djur att skjutas och färre människor att skadas i viltolyckor.
Och med lite tur sjunker importen av den billiga danska fläskfilén.
8 december 2011 kl 18:06, uppdaterad: 8 december 2011 kl 20:12
Mats-Eric Nilsson SVD
Den snabbt växande vildsvinsstammen uppfattas som ett allvarligt samhällsproblem. Varför är det så få som ser den som en tillgång?
Inte heller journalister är mer än människor och vi tänker gärna i samma banor som vi gjort förut. En nyhetsredaktion hamnar därför lätt i väl inkörda spår, som sällan korsar varandra.
Ena dagen:
Nya avslöjanden om upprörande vanvård av grisar i de stora djurfabriker som sprutar ur sig lågpriskött.
Artikeln fortsätter...
Den andra:
Nya rapporter om hur den ökande vildsvinsstammen förstör markerna för bönder och villaägare.
Svinet som både offer och gärningsman. Och framförallt som ett problem. Tänk om de båda nyhetsspåren skulle kunna kombineras något sätt.
Svensken vill äta gris, men mår dåligt av att se de skakiga filmerna på sjuka djur som trampar ihjäl varandra i jättelika anläggningar. Samtidigt bökar tiotusentals fritt strövande svin sönder åkrar och trädgårdar.
Om du är köttätare inser du möjligen vart jag syftar. I ett mer naturnära samhälle än vårt hade dessa ofantliga mängder prima fritt strövande hyperekologiskt kött i första hand uppfattats som en tillgång och inte belastning.
Visst jagas de, men inte tillräckligt för att hålla jämna steg med den explosionsartade tillväxten. Stammen har gått från noll till 150000 på några årtionden och kommer snart att ha passerat älgen. En sugga kan få upp till tio kultingar och de enda naturliga fienderna är varg och björn.
Egentligen har det omstridda djuret en 8000-årig historia i vårt land. Men periodvis har vildsvinet varit utrotat och så sent som 1980 förklarades det av riksdagen som icke önskvärt i den svenska faunan. Ett antal inhägnade djur hade då smitit och börjat sprida sig i de sörmländska skogarna.
Åtta år senare revs detta beslut upp och nu förekommer detta skygga nattdjur – som kan känna vittringen av en människa på flera hundra meters håll – i stora delar av Syd- och Mellansverige.
Precis som på kontinenten alltså. Men där betraktas vildsvinsköttet i många kök – i synnerhet det korsikanska – som en delikatess.
Så varför hamnar det så sällan på våra tallrikar? När såg du en vildsvinsstek på Ica eller på kvarterskrogens meny?
I Kronobergs län har bönder och jägare gått samman för att informera allmänheten om finessen med att äta vildsvin. Vid den stora matmässan i Växjö i början av september, som besöktes av 30000 personer, var smakproven på detta hittills så ovanliga köttslag en av de mest populära programpunkterna.
Om folk får smak för vildsvin – som har en annan struktur och är smakrikare än tamgrisens – ökar även handelns och restaurangernas intresse. Då kommer fler djur att skjutas och färre människor att skadas i viltolyckor.
Och med lite tur sjunker importen av den billiga danska fläskfilén.
8 december 2011 kl 18:06, uppdaterad: 8 december 2011 kl 20:12
Mats-Eric Nilsson SVD
onsdag 7 december 2011
Vildsvinskrock slutar i tinget
MARIEHOLM. Mitt i natten och strax innan Bialitt krockade den 48-årige bilisten med ett vildsvin. Han åtalas nu för att inte omedelbart ha anmält kollisionen för polisen.
Det var i mitten av juni som mannen skulle köra hem från Marieholm till bostaden i Röstånga.
Klockan var 04-04.30 och mannen såg att ett par vildsvin plötsligt tog sig ut på vägen.
Han väjde för det första, men kunde inte undvika det andra.
Det träffade bilens front, och bilen fick omfattande plåtskador. Mannen har i polisförhör berättat att han steg ur sitt fordon och gick fram och kontrollerade vildsvinet. Det låg i diket.
Han bedömdet att djuret var dött, gick tillbaka till sin bil och fortsatte färden hemåt.
Men det var en hyrbil han körde, och när han skulle lämna tillbaka den på Statoil morgonen därpå krävde de att han polisanmälde krocken.
Det var när han gjorde anmälan som han blev brottsmisstänkt. Rubriceringen som polisen anmäler är brott mot jaktlagen.
Man är vid en krock med vilt inte bara skyldig att omedelbart kontakta polis, utan ska också se till att märka ut platsen så att inringda skyddsjägare har något att utgå för när de tar upp jakten på ett skadat djur som måste avlivas.
48-åringen har i förhören sagt att han kände till anmälningsplikten men trodde att den gällde bara när djuret levde.
Det visade sig senare att vildsvinet fortfarande hade varit vid liv. Det hittades morgonen efter avlidit på en åker en bit från diket där det hamnat omedelbart efter sammanstötningen.
Av Lennart Andersson Skånskan 6 DECEMBER 17.13 2011-12-06
Det var i mitten av juni som mannen skulle köra hem från Marieholm till bostaden i Röstånga.
Klockan var 04-04.30 och mannen såg att ett par vildsvin plötsligt tog sig ut på vägen.
Han väjde för det första, men kunde inte undvika det andra.
Det träffade bilens front, och bilen fick omfattande plåtskador. Mannen har i polisförhör berättat att han steg ur sitt fordon och gick fram och kontrollerade vildsvinet. Det låg i diket.
Han bedömdet att djuret var dött, gick tillbaka till sin bil och fortsatte färden hemåt.
Men det var en hyrbil han körde, och när han skulle lämna tillbaka den på Statoil morgonen därpå krävde de att han polisanmälde krocken.
Det var när han gjorde anmälan som han blev brottsmisstänkt. Rubriceringen som polisen anmäler är brott mot jaktlagen.
Man är vid en krock med vilt inte bara skyldig att omedelbart kontakta polis, utan ska också se till att märka ut platsen så att inringda skyddsjägare har något att utgå för när de tar upp jakten på ett skadat djur som måste avlivas.
48-åringen har i förhören sagt att han kände till anmälningsplikten men trodde att den gällde bara när djuret levde.
Det visade sig senare att vildsvinet fortfarande hade varit vid liv. Det hittades morgonen efter avlidit på en åker en bit från diket där det hamnat omedelbart efter sammanstötningen.
Av Lennart Andersson Skånskan 6 DECEMBER 17.13 2011-12-06
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
