Samarbete över hela socknen ska minska skador av vildsvin

Smålandsposten Växjö 19 oktober 2011

Samarbete ger Lars Strömgren, till vänster, som brukar omkring 40 hektar åker och jägaren Fredrik Samuelsson hopp om att skadorna på åkrarna ska minska.

– Eftersom jag inte jagar själv får jag påverka på andra sätt. Om samverkan med jägarna kan se till att det inte blir så stora skador är det absolut värt ett försök, säger Lars Strömgren, lantbrukare med ekologisk produktion av spannmål och potatis på Kråkenäs Södregård.
– När vildsvinen nu är här för att stanna ska stammen förvaltas så att inte skadorna blir så stora. Vildsvinen är en resurs men det är inte roligt om olika intressen är oense. Det gäller att hitta balansen, säger Fredrik Samuels- son, jägare och boende i Kråkenäs.
De representerar två olika intressen som ska enas om en förvaltningsplan där kommunikation och samverkan är nyckelord. Området som ska omfattas av vildsvinsförvaltningsområdet är omkring 8 000 hektar.
– Ansvaret ska fördelas tydligare än tidigare. Den som brukar jorden ska identifiera skadorna och försöka förebereda jakt, till exempel genom att röja skjutstråk. Sedan ska det alltid finnas någon att vända sig till, oftast jakträttsinnehavaren, som är skyldig att åtgärda problemet. Om denne inte har möjlighet ska det alltid finns en jourjägare med eftersökshund tillgänglig, förklarar Fredrik Samuelsson.
–Ingen lantbrukare ska behöva känna att det inte finns hjälp att få om det är mycket skador. Det ska kännas enkelt och meningsfullt, säger han.
En viktig del är också att försöka få kontroll över åtling och utfodring vilket kan vara nog så viktigt när en del fastigheter är små och matställen kan ligga tät.
– På foderplatserna får inga djur skjutas. De används för att hålla grisarna borta från åkrarna de tider på året när grödorna är som mest attraktiva, som när vetet nått mjölkningsstadiet och blivit oemotståndligt för grisarna, säger Fredrik Samuelsson.
Inhämtning och spridande av kunskap ingår i planen. Dit hör bland annat att veta hur stor stam som finns att förvalta. Svaret ska fås via inventeringar på vårvintern genom räkning vid åtalarna.
Lars Strömgren tror att de flesta berörda vill var med:
– Det är bättre att prata med varandra och komma överens för att de ska bli ordning på torpet. Till en början handlar det ju om rekommendationer. Det bygger på frivillighet.
Själv blev han inspirerad till att ta initiativet när han var på en föreläsning och fick höra hur de klarat vildsvinsproblemen i Halland genom samverkan. Det var för några år sedan när vildsvinen just hade etablerat sig på allvar i landskapet norr om Växjö.
– Det nog svårare här med många mindre åkrar och skog om vartannat, men de hade tio års erfarenhet av att samarbete lönar sig. Minst en gång om året är det tänkt att vi ska träffas för att sträva mot samma mål, säger Lars Strömgren.
Det har också visat sig på andra håll att det går att hålla stammen på en viss nivå
Den 24 oktober ska det hållas upptaktsmöte i Gårdsby då styrelse ska väljas och stadgar antas.