Smålandsposten Växjö 19 oktober 2011
Samarbete ger Lars Strömgren, till vänster, som brukar omkring 40 hektar åker och jägaren Fredrik Samuelsson hopp om att skadorna på åkrarna ska minska.
– Eftersom jag inte jagar själv får jag påverka på andra sätt. Om samverkan med jägarna kan se till att det inte blir så stora skador är det absolut värt ett försök, säger Lars Strömgren, lantbrukare med ekologisk produktion av spannmål och potatis på Kråkenäs Södregård.
– När vildsvinen nu är här för att stanna ska stammen förvaltas så att inte skadorna blir så stora. Vildsvinen är en resurs men det är inte roligt om olika intressen är oense. Det gäller att hitta balansen, säger Fredrik Samuels- son, jägare och boende i Kråkenäs.
De representerar två olika intressen som ska enas om en förvaltningsplan där kommunikation och samverkan är nyckelord. Området som ska omfattas av vildsvinsförvaltningsområdet är omkring 8 000 hektar.
– Ansvaret ska fördelas tydligare än tidigare. Den som brukar jorden ska identifiera skadorna och försöka förebereda jakt, till exempel genom att röja skjutstråk. Sedan ska det alltid finnas någon att vända sig till, oftast jakträttsinnehavaren, som är skyldig att åtgärda problemet. Om denne inte har möjlighet ska det alltid finns en jourjägare med eftersökshund tillgänglig, förklarar Fredrik Samuelsson.
–Ingen lantbrukare ska behöva känna att det inte finns hjälp att få om det är mycket skador. Det ska kännas enkelt och meningsfullt, säger han.
En viktig del är också att försöka få kontroll över åtling och utfodring vilket kan vara nog så viktigt när en del fastigheter är små och matställen kan ligga tät.
– På foderplatserna får inga djur skjutas. De används för att hålla grisarna borta från åkrarna de tider på året när grödorna är som mest attraktiva, som när vetet nått mjölkningsstadiet och blivit oemotståndligt för grisarna, säger Fredrik Samuelsson.
Inhämtning och spridande av kunskap ingår i planen. Dit hör bland annat att veta hur stor stam som finns att förvalta. Svaret ska fås via inventeringar på vårvintern genom räkning vid åtalarna.
Lars Strömgren tror att de flesta berörda vill var med:
– Det är bättre att prata med varandra och komma överens för att de ska bli ordning på torpet. Till en början handlar det ju om rekommendationer. Det bygger på frivillighet.
Själv blev han inspirerad till att ta initiativet när han var på en föreläsning och fick höra hur de klarat vildsvinsproblemen i Halland genom samverkan. Det var för några år sedan när vildsvinen just hade etablerat sig på allvar i landskapet norr om Växjö.
– Det nog svårare här med många mindre åkrar och skog om vartannat, men de hade tio års erfarenhet av att samarbete lönar sig. Minst en gång om året är det tänkt att vi ska träffas för att sträva mot samma mål, säger Lars Strömgren.
Det har också visat sig på andra håll att det går att hålla stammen på en viss nivå
Den 24 oktober ska det hållas upptaktsmöte i Gårdsby då styrelse ska väljas och stadgar antas.
onsdag 19 oktober 2011
tisdag 11 oktober 2011
Sötsaker påverkar vildsvinens könsmognad
2011-10-11
SÖDRA SVERIGE (JJ) Länsstyrelsens naturskyddsenhet försöker uppmana de som utfodrar vildsvin i södra Sverige att inte ge vildsvinen sötsaker. Detta på grund av att vildsvinen tidigare blir könsmogna av sockret.
Många ägnar sig i södra Sverige åt att utfodra vildsvin, dels som viltvård under vintern men även ut jaktlig synpunkt. Nu uppmanar dock länsstyrelsens naturskyddsenhet att inte ge vildsvinen sötsaker eftersom sockret gör dem könsmogna tidigare.
Med fler könsmogna vildsvin tidigare ökar risken för en explosion av vildsvinsstammen vilket man vill undvika. Framförallt med tanke på att vildsvinen allt oftare blir föremål för viltolyckor i södra Sverige.
Förra året sköts det färre vildsvin
2011-10-11
RIKS(JJ). Förra året sköts det 13 procent färre vildsvin i landet, jämfört med året innan. Det här rapporterar tidningen Land Lantbruk & Skogsland som tagit del av Jägareförbundets avskjutningsstatistik.
På Jägareförbundet tror man att de senaste kalla vintrarna, med mycket snö, är förklaringen.
– Den här minskningen är bara en respit för markägarna. Får vi en eller två normala vintrar i Sydsverige så kommer vi nog se att tillväxten av vildsvinsstammen tar fart igen, säger Göran Bergqvist, klövviltskonsulent på Jägareförbundet, till Land Lantbruk & Skogsland.
I några områden fälldes det dock fler djur än tidigare, bland annat i Dalarna där avskjutningen ökade med 70 procent. Och i Västmanland ökade avskjutningen med 54 procent.
tisdag 4 oktober 2011
Moderat vill ha mer vildsvinsjakt och utökad vapengarderob
STOCKHOLM (JJ) Moderaten Sten Bergheden har i två olika motioner till riksdagen föreslagit ökad avskjutning av vildsvin och en utökad vapengarderob från sex till åtta vapen.
Bakgrunden till Berghedens förslag ligger i Livsmedelsverkets rekommendation om ett tiotal nya föreskrifter som snarare kommer innebära extraarbete för vildsvinsjägarna än de lättnader som utlovats. Bergheden är rädd att utökade föreskrifter kring hanteringen av vildsvinskött kommer att innebära att fler avstår vildsvinsjakten och att beståndet på grund av det sprider sig utom kontroll.
Bergheden beskriver att skadorna på lantbruket orsakade av vildsvin ökar och att man behöver se över jaktreglerna för att kunna öka avskjutningen. Bergheden uttrycker klart att "kraftfullare åtgärder behövs för att reglera vildsvinsstammen effektivt. Det bör därför göras en översyn av möjligheten till ökad jakt på vildsvin."
Bergheden efterlyser också en förenkling av reglerna kring hanteringen av vildsvinsprodukter för att främja att fler vill jaga vildsvin.
Samtidigt har Sten Bergheden lagt ytterligare en motion med jaktanknytning. Bergheden vill se att jägare får utökade möjligheter till en större vapengarderob med åtta vapen, istället för dagens begränsning på sex vapen.
Bergheden beskriver att: "Efter att ha tagit jägarexamen får en jägare möjlighet att skaffa upp till sex vapen, vilket är fullt tillräckligt för de flesta. Men efter en tid vill många utöka sin vapengarderob med något vapen för till exempel en speciell jaktform eller jaktbyte - det kan handla om ett extra vapen för vildsvin eller någon speciell kaliber för björn- eller älgjakt. Många ärver också vapen som kanske betytt mycket för någon i många år och det kan därför kännas värdefullt att låta det gå vidare i familjen. Kunniga, erfarna och ansvarsfulla jägare bör få möjlighet att utöka sin vapengarderob om behov finns. Möjligheten till att jägare som haft jägarexamen i minst fem år och inte haft några anmärkningar kan utöka sin vapengarderob till åtta vapen bör därför ses över."
2011-10-03 JJ
Bakgrunden till Berghedens förslag ligger i Livsmedelsverkets rekommendation om ett tiotal nya föreskrifter som snarare kommer innebära extraarbete för vildsvinsjägarna än de lättnader som utlovats. Bergheden är rädd att utökade föreskrifter kring hanteringen av vildsvinskött kommer att innebära att fler avstår vildsvinsjakten och att beståndet på grund av det sprider sig utom kontroll.
Bergheden beskriver att skadorna på lantbruket orsakade av vildsvin ökar och att man behöver se över jaktreglerna för att kunna öka avskjutningen. Bergheden uttrycker klart att "kraftfullare åtgärder behövs för att reglera vildsvinsstammen effektivt. Det bör därför göras en översyn av möjligheten till ökad jakt på vildsvin."
Bergheden efterlyser också en förenkling av reglerna kring hanteringen av vildsvinsprodukter för att främja att fler vill jaga vildsvin.
Samtidigt har Sten Bergheden lagt ytterligare en motion med jaktanknytning. Bergheden vill se att jägare får utökade möjligheter till en större vapengarderob med åtta vapen, istället för dagens begränsning på sex vapen.
Bergheden beskriver att: "Efter att ha tagit jägarexamen får en jägare möjlighet att skaffa upp till sex vapen, vilket är fullt tillräckligt för de flesta. Men efter en tid vill många utöka sin vapengarderob med något vapen för till exempel en speciell jaktform eller jaktbyte - det kan handla om ett extra vapen för vildsvin eller någon speciell kaliber för björn- eller älgjakt. Många ärver också vapen som kanske betytt mycket för någon i många år och det kan därför kännas värdefullt att låta det gå vidare i familjen. Kunniga, erfarna och ansvarsfulla jägare bör få möjlighet att utöka sin vapengarderob om behov finns. Möjligheten till att jägare som haft jägarexamen i minst fem år och inte haft några anmärkningar kan utöka sin vapengarderob till åtta vapen bör därför ses över."
2011-10-03 JJ
onsdag 28 september 2011
Potatisodlare anklagar jägare!
Säffle (JJ) Potatisodlaren Lars Björsell i Säffle anklagar en jägare för att plantera ut vildsvin illegalt.
Det är potatisodlaren Lars Björsell, som påstår att han med säkerhet vet att jägare har satt ut stora kullar med vildsvin i trakten under 2000-talet. Utsättningarna ska ha skett vid Värmlandsnäs 2004, vid Skönnebol 2005 och vid Valnäs 2007, uppger tidningen ATL.
Lars Björsell känner till att det handlat om 15 till 20 djur vid varje utplantering.
– Tama och inte det minsta skygga djur. En gång observerades en gris som precis satts ut, den hade kutterspån kvar i borsten från hästtransporten den kom i, berättar han för ATL.
Jägareförbundet i Värmland fördömer illegal utplantering av vildsvin.
Jaktjournalen 2011-09-27
Det är potatisodlaren Lars Björsell, som påstår att han med säkerhet vet att jägare har satt ut stora kullar med vildsvin i trakten under 2000-talet. Utsättningarna ska ha skett vid Värmlandsnäs 2004, vid Skönnebol 2005 och vid Valnäs 2007, uppger tidningen ATL.
Lars Björsell känner till att det handlat om 15 till 20 djur vid varje utplantering.
– Tama och inte det minsta skygga djur. En gång observerades en gris som precis satts ut, den hade kutterspån kvar i borsten från hästtransporten den kom i, berättar han för ATL.
Jägareförbundet i Värmland fördömer illegal utplantering av vildsvin.
Jaktjournalen 2011-09-27
torsdag 22 september 2011
Svinen har upptäckt golfens tjusning
Karlstad. Golfbanan i Deje i Värmland är sig inte lik längre. En vildsvinssugga har upptäckt greenernas lockelse och hon har tagit barnen med sig. Suggan och kultingarna, fyra-fem stycken, har bökat upp stora delar av fairway på tre av hålen, uppger Nya Wermlands-Tidningen.
Grisarna jobbar på natten, på dagen kommer det folk och lägger tuvorna till rätta, så gott det nu går.
Två lösningar finns - elstängsel eller jakt. Klubben har redan pratat med jägarna.
Publicerad: 2011-09-22 Aftonbladet
Grisarna jobbar på natten, på dagen kommer det folk och lägger tuvorna till rätta, så gott det nu går.
Två lösningar finns - elstängsel eller jakt. Klubben har redan pratat med jägarna.
Publicerad: 2011-09-22 Aftonbladet
måndag 12 september 2011
Vilda svin grisar till det
Allt fler som störs av vildsvin hör av sig till kommunen.
– Elstängsel är det enda som hjälper, säger Osborn Stockelberg på Jägareförbundet Kungsbacka.
Fakta
Vildsvin
Är vanligast i södra och sydöstra Sverige. Det finnas omkring 150 000 djur i landet.
Får jagas från 16 april till 15 februari. Årsungar får jagas året runt men suggor och kultingar är fredade.
Osborns bästa tips
“Sätt upp elstängsel runt tomten. Det är det enda som håller grisarna borta.”
”Vildsvin är fredliga och skygga djur normalt. Hundar kan dock få dem att ilskna till. ”Möter man ett vildsvin ska man ta det lugnt, man kan ropa och vifta med armarna för att göra djuret uppmärksamt på att man är där. Helst ska man vända på klacken och gå.”
På Kungsbacka kommun har man noterat en ökning av antalet vildsvinsrelaterade skrivelser och samtal.
– Det handlar exempelvis om uppbökade trädgårdar, eller om folk som är rädda för att djuren ska bli aggressiva och vill veta hur de ska bete sig, säger kommunekolog Anders Gustafsson.
Det är vanligt att folk hör av sig från Vallda och Släp men på senare tid har även boende från kustbandet som exempelvis Malevik ringt in till kommunen.
– Vi vet att det finns flockar i de områdena. Vildsvin finns även i Gällinge, Förlanda och Idala men att djuren finns blir mer påtagligt i tätbebyggda områden, säger Anders Gustafsson.
Kommunen har inget ansvar för att hålla vildsvinspopulationen på en balanserad nivå. Det är jakträttsinnehavarens och de lokala viltvårdskretsarnas uppgift. Osborn Stockelberg på Jägareförbundet i Kungsbacka tror dock inte att antalet vildsvin har ökat de senaste åren.
– Stammen blir hela tiden större. Men de senaste åren har den legat på en ganska konstant nivå på grund av de kalla vintrarna som har tagit många kultingar. Hade de blivit fler hade vi sett det i viltolycksstatistiken, säger han.
Osborn Stockelberg tror att den ökade oron beror på att flockarna flyttar på sig. De kan ha blivit störda, antingen av en hund eller att ett djur i flocken skjutits.
Lokala Jägareförbundet hjälper till i möjligaste mån med att skjuta enstaka individer eller skrämma bort svinen. Men det är inte helt okomplicerat eftersom jägare inte får skjuta hur som helst i tätbebyggt område.
– Det är också viktigt att man inte skjuter ledarsuggan. När hon dör förvandlas flocken till ett gäng orädda huliganer som bökar upp trädgårdar, säger Osborn Stockelberg.
Sanna Larsson
0303-20 68 07
sanna.larsson@gp.se
– Elstängsel är det enda som hjälper, säger Osborn Stockelberg på Jägareförbundet Kungsbacka.
Fakta
Vildsvin
Är vanligast i södra och sydöstra Sverige. Det finnas omkring 150 000 djur i landet.
Får jagas från 16 april till 15 februari. Årsungar får jagas året runt men suggor och kultingar är fredade.
Osborns bästa tips
“Sätt upp elstängsel runt tomten. Det är det enda som håller grisarna borta.”
”Vildsvin är fredliga och skygga djur normalt. Hundar kan dock få dem att ilskna till. ”Möter man ett vildsvin ska man ta det lugnt, man kan ropa och vifta med armarna för att göra djuret uppmärksamt på att man är där. Helst ska man vända på klacken och gå.”
På Kungsbacka kommun har man noterat en ökning av antalet vildsvinsrelaterade skrivelser och samtal.
– Det handlar exempelvis om uppbökade trädgårdar, eller om folk som är rädda för att djuren ska bli aggressiva och vill veta hur de ska bete sig, säger kommunekolog Anders Gustafsson.
Det är vanligt att folk hör av sig från Vallda och Släp men på senare tid har även boende från kustbandet som exempelvis Malevik ringt in till kommunen.
– Vi vet att det finns flockar i de områdena. Vildsvin finns även i Gällinge, Förlanda och Idala men att djuren finns blir mer påtagligt i tätbebyggda områden, säger Anders Gustafsson.
Kommunen har inget ansvar för att hålla vildsvinspopulationen på en balanserad nivå. Det är jakträttsinnehavarens och de lokala viltvårdskretsarnas uppgift. Osborn Stockelberg på Jägareförbundet i Kungsbacka tror dock inte att antalet vildsvin har ökat de senaste åren.
– Stammen blir hela tiden större. Men de senaste åren har den legat på en ganska konstant nivå på grund av de kalla vintrarna som har tagit många kultingar. Hade de blivit fler hade vi sett det i viltolycksstatistiken, säger han.
Osborn Stockelberg tror att den ökade oron beror på att flockarna flyttar på sig. De kan ha blivit störda, antingen av en hund eller att ett djur i flocken skjutits.
Lokala Jägareförbundet hjälper till i möjligaste mån med att skjuta enstaka individer eller skrämma bort svinen. Men det är inte helt okomplicerat eftersom jägare inte får skjuta hur som helst i tätbebyggt område.
– Det är också viktigt att man inte skjuter ledarsuggan. När hon dör förvandlas flocken till ett gäng orädda huliganer som bökar upp trädgårdar, säger Osborn Stockelberg.
Sanna Larsson
0303-20 68 07
sanna.larsson@gp.se
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)