Hittills i juli har 31 döda vildsvin påträffats längs stränderna i Bretagne.
”Kan döda en människa inom loppet av några minuter”
En mystisk mördaralg sprider skräck längs den franska Atlantkusten.
Mängder av döda vildsvin har hittats på stränderna och i vattnet.
Nu varnas invånare och turister från att besöka vissa stränder i Bretagne.
En blågrön alg som flyter i land och som i förruttnelsestadiet ger i från sig giftiga gaser utpekas som boven i dramat.
– Det är en verkligt giftig gas som luktar som ruttna ägg, säger marinbiologen Alain Menesguen i Bretagne, det värst drabbade området.
– Den attackerar andningssystemet och kan döda ett djur eller en människa inom loppet av några minuter.
31 döda vildsvin
Det var döda vildsvin som drog i gång larmet.
Bara under juli månad har 31 döda vildsvin påträffats längs stränder eller ute i vattnet i turistpopulära Bretagne.
En teori är att de vildsvin som hittats ute i vattnet har druckit av vattnet och därmed fått i sig giftig gas från algerna.
– De var inte sjuka och de dog inte av drunkning, säger Philippe De Gestas vid den lokala polisen.
Varnar för stränderna
Jean-Pierre Briens, borgmästare i Morieux där flest döda vildsvin påträffats, varnar nu besökare för att besöka stränderna.
– Vi är mycket oroade för hälsoriskerna för strandbesökare här runt omkring.
Myndigheterna arbetar samtidigt med att försöka frakta bort de förruttnade algerna från stränderna.
Det är inte ett helt riskfritt arbete. 2009 dog en man medan han jobbade i just det syftet. En häst föll också offer för alggaserna.
De döda vildsvinen ska obduceras för att fastställa vilken sorts gift som dödade dem.
Leif-Åke Josefsson Aftonbladet 2011-07-28
lördag 30 juli 2011
måndag 11 juli 2011
Färre vildsvin efter stränga vintrar
Kalmar län
Publicerat: kl 05:34, Nyheter P4 KalmarKommentera Dela
En vildsvinsgalt orsakade benskada. Arkivfoto: Scanpix Vildsvinsstammen som ställer till problem för främst lantbrukare har minskat rejält det senaste året. Två stränga vintrar, men även att jägarna skjuter alltfler vildsvin, är de främsta orsakerna.
"Markägarna ser inte lika många skador"Vildsvinen har minskat senaste året. (6:08)
Vildsvinsstammen som ställer till problem för främst lantbrukare har minskat rejält det senaste året. Två stränga vintrar men även att jägarna skjuter fler, är de främsta orsakerna, det säger Elias Turesson, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet Syd. Reporter Therese Gabrielsson 2011-07-05
Tisdag 05 juli 2011 kl 12:39 (Nyheter P4 Kronoberg)
– Det har ju varit stränga vintrar med kyla och fuktigt väder, det tål inte djur, de får lätt lunginflammation och sådana saker. De har också svårare att få tag i mat, säger Elias Turesson, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet Syd.
Men det är inte enbart kylan som varit ogynnsam för vildsvinen. Eftersom vi haft vildsvin i snart 15 års tid, har jägarna blivit mer effektiva i sin jakt.
– Nu har man börjat förstå hur vildsvinen fungerar och hur man kan lägga upp jakten så att man kan kontrollera och hålla stammen på en mer lämplig nivå.
Hur vet man att stammen minskat?
– Dels genom att markägare säger att de uppfattar att det inte finns lika många vildsvin längre och att skadorna på många håll gått ner. Men vi ser det också i vår avskjutningsstatistik, föregående jaktsäsong låg vi på sju vildsvin per 1 000 hektar i avskjutning i länet, det ska jämföras med tio året innan.
Men däremot tror Elias Turesson inte att minskningen kommer att hålla i sig.
– I nuläget ser vi många kultingar och det ser ut att vara stora fina kullar. Så att det skulle vara en trend att det går neråt nu, det tror jag inte.
Kan jägarna göra ännu mer för att få ner stammen ytterligare?
– Främst handlar det om att lägga skadenivån på en rimlig nivå för lantbruket. Det har inte så stor betydelse hur många vildsvin vi har, utan det handlar om hur skadebilden ser ut.
Han säger att man måste samverka inom områdena. Vi propagerar just nu att all jakt ska bedrivas på åkermark mellan april fram till september för det är där vi inte vill ha vildsvinen.
– Jägarna kommer att behöva jaga vildsvin vare sig de vill eller inte och då ska den jakten bedrivas på åkermark.
Och rådjuren är lite en förlorare i jämförelse med vildsvinen menar Elias Turesson. Vintrarna är tuffa för rådjuren samtidigt som vildsvinen får fler ungar per hona. Vi skjuter allt fler vildsvin och vi får ett allt högre rovdjurstryck i södra Sverige av till exempel lo och varg.
– Jag tror att det är en trend att vi kommer få skjuta mycket mer vildsvin. Det kommer bli det vanligaste jaktviltet för jägarna i framtiden.
Vad gör man med köttet från ett vildsvin?
– Man äter det. Det är ett delikat kött. Personligen anser jag att det är det bästa av allt viltskött.
Man har försökt att jobba för att jägare ska kunna avsätta kött till privatpersoner på ett lite enklare sätt. Idag är det ganska komplicerat att få lämna ut vildsvinskött.
– Vi vill gärna att vildsvinsköttet blir tillgängligt för alla eftersom det är otroligt gott, speciellt att grilla nu på sommaren.
Therese Gabrielsson
therese.gabrielsson@sverigesradio.se
Publicerat: kl 05:34, Nyheter P4 KalmarKommentera Dela
En vildsvinsgalt orsakade benskada. Arkivfoto: Scanpix Vildsvinsstammen som ställer till problem för främst lantbrukare har minskat rejält det senaste året. Två stränga vintrar, men även att jägarna skjuter alltfler vildsvin, är de främsta orsakerna.
"Markägarna ser inte lika många skador"Vildsvinen har minskat senaste året. (6:08)
Vildsvinsstammen som ställer till problem för främst lantbrukare har minskat rejält det senaste året. Två stränga vintrar men även att jägarna skjuter fler, är de främsta orsakerna, det säger Elias Turesson, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet Syd. Reporter Therese Gabrielsson 2011-07-05
Tisdag 05 juli 2011 kl 12:39 (Nyheter P4 Kronoberg)
– Det har ju varit stränga vintrar med kyla och fuktigt väder, det tål inte djur, de får lätt lunginflammation och sådana saker. De har också svårare att få tag i mat, säger Elias Turesson, jaktvårdskonsulent på Jägareförbundet Syd.
Men det är inte enbart kylan som varit ogynnsam för vildsvinen. Eftersom vi haft vildsvin i snart 15 års tid, har jägarna blivit mer effektiva i sin jakt.
– Nu har man börjat förstå hur vildsvinen fungerar och hur man kan lägga upp jakten så att man kan kontrollera och hålla stammen på en mer lämplig nivå.
Hur vet man att stammen minskat?
– Dels genom att markägare säger att de uppfattar att det inte finns lika många vildsvin längre och att skadorna på många håll gått ner. Men vi ser det också i vår avskjutningsstatistik, föregående jaktsäsong låg vi på sju vildsvin per 1 000 hektar i avskjutning i länet, det ska jämföras med tio året innan.
Men däremot tror Elias Turesson inte att minskningen kommer att hålla i sig.
– I nuläget ser vi många kultingar och det ser ut att vara stora fina kullar. Så att det skulle vara en trend att det går neråt nu, det tror jag inte.
Kan jägarna göra ännu mer för att få ner stammen ytterligare?
– Främst handlar det om att lägga skadenivån på en rimlig nivå för lantbruket. Det har inte så stor betydelse hur många vildsvin vi har, utan det handlar om hur skadebilden ser ut.
Han säger att man måste samverka inom områdena. Vi propagerar just nu att all jakt ska bedrivas på åkermark mellan april fram till september för det är där vi inte vill ha vildsvinen.
– Jägarna kommer att behöva jaga vildsvin vare sig de vill eller inte och då ska den jakten bedrivas på åkermark.
Och rådjuren är lite en förlorare i jämförelse med vildsvinen menar Elias Turesson. Vintrarna är tuffa för rådjuren samtidigt som vildsvinen får fler ungar per hona. Vi skjuter allt fler vildsvin och vi får ett allt högre rovdjurstryck i södra Sverige av till exempel lo och varg.
– Jag tror att det är en trend att vi kommer få skjuta mycket mer vildsvin. Det kommer bli det vanligaste jaktviltet för jägarna i framtiden.
Vad gör man med köttet från ett vildsvin?
– Man äter det. Det är ett delikat kött. Personligen anser jag att det är det bästa av allt viltskött.
Man har försökt att jobba för att jägare ska kunna avsätta kött till privatpersoner på ett lite enklare sätt. Idag är det ganska komplicerat att få lämna ut vildsvinskött.
– Vi vill gärna att vildsvinsköttet blir tillgängligt för alla eftersom det är otroligt gott, speciellt att grilla nu på sommaren.
Therese Gabrielsson
therese.gabrielsson@sverigesradio.se
fredag 8 juli 2011
Tillåter löshundsjakt på vildsvin i juli
Lösa hundar får användas för att jaga och skrämma bort vildsvin som orsakar stora skador i ett vetefält för en lantbrukare i Hallsberg.
Det är länsstyrelsen i Örebro län som beslutat om ett undantag från förbundet att hålla sin hund kopplad den här tiden på året.
Hund får endast hållas lös på fält med oskördad gröda på fastigheten i syfte att bedriva skyddsjakt efter vildsvin eller mota vildsvin för att förebygga skada på grödan. Skrämseleffekt på vildsvinen ska eftersträvas, manar länsstyrelsen.
Jakt eller motning av vildsvin med hund får genomföras vid högst fem tillfällen fram till och med den 31 juli, endast hundar som är särskilt tränade för jakt efter vildsvin får användas och hundarna ska bära munkorg, enligt beslutet.
Skapad 2011-07-08 Skribent: Olle Olsson Svensk Jakt
Det är länsstyrelsen i Örebro län som beslutat om ett undantag från förbundet att hålla sin hund kopplad den här tiden på året.
Hund får endast hållas lös på fält med oskördad gröda på fastigheten i syfte att bedriva skyddsjakt efter vildsvin eller mota vildsvin för att förebygga skada på grödan. Skrämseleffekt på vildsvinen ska eftersträvas, manar länsstyrelsen.
Jakt eller motning av vildsvin med hund får genomföras vid högst fem tillfällen fram till och med den 31 juli, endast hundar som är särskilt tränade för jakt efter vildsvin får användas och hundarna ska bära munkorg, enligt beslutet.
Skapad 2011-07-08 Skribent: Olle Olsson Svensk Jakt
torsdag 7 juli 2011
Vildsvinen närmar sig Lund
Klicka på bilden så blir den större!! Från Skånska Dagbladet den 2011-07-06.
tisdag 28 juni 2011
Gles trafik överrumplar svin
Klicka på bilden så blir den större!! Från Sydsvenskan den 28 juni 2011.
lördag 18 juni 2011
Vildsvinsstammen minskar
Två hårda vintrar och ökat jakttryck verkar ha fått effekt på den svenska vildsvinsstammen, som minskade i fjol och ser ut att fortsätta minska i år, enligt Jägareförbundet.
Utvecklingen för vildsvinsstammen i Sverige ser ut att ha nått ett trendbrott. Förra året minskade den med omkring 21 procent, enligt Jägareförbundets uppskattningar. Den utvecklingen ser ut att fortsätta i år, då antalet vidsvin minskat med runt 8 procent, berättar Jägareförbundets biträdande riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné:
– Men vildsvinsstammens utveckling varierar stort på olika håll i landet. Det finns områden där den ökar rejält, påpekar Daniel Ligné.
De två senaste vintrarna, som varit både kalla och snörika, är sannolikt en viktig faktor som begränsat vildsvinsstammens tillväxt, säger Daniel Ligné. Men även den stadigt ökande avskjutningen har bidragit.
– Men nu är det viktigt att alla parter sätter sig ned och pratar med varandra. Nu har vi köpt oss lite tid, men om vi inte fortsätter att jobba intensivt med bland annat avskjutningen så är det risk att utvecklingen springer ifrån oss igen, påpekar Daniel Ligné.
Till grund för Jägareförbundets uppskattningar av vildsvinsstammen ligger framför allt den rikstäckande avskjutningsrapporteringen från jägare.
Är det risk för att många skjutna vildsvin aldrig inrapporterats?
– Tidigare trodde vi det. Men vi har försökt kontrollera det bakvägen och på alla upptänkliga sätt, och det visar sig att det inte är så - de allra flesta vildsvin som fälls rapporteras in.
Jaktåret 2005/2006 sköts cirka 25 000 vildsvin i Sverige och 2007/2008 cirka 33 000 djur, enligt siffror från LRF. Avskjutningen har ökat stadigt med i storleksodningen 25-30 procent de senaste åren. Naturvårdsverket uppskattar i en rapport från 2010 antalet vildsvin i Sverige till i storleksordningen 100 000 djur.
Pierre Kjellin
Webbredaktör
08-588 369 41
pierre.kjellin@lrfmedia.lrf.se
Land Lantbruk
Publicerad 15 juni 2011
Utvecklingen för vildsvinsstammen i Sverige ser ut att ha nått ett trendbrott. Förra året minskade den med omkring 21 procent, enligt Jägareförbundets uppskattningar. Den utvecklingen ser ut att fortsätta i år, då antalet vidsvin minskat med runt 8 procent, berättar Jägareförbundets biträdande riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné:
– Men vildsvinsstammens utveckling varierar stort på olika håll i landet. Det finns områden där den ökar rejält, påpekar Daniel Ligné.
De två senaste vintrarna, som varit både kalla och snörika, är sannolikt en viktig faktor som begränsat vildsvinsstammens tillväxt, säger Daniel Ligné. Men även den stadigt ökande avskjutningen har bidragit.
– Men nu är det viktigt att alla parter sätter sig ned och pratar med varandra. Nu har vi köpt oss lite tid, men om vi inte fortsätter att jobba intensivt med bland annat avskjutningen så är det risk att utvecklingen springer ifrån oss igen, påpekar Daniel Ligné.
Till grund för Jägareförbundets uppskattningar av vildsvinsstammen ligger framför allt den rikstäckande avskjutningsrapporteringen från jägare.
Är det risk för att många skjutna vildsvin aldrig inrapporterats?
– Tidigare trodde vi det. Men vi har försökt kontrollera det bakvägen och på alla upptänkliga sätt, och det visar sig att det inte är så - de allra flesta vildsvin som fälls rapporteras in.
Jaktåret 2005/2006 sköts cirka 25 000 vildsvin i Sverige och 2007/2008 cirka 33 000 djur, enligt siffror från LRF. Avskjutningen har ökat stadigt med i storleksodningen 25-30 procent de senaste åren. Naturvårdsverket uppskattar i en rapport från 2010 antalet vildsvin i Sverige till i storleksordningen 100 000 djur.
Pierre Kjellin
Webbredaktör
08-588 369 41
pierre.kjellin@lrfmedia.lrf.se
Land Lantbruk
Publicerad 15 juni 2011
Norrlandsgränsen naturlig gräns för vildsvinen
HÄLSINGLAND(JJ). För vildsvinen är Norrlandsgränsen ett naturligt hinder för spridning norrut. Detta konstaterar Henrik Thurfjuell, vid Sveriges lantbruksuniversitet, som studerat sändarförsedda vildsvinssuggor. Hans avhandling handlar bland annat om hur vildsvinen rör sig i markerna och hur dessa rörelser påverkas av exempelvis väder och jakt.
För att vildsvinen ska etablera sig i exempelvis Hälsingland så krävs det att djuren utfodras, eller att det sker klimatförändringar.
Visserligen finns det i dag vildsvin även i Pajala men då behöver de också utfodring för att klara sig. Det är snön och den frusna marken som gör att vildsvinen har svårt att hitta föda under en stor del av året.
Det här rapporterar Hudiksvalls Tidning.
2011-06-14 Jaktjournalen
För att vildsvinen ska etablera sig i exempelvis Hälsingland så krävs det att djuren utfodras, eller att det sker klimatförändringar.
Visserligen finns det i dag vildsvin även i Pajala men då behöver de också utfodring för att klara sig. Det är snön och den frusna marken som gör att vildsvinen har svårt att hitta föda under en stor del av året.
Det här rapporterar Hudiksvalls Tidning.
2011-06-14 Jaktjournalen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)