Klicka på bilden så blir den större!! Från Sydsvenskan den 28 juni 2011.
tisdag 28 juni 2011
Gles trafik överrumplar svin
Klicka på bilden så blir den större!! Från Sydsvenskan den 28 juni 2011.
lördag 18 juni 2011
Vildsvinsstammen minskar
Två hårda vintrar och ökat jakttryck verkar ha fått effekt på den svenska vildsvinsstammen, som minskade i fjol och ser ut att fortsätta minska i år, enligt Jägareförbundet.
Utvecklingen för vildsvinsstammen i Sverige ser ut att ha nått ett trendbrott. Förra året minskade den med omkring 21 procent, enligt Jägareförbundets uppskattningar. Den utvecklingen ser ut att fortsätta i år, då antalet vidsvin minskat med runt 8 procent, berättar Jägareförbundets biträdande riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné:
– Men vildsvinsstammens utveckling varierar stort på olika håll i landet. Det finns områden där den ökar rejält, påpekar Daniel Ligné.
De två senaste vintrarna, som varit både kalla och snörika, är sannolikt en viktig faktor som begränsat vildsvinsstammens tillväxt, säger Daniel Ligné. Men även den stadigt ökande avskjutningen har bidragit.
– Men nu är det viktigt att alla parter sätter sig ned och pratar med varandra. Nu har vi köpt oss lite tid, men om vi inte fortsätter att jobba intensivt med bland annat avskjutningen så är det risk att utvecklingen springer ifrån oss igen, påpekar Daniel Ligné.
Till grund för Jägareförbundets uppskattningar av vildsvinsstammen ligger framför allt den rikstäckande avskjutningsrapporteringen från jägare.
Är det risk för att många skjutna vildsvin aldrig inrapporterats?
– Tidigare trodde vi det. Men vi har försökt kontrollera det bakvägen och på alla upptänkliga sätt, och det visar sig att det inte är så - de allra flesta vildsvin som fälls rapporteras in.
Jaktåret 2005/2006 sköts cirka 25 000 vildsvin i Sverige och 2007/2008 cirka 33 000 djur, enligt siffror från LRF. Avskjutningen har ökat stadigt med i storleksodningen 25-30 procent de senaste åren. Naturvårdsverket uppskattar i en rapport från 2010 antalet vildsvin i Sverige till i storleksordningen 100 000 djur.
Pierre Kjellin
Webbredaktör
08-588 369 41
pierre.kjellin@lrfmedia.lrf.se
Land Lantbruk
Publicerad 15 juni 2011
Utvecklingen för vildsvinsstammen i Sverige ser ut att ha nått ett trendbrott. Förra året minskade den med omkring 21 procent, enligt Jägareförbundets uppskattningar. Den utvecklingen ser ut att fortsätta i år, då antalet vidsvin minskat med runt 8 procent, berättar Jägareförbundets biträdande riksjaktvårdskonsulent Daniel Ligné:
– Men vildsvinsstammens utveckling varierar stort på olika håll i landet. Det finns områden där den ökar rejält, påpekar Daniel Ligné.
De två senaste vintrarna, som varit både kalla och snörika, är sannolikt en viktig faktor som begränsat vildsvinsstammens tillväxt, säger Daniel Ligné. Men även den stadigt ökande avskjutningen har bidragit.
– Men nu är det viktigt att alla parter sätter sig ned och pratar med varandra. Nu har vi köpt oss lite tid, men om vi inte fortsätter att jobba intensivt med bland annat avskjutningen så är det risk att utvecklingen springer ifrån oss igen, påpekar Daniel Ligné.
Till grund för Jägareförbundets uppskattningar av vildsvinsstammen ligger framför allt den rikstäckande avskjutningsrapporteringen från jägare.
Är det risk för att många skjutna vildsvin aldrig inrapporterats?
– Tidigare trodde vi det. Men vi har försökt kontrollera det bakvägen och på alla upptänkliga sätt, och det visar sig att det inte är så - de allra flesta vildsvin som fälls rapporteras in.
Jaktåret 2005/2006 sköts cirka 25 000 vildsvin i Sverige och 2007/2008 cirka 33 000 djur, enligt siffror från LRF. Avskjutningen har ökat stadigt med i storleksodningen 25-30 procent de senaste åren. Naturvårdsverket uppskattar i en rapport från 2010 antalet vildsvin i Sverige till i storleksordningen 100 000 djur.
Pierre Kjellin
Webbredaktör
08-588 369 41
pierre.kjellin@lrfmedia.lrf.se
Land Lantbruk
Publicerad 15 juni 2011
Norrlandsgränsen naturlig gräns för vildsvinen
HÄLSINGLAND(JJ). För vildsvinen är Norrlandsgränsen ett naturligt hinder för spridning norrut. Detta konstaterar Henrik Thurfjuell, vid Sveriges lantbruksuniversitet, som studerat sändarförsedda vildsvinssuggor. Hans avhandling handlar bland annat om hur vildsvinen rör sig i markerna och hur dessa rörelser påverkas av exempelvis väder och jakt.
För att vildsvinen ska etablera sig i exempelvis Hälsingland så krävs det att djuren utfodras, eller att det sker klimatförändringar.
Visserligen finns det i dag vildsvin även i Pajala men då behöver de också utfodring för att klara sig. Det är snön och den frusna marken som gör att vildsvinen har svårt att hitta föda under en stor del av året.
Det här rapporterar Hudiksvalls Tidning.
2011-06-14 Jaktjournalen
För att vildsvinen ska etablera sig i exempelvis Hälsingland så krävs det att djuren utfodras, eller att det sker klimatförändringar.
Visserligen finns det i dag vildsvin även i Pajala men då behöver de också utfodring för att klara sig. Det är snön och den frusna marken som gör att vildsvinen har svårt att hitta föda under en stor del av året.
Det här rapporterar Hudiksvalls Tidning.
2011-06-14 Jaktjournalen
Slarv med trikinprover från vildsvin
Många som skjuter vildsvin struntar i kravet på trikinundersökning, och vissa vänder sig till oseriösa privatpersoner som erbjuder trikinundersökning för en spottstyver. Det hävdar jägaren Rutger Sandström i Blekinge, som driver viltslakteri.
Den som säljer kött - oavsett om det är privat eller i butik - från vildsvin är i dag skyldig att skicka in köttprov från varje djur till Statens Veterinärmedicinska Anstalt eller något av den handfull andra analysföretag som har tillstånd att utföra trikinundersökning av kött.
Men detta krav struntar många vildsvinsjägare i, hävdar jägaren Rutger Sandström:
– De tycker helt enkelt att det är för dyrt.
För varje köttprov som Rutger Sandström skickar in från de vildsvin han skjutit betalar han i dag ungefär 120 kronor. För Rutger, som skjuter runt 100 grisar per år och säljer nästan allt kött i den egna gårdsbutiken hemma på Allatorps gård ett stenkast från Karlskrona eller till butiker, så blir det ganska mycket pengar.
Tyvärr finns det dessutom oseriösa personer som erbjuder trikinundersökningar för en struntsumma, berättar Rutger Sandström:
– De har ju inte rätt utrustning. Det finns flera olika sorters trikiner, och har man inte rätt utrustning så hittar man inte alla sorters trikiner.
Daniel Ligné, biträdande riksjaktvårdskonsulent på Jägareförbundet, känner till att det finns vildsvinsjägare som struntar i kravet på att skicka in köttprover för trikinanalys. Men problemet är inte så stort, menar han. Att det skulle finnas privata aktörer som utan godkännande erbjuder trikinundersökning känner han däremot inte till.
FAKTA trikiner:
Trikiner är små parasitära maskar som kan infektera flera olika arter av däggdjur, främst rovdjur och allätare. Infektion uppstår genom att djuret äter kött som innehåller levande trikinlarver. Larverna frigörs sedan i mag- tarmkanalen och utvecklas på några dagar till vuxna maskar (ca 1,5-4 mm långa).
I dag finns 8 kända trikinarter, varav 4 har identifierats i Sverige.
Pierre Kjellin
Webbredaktör
08-588 369 41
pierre.kjellin@lrfmedia.lrf.se Skog Land
Den som säljer kött - oavsett om det är privat eller i butik - från vildsvin är i dag skyldig att skicka in köttprov från varje djur till Statens Veterinärmedicinska Anstalt eller något av den handfull andra analysföretag som har tillstånd att utföra trikinundersökning av kött.
Men detta krav struntar många vildsvinsjägare i, hävdar jägaren Rutger Sandström:
– De tycker helt enkelt att det är för dyrt.
För varje köttprov som Rutger Sandström skickar in från de vildsvin han skjutit betalar han i dag ungefär 120 kronor. För Rutger, som skjuter runt 100 grisar per år och säljer nästan allt kött i den egna gårdsbutiken hemma på Allatorps gård ett stenkast från Karlskrona eller till butiker, så blir det ganska mycket pengar.
Tyvärr finns det dessutom oseriösa personer som erbjuder trikinundersökningar för en struntsumma, berättar Rutger Sandström:
– De har ju inte rätt utrustning. Det finns flera olika sorters trikiner, och har man inte rätt utrustning så hittar man inte alla sorters trikiner.
Daniel Ligné, biträdande riksjaktvårdskonsulent på Jägareförbundet, känner till att det finns vildsvinsjägare som struntar i kravet på att skicka in köttprover för trikinanalys. Men problemet är inte så stort, menar han. Att det skulle finnas privata aktörer som utan godkännande erbjuder trikinundersökning känner han däremot inte till.
FAKTA trikiner:
Trikiner är små parasitära maskar som kan infektera flera olika arter av däggdjur, främst rovdjur och allätare. Infektion uppstår genom att djuret äter kött som innehåller levande trikinlarver. Larverna frigörs sedan i mag- tarmkanalen och utvecklas på några dagar till vuxna maskar (ca 1,5-4 mm långa).
I dag finns 8 kända trikinarter, varav 4 har identifierats i Sverige.
Pierre Kjellin
Webbredaktör
08-588 369 41
pierre.kjellin@lrfmedia.lrf.se Skog Land
fredag 10 juni 2011
Hittade dött vildsvin på Eggegrund
Gävle (JJ) Ett dött vildsvin har hittats ute på Eggegrund. För en tid sedan kom en björn ute på Gråskälsbådan som sköts under skyddsjakt. Orsaken till att björn och vildsvin sökt sig till Eggegrund är ett mysterium.
Valbobon Annika Sandström blev mäkta förvånad när hon hittade det döda djuret vid vattenbrynet i närheten av fågelhuset. Hon och hennes man är ute mycket med båten och fiskar i Gävlebukten och de har aldrig sett något annat än fåglar ute på Eggegrund. Djuret de hittade vägde uppskattningsvis 50 kilo.
– Först trodde vi att det var en hund, men så såg vi klövarna, säger Annika Sandström till Gävle Dagblad. Hur vildsvinet kom ut till ön är ovisst. Det är en mil öppet sexgradigt vatten ut till Eggegrund från fastlandet.
2011-06-10 Jaktjournalen
Valbobon Annika Sandström blev mäkta förvånad när hon hittade det döda djuret vid vattenbrynet i närheten av fågelhuset. Hon och hennes man är ute mycket med båten och fiskar i Gävlebukten och de har aldrig sett något annat än fåglar ute på Eggegrund. Djuret de hittade vägde uppskattningsvis 50 kilo.
– Först trodde vi att det var en hund, men så såg vi klövarna, säger Annika Sandström till Gävle Dagblad. Hur vildsvinet kom ut till ön är ovisst. Det är en mil öppet sexgradigt vatten ut till Eggegrund från fastlandet.
2011-06-10 Jaktjournalen
tisdag 31 maj 2011
Fler jägare ska jaga vildsvin!
Pressmeddelande från Svenska Jägareförbundet
2011-05-31
Fler jägare ska jaga vildsvin!
Intresset för att ta jägarexamen stiger. Till helgen kan man dessutom ta jägarexamen på jaktmässan Elmia Game Fair utanför Jönköping. Förra året ökade antalet som tog jägarexamen till 10 500 personer.
Med en ny webbaserad jägarutbildning, e-jakt, kan man läsa på egen hand och sedan skriva det teoretiska provet på till exempel Elmia Game Fair. Jägareförbundet erbjuder alla som vill att skriva provet. Även barn är välkomna och kan ta Lilla Jägarskolebeviset i Jägarlunden på mässan.
- Avkoppling och kamratskap är de viktigaste delarna i jakten enligt våra medlemmar och det vill vi att fler ska få ta del av, säger Jan Eklind på Svenska Jägareförbundet.
- Eftersom över hälften av de svenska jägarna är intresserade av träning och utbildning av jakthundar kommer den kända hundtränaren Barbro Börjesson lära ut hundträning och hur man mentaltestar sin hund under mässdagarna, tillägger Jan Eklind.
På plats finns också Richard Södergren som berättar hur man kan jaga med funktionshinder. Richard är själv rullstolsbunden jägare.
Intresset för den ökande vildsvinsstammen stiger och Jägareförbundet lanserar därför en ny vildsvinsbok på mässan. I boken kan både jägare och naturintresserade lära sig mer om vildsvinet.
Elmia Game Fair pågår 2 – 4 juni mellan klockan 9 och 17.
För mer information kontakta:
Jan Eklind, samverkansområdeschef för Jägareförbundet Syd, 070 339 93 31
Läs mer på www.gamefair.se samt www.jagareforbundet.se
2011-05-31
Fler jägare ska jaga vildsvin!
Intresset för att ta jägarexamen stiger. Till helgen kan man dessutom ta jägarexamen på jaktmässan Elmia Game Fair utanför Jönköping. Förra året ökade antalet som tog jägarexamen till 10 500 personer.
Med en ny webbaserad jägarutbildning, e-jakt, kan man läsa på egen hand och sedan skriva det teoretiska provet på till exempel Elmia Game Fair. Jägareförbundet erbjuder alla som vill att skriva provet. Även barn är välkomna och kan ta Lilla Jägarskolebeviset i Jägarlunden på mässan.
- Avkoppling och kamratskap är de viktigaste delarna i jakten enligt våra medlemmar och det vill vi att fler ska få ta del av, säger Jan Eklind på Svenska Jägareförbundet.
- Eftersom över hälften av de svenska jägarna är intresserade av träning och utbildning av jakthundar kommer den kända hundtränaren Barbro Börjesson lära ut hundträning och hur man mentaltestar sin hund under mässdagarna, tillägger Jan Eklind.
På plats finns också Richard Södergren som berättar hur man kan jaga med funktionshinder. Richard är själv rullstolsbunden jägare.
Intresset för den ökande vildsvinsstammen stiger och Jägareförbundet lanserar därför en ny vildsvinsbok på mässan. I boken kan både jägare och naturintresserade lära sig mer om vildsvinet.
Elmia Game Fair pågår 2 – 4 juni mellan klockan 9 och 17.
För mer information kontakta:
Jan Eklind, samverkansområdeschef för Jägareförbundet Syd, 070 339 93 31
Läs mer på www.gamefair.se samt www.jagareforbundet.se
fredag 27 maj 2011
Svårt skrämma bort vildsvin från goda grödor
Risken att utsätta sig för fara påverkar vildsvinens rörelser i landskapet – bland annat korsar de ogärna hårt trafikerade vägar. Öppna jordbrukslandskap är också hotfulla, men det är ändå nästan omöjligt att skrämma bort vildsvin från åtråvärda grödor. Det visar Henrik Thurfjell från SLU i en avhandling som bygger på studier av vildsvinssuggor försedda med radiosändare.
Vildsvinsstammen växter snabbt i Sverige och har förmodligen närmat sig 150 000 djur. Deras framfört i landskapet påverkar idag inte bara lantbrukare, utan även boende i tätorter, och det sker alltfler trafikolyckor med vildsvin inblandade. Samtidigt finns ett stort jaktligt intresse för detta villebråd. Henrik Thurfjells doktorsarbete handlar om hur vildsvinen utnyttjar och rör sig i landskapet, framför allt hur rörelsemönstret påverkas av faktorer som väder, jakt, trafik och utfodring. Kunskaper om detta är viktiga i förvaltningen av vildsvinsstammen.
Henrik Thurfjells studier visar att årstiden har betydelse för vilka delar av hemområdet som vildsvinen utnyttjar, och att djurens rörelsemönster påverkas av om solen är uppe eller nere och av väderleken. Studierna visar också att djuren tar hänsyn till vilken risk det innebär att befinna sig i ett visst område. Exempel på risker är intensiv trafik eller jakt. Intensiv trafik får vildsvin att undvika att korsa vägar, vilket leder till färre olyckor när det är mycket trafik.
Den vanligaste reaktionen på stressfyllda förhållanden som trafik och jakt, eller dåligt väder, var att begränsa rörelserna. Det enda undantaget var drevjakter, som fick vildsvinen att fly istället för att gömma sig som de gör om jakten inte är lika intensiv. Studien visade också att vildsvinen utnyttjade olika naturtyper annorlunda när de var på flykt än när de var i sitt hemområde.
Vildsvin uppfattar åkermark som en riskfylld, men åtråvärd naturtyp. När djuren befinner sig på åkrar föredrar de därför att vara nära skydd som skogskanter, diken eller häckar. Att försöka styra bort vildsvinen från åkermarken genom utfodring i skogen eller genom jakt tycks dock vara dömt att misslyckas.
– En mogen gröda kan vara nästintill oemotståndlig för vildsvinen, säger Henrik Thurfjell.
Mänskliga aktiviteter som leder till undvikande beteenden hos vildsvin är ett av de viktigaste redskapen i förvaltningen, men det är viktigt att vara klar över hur omfattande sådana störningar behöver vara för att påverka djurens beteende på beståndsnivå. Det är också viktigt att känna till att vildsvin rör sig över stora områden, och att skötselåtgärder på en plats kan påverka områden som ligger två mil bort. Detta innebär att förvaltningen behöver samordnas över ganska stora områden.
Jaktjournalen 2011-05-26
Vildsvinsstammen växter snabbt i Sverige och har förmodligen närmat sig 150 000 djur. Deras framfört i landskapet påverkar idag inte bara lantbrukare, utan även boende i tätorter, och det sker alltfler trafikolyckor med vildsvin inblandade. Samtidigt finns ett stort jaktligt intresse för detta villebråd. Henrik Thurfjells doktorsarbete handlar om hur vildsvinen utnyttjar och rör sig i landskapet, framför allt hur rörelsemönstret påverkas av faktorer som väder, jakt, trafik och utfodring. Kunskaper om detta är viktiga i förvaltningen av vildsvinsstammen.
Henrik Thurfjells studier visar att årstiden har betydelse för vilka delar av hemområdet som vildsvinen utnyttjar, och att djurens rörelsemönster påverkas av om solen är uppe eller nere och av väderleken. Studierna visar också att djuren tar hänsyn till vilken risk det innebär att befinna sig i ett visst område. Exempel på risker är intensiv trafik eller jakt. Intensiv trafik får vildsvin att undvika att korsa vägar, vilket leder till färre olyckor när det är mycket trafik.
Den vanligaste reaktionen på stressfyllda förhållanden som trafik och jakt, eller dåligt väder, var att begränsa rörelserna. Det enda undantaget var drevjakter, som fick vildsvinen att fly istället för att gömma sig som de gör om jakten inte är lika intensiv. Studien visade också att vildsvinen utnyttjade olika naturtyper annorlunda när de var på flykt än när de var i sitt hemområde.
Vildsvin uppfattar åkermark som en riskfylld, men åtråvärd naturtyp. När djuren befinner sig på åkrar föredrar de därför att vara nära skydd som skogskanter, diken eller häckar. Att försöka styra bort vildsvinen från åkermarken genom utfodring i skogen eller genom jakt tycks dock vara dömt att misslyckas.
– En mogen gröda kan vara nästintill oemotståndlig för vildsvinen, säger Henrik Thurfjell.
Mänskliga aktiviteter som leder till undvikande beteenden hos vildsvin är ett av de viktigaste redskapen i förvaltningen, men det är viktigt att vara klar över hur omfattande sådana störningar behöver vara för att påverka djurens beteende på beståndsnivå. Det är också viktigt att känna till att vildsvin rör sig över stora områden, och att skötselåtgärder på en plats kan påverka områden som ligger två mil bort. Detta innebär att förvaltningen behöver samordnas över ganska stora områden.
Jaktjournalen 2011-05-26
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)