Det kostar för mycket att få sitt slakteri godkänt för vildsvinsslakt i dag, och detta gör att allt för få vildsvin skjuts, menar yrkesjägaren Robert Jidesjö.
Slakteriet Åsby Kött & Vilt i Hallstahammar utanför Västerås hotas av ett vite på 10000 kronor sedan man 2009 tog emot och slaktade två vildsvin utan att vara godkänd "vilthanteringsanläggning".
– Våra lokaler är godkända av kommunens miljö- och hälsoskyddsförvaltning, men jag visste inte att även Livsmedelsverket måste godkänna lokalen när det gäller vildsvin, säger Leif Skanevall, ägare av Åsby Kött & Vilt till tidningen Jakt & Jägare.
Robert Jidesjö är yrkesjägare på egendomen Tidö slott utanför Västerås, och han anser att det i dag är alldeles för krångligt och dyrt att få sin slakterianläggning godkänd för vilthantering. Och detta medför i sin tur att jägarna skjuter färre vildsvin, menar han:
– Det sista man gör är att skjuta gris som man tvingas gräva ned. Då får de hellre leva om man inte får betalt för köttet, kommenterar Robert Jidesjö till Jakt & Jägare.
Publicerad 6 februari 2012 LRF Media
tisdag 7 februari 2012
måndag 9 januari 2012
Vildsvin angrep jägare
JÖNKÖPING Ett skadskjutet vildsvin gick till attack och skadade en 46-årig jägare i benet, ljumsken och foten under jakt i skogarna utanför Gislaved i helgen. Mannen har opererats och vildsvinet sköts av en annan i jaktlaget.
När han föll till marken bet vildsvinet honom i foten, berättar hans syster, Marita Jannesson, för SVT:s Smålandsnytt.
Den skadade jägaren hämtades i ambulans och har opererats. Enligt läkaren träffade vildsvinets betar 1,5 centimeter från kroppspulsådern.
Vildsvinet sköts senare av en annan i jaktlaget.
Text: TT
Publicerad 8 januari 2012 19.52 Uppdaterad 8 januari 2012 20.022012-01-08 19:52:00
När han föll till marken bet vildsvinet honom i foten, berättar hans syster, Marita Jannesson, för SVT:s Smålandsnytt.
Den skadade jägaren hämtades i ambulans och har opererats. Enligt läkaren träffade vildsvinets betar 1,5 centimeter från kroppspulsådern.
Vildsvinet sköts senare av en annan i jaktlaget.
Text: TT
Publicerad 8 januari 2012 19.52 Uppdaterad 8 januari 2012 20.022012-01-08 19:52:00
fredag 9 december 2011
Skogarnas fina fläsk
Matkultur
Den snabbt växande vildsvinsstammen uppfattas som ett allvarligt samhällsproblem. Varför är det så få som ser den som en tillgång?
Inte heller journalister är mer än människor och vi tänker gärna i samma banor som vi gjort förut. En nyhetsredaktion hamnar därför lätt i väl inkörda spår, som sällan korsar varandra.
Ena dagen:
Nya avslöjanden om upprörande vanvård av grisar i de stora djurfabriker som sprutar ur sig lågpriskött.
Artikeln fortsätter...
Den andra:
Nya rapporter om hur den ökande vildsvinsstammen förstör markerna för bönder och villaägare.
Svinet som både offer och gärningsman. Och framförallt som ett problem. Tänk om de båda nyhetsspåren skulle kunna kombineras något sätt.
Svensken vill äta gris, men mår dåligt av att se de skakiga filmerna på sjuka djur som trampar ihjäl varandra i jättelika anläggningar. Samtidigt bökar tiotusentals fritt strövande svin sönder åkrar och trädgårdar.
Om du är köttätare inser du möjligen vart jag syftar. I ett mer naturnära samhälle än vårt hade dessa ofantliga mängder prima fritt strövande hyperekologiskt kött i första hand uppfattats som en tillgång och inte belastning.
Visst jagas de, men inte tillräckligt för att hålla jämna steg med den explosionsartade tillväxten. Stammen har gått från noll till 150000 på några årtionden och kommer snart att ha passerat älgen. En sugga kan få upp till tio kultingar och de enda naturliga fienderna är varg och björn.
Egentligen har det omstridda djuret en 8000-årig historia i vårt land. Men periodvis har vildsvinet varit utrotat och så sent som 1980 förklarades det av riksdagen som icke önskvärt i den svenska faunan. Ett antal inhägnade djur hade då smitit och börjat sprida sig i de sörmländska skogarna.
Åtta år senare revs detta beslut upp och nu förekommer detta skygga nattdjur – som kan känna vittringen av en människa på flera hundra meters håll – i stora delar av Syd- och Mellansverige.
Precis som på kontinenten alltså. Men där betraktas vildsvinsköttet i många kök – i synnerhet det korsikanska – som en delikatess.
Så varför hamnar det så sällan på våra tallrikar? När såg du en vildsvinsstek på Ica eller på kvarterskrogens meny?
I Kronobergs län har bönder och jägare gått samman för att informera allmänheten om finessen med att äta vildsvin. Vid den stora matmässan i Växjö i början av september, som besöktes av 30000 personer, var smakproven på detta hittills så ovanliga köttslag en av de mest populära programpunkterna.
Om folk får smak för vildsvin – som har en annan struktur och är smakrikare än tamgrisens – ökar även handelns och restaurangernas intresse. Då kommer fler djur att skjutas och färre människor att skadas i viltolyckor.
Och med lite tur sjunker importen av den billiga danska fläskfilén.
8 december 2011 kl 18:06, uppdaterad: 8 december 2011 kl 20:12
Mats-Eric Nilsson SVD
Den snabbt växande vildsvinsstammen uppfattas som ett allvarligt samhällsproblem. Varför är det så få som ser den som en tillgång?
Inte heller journalister är mer än människor och vi tänker gärna i samma banor som vi gjort förut. En nyhetsredaktion hamnar därför lätt i väl inkörda spår, som sällan korsar varandra.
Ena dagen:
Nya avslöjanden om upprörande vanvård av grisar i de stora djurfabriker som sprutar ur sig lågpriskött.
Artikeln fortsätter...
Den andra:
Nya rapporter om hur den ökande vildsvinsstammen förstör markerna för bönder och villaägare.
Svinet som både offer och gärningsman. Och framförallt som ett problem. Tänk om de båda nyhetsspåren skulle kunna kombineras något sätt.
Svensken vill äta gris, men mår dåligt av att se de skakiga filmerna på sjuka djur som trampar ihjäl varandra i jättelika anläggningar. Samtidigt bökar tiotusentals fritt strövande svin sönder åkrar och trädgårdar.
Om du är köttätare inser du möjligen vart jag syftar. I ett mer naturnära samhälle än vårt hade dessa ofantliga mängder prima fritt strövande hyperekologiskt kött i första hand uppfattats som en tillgång och inte belastning.
Visst jagas de, men inte tillräckligt för att hålla jämna steg med den explosionsartade tillväxten. Stammen har gått från noll till 150000 på några årtionden och kommer snart att ha passerat älgen. En sugga kan få upp till tio kultingar och de enda naturliga fienderna är varg och björn.
Egentligen har det omstridda djuret en 8000-årig historia i vårt land. Men periodvis har vildsvinet varit utrotat och så sent som 1980 förklarades det av riksdagen som icke önskvärt i den svenska faunan. Ett antal inhägnade djur hade då smitit och börjat sprida sig i de sörmländska skogarna.
Åtta år senare revs detta beslut upp och nu förekommer detta skygga nattdjur – som kan känna vittringen av en människa på flera hundra meters håll – i stora delar av Syd- och Mellansverige.
Precis som på kontinenten alltså. Men där betraktas vildsvinsköttet i många kök – i synnerhet det korsikanska – som en delikatess.
Så varför hamnar det så sällan på våra tallrikar? När såg du en vildsvinsstek på Ica eller på kvarterskrogens meny?
I Kronobergs län har bönder och jägare gått samman för att informera allmänheten om finessen med att äta vildsvin. Vid den stora matmässan i Växjö i början av september, som besöktes av 30000 personer, var smakproven på detta hittills så ovanliga köttslag en av de mest populära programpunkterna.
Om folk får smak för vildsvin – som har en annan struktur och är smakrikare än tamgrisens – ökar även handelns och restaurangernas intresse. Då kommer fler djur att skjutas och färre människor att skadas i viltolyckor.
Och med lite tur sjunker importen av den billiga danska fläskfilén.
8 december 2011 kl 18:06, uppdaterad: 8 december 2011 kl 20:12
Mats-Eric Nilsson SVD
onsdag 7 december 2011
Vildsvinskrock slutar i tinget
MARIEHOLM. Mitt i natten och strax innan Bialitt krockade den 48-årige bilisten med ett vildsvin. Han åtalas nu för att inte omedelbart ha anmält kollisionen för polisen.
Det var i mitten av juni som mannen skulle köra hem från Marieholm till bostaden i Röstånga.
Klockan var 04-04.30 och mannen såg att ett par vildsvin plötsligt tog sig ut på vägen.
Han väjde för det första, men kunde inte undvika det andra.
Det träffade bilens front, och bilen fick omfattande plåtskador. Mannen har i polisförhör berättat att han steg ur sitt fordon och gick fram och kontrollerade vildsvinet. Det låg i diket.
Han bedömdet att djuret var dött, gick tillbaka till sin bil och fortsatte färden hemåt.
Men det var en hyrbil han körde, och när han skulle lämna tillbaka den på Statoil morgonen därpå krävde de att han polisanmälde krocken.
Det var när han gjorde anmälan som han blev brottsmisstänkt. Rubriceringen som polisen anmäler är brott mot jaktlagen.
Man är vid en krock med vilt inte bara skyldig att omedelbart kontakta polis, utan ska också se till att märka ut platsen så att inringda skyddsjägare har något att utgå för när de tar upp jakten på ett skadat djur som måste avlivas.
48-åringen har i förhören sagt att han kände till anmälningsplikten men trodde att den gällde bara när djuret levde.
Det visade sig senare att vildsvinet fortfarande hade varit vid liv. Det hittades morgonen efter avlidit på en åker en bit från diket där det hamnat omedelbart efter sammanstötningen.
Av Lennart Andersson Skånskan 6 DECEMBER 17.13 2011-12-06
Det var i mitten av juni som mannen skulle köra hem från Marieholm till bostaden i Röstånga.
Klockan var 04-04.30 och mannen såg att ett par vildsvin plötsligt tog sig ut på vägen.
Han väjde för det första, men kunde inte undvika det andra.
Det träffade bilens front, och bilen fick omfattande plåtskador. Mannen har i polisförhör berättat att han steg ur sitt fordon och gick fram och kontrollerade vildsvinet. Det låg i diket.
Han bedömdet att djuret var dött, gick tillbaka till sin bil och fortsatte färden hemåt.
Men det var en hyrbil han körde, och när han skulle lämna tillbaka den på Statoil morgonen därpå krävde de att han polisanmälde krocken.
Det var när han gjorde anmälan som han blev brottsmisstänkt. Rubriceringen som polisen anmäler är brott mot jaktlagen.
Man är vid en krock med vilt inte bara skyldig att omedelbart kontakta polis, utan ska också se till att märka ut platsen så att inringda skyddsjägare har något att utgå för när de tar upp jakten på ett skadat djur som måste avlivas.
48-åringen har i förhören sagt att han kände till anmälningsplikten men trodde att den gällde bara när djuret levde.
Det visade sig senare att vildsvinet fortfarande hade varit vid liv. Det hittades morgonen efter avlidit på en åker en bit från diket där det hamnat omedelbart efter sammanstötningen.
Av Lennart Andersson Skånskan 6 DECEMBER 17.13 2011-12-06
tisdag 22 november 2011
Vildsvinsfällor effektiva i Södertälje
Vildsvin i villaträdgårdar har blivit ett allt större problem på många håll i landet. Bland annat i Södertälje, men där har vildsvinsfällor visat sig vara mycket effektiva för att bli av med problemsvin, rapporterar Länstidningen Södertälje.
– Det har gått över förväntan bra, säger viltvårdaren Tomas Runnqvist till LT.
För ett år sedan fick Södertälje kommuns viltvårdare Tomas Runnqvist 50 samtal i månaden om vildsvin som bökade i villaträdgårdar, välte soptunnor eller uppehöll sig på parkeringsplatser. Sedan dess har ansträngningarna intensifierats för att bli av med de allra värsta skadegörarna. Under de senaste elva månaderna har 32 vildsvin fångats i kommunens fällor.
– Mitt mål har hela tiden varit att grisarna ska vara där de hör hemma, och det är inte inne i staden. Till i dag, på elva månader, har vi fångat och avlivat 32 stycken i två olika fällor som har flyttats till platser där det varit problem. De vi fångat har vägt mellan åtta och hundra kilo, men mest har det varit små grisar, säger viltvårdaren Tomas Runnqvist till LT.
De större vildsvinen har visat sig vara svårare att fånga i fällorna.
– Även om de större inte gärna går i fällorna så lär de sig ändå. När deras kultingar försvinner en efter en lär de sig att miljön inte är bra att vistas i. Det verkar så i alla fall. I dag är de flesta problemgrisarna borta, säger Tomas Runnqvist till LT.
Skapad 2011-11-22 Skribent: Martin Källberg för Svensk Jakt
– Det har gått över förväntan bra, säger viltvårdaren Tomas Runnqvist till LT.
För ett år sedan fick Södertälje kommuns viltvårdare Tomas Runnqvist 50 samtal i månaden om vildsvin som bökade i villaträdgårdar, välte soptunnor eller uppehöll sig på parkeringsplatser. Sedan dess har ansträngningarna intensifierats för att bli av med de allra värsta skadegörarna. Under de senaste elva månaderna har 32 vildsvin fångats i kommunens fällor.
– Mitt mål har hela tiden varit att grisarna ska vara där de hör hemma, och det är inte inne i staden. Till i dag, på elva månader, har vi fångat och avlivat 32 stycken i två olika fällor som har flyttats till platser där det varit problem. De vi fångat har vägt mellan åtta och hundra kilo, men mest har det varit små grisar, säger viltvårdaren Tomas Runnqvist till LT.
De större vildsvinen har visat sig vara svårare att fånga i fällorna.
– Även om de större inte gärna går i fällorna så lär de sig ändå. När deras kultingar försvinner en efter en lär de sig att miljön inte är bra att vistas i. Det verkar så i alla fall. I dag är de flesta problemgrisarna borta, säger Tomas Runnqvist till LT.
Skapad 2011-11-22 Skribent: Martin Källberg för Svensk Jakt
måndag 14 november 2011
16 fällda grisar vid stor vildsvinsjakt
De optimistiska förhoppningarna var att fälla tio vildsvin. Det blev långt fler.
– Totalt 16 vildsvin på parad i dag. Det är i alla fall många fler än jag hoppades på, sa Roger Olofsson under skymningstimmarna på lördagen.
Där på Urdavallen hade kanske hälften av de 142 män, och några kvinnor, som gick ut i skogen på morgonen samlats för att se dagens resultat. De sista djuren kom dock inte till platsen då eftersök fort-farande pågick.
Deltagarna från de omkring fem deltagande jaktlagen pratade jakthistorier, beskrev hur djuren gick, var jägarna stod och hur skotten föll. Allt i sann jägaranda.
Initiativet till en vildsvinsjakt togs i våras av LRF som frågade Urshults jaktvårdslag i den lokala LFR-vildsvinsgruppen.
– Vi i Urshult bestämde att vi kör en samjakt och på den vägen är det, säger Roger Olofsson.
Mitt på dagen under själva jakten kunde de som ville betala för och äta mat på Urdavallen.
På kvällen efter att jakttroféerna visats upp fortsatte sällskapet till Parken för några olika föredrag. Där hölls även en auktion på de vildsvin som respektive jaktlag inte ville behålla själv.
Genom alla insamlingar fick man ihop en hel del pengar som oavkortat går till forskning om prostata-cancer.
– Vi fick i alla fall ihop mellan 18 000 och 19 000 kronor. Det är vi jättenöjda med, säger Roger Olofsson.
Att jägarna överhuvudtaget gick ut på jakt i lördags hänger samman med att vildsvinen ställer till stora problem för såväl bönder som för trafik-säkerheten. Bara för några dagar sedan blev fem vildsvin överkörda av en lastbil utanför Älmeboda. Dock skadades ingen person vid olyckan.
Tingsryd i dag 07:01 | Uppdaterad i dag 07:08 Smålandsposten
– Totalt 16 vildsvin på parad i dag. Det är i alla fall många fler än jag hoppades på, sa Roger Olofsson under skymningstimmarna på lördagen.
Där på Urdavallen hade kanske hälften av de 142 män, och några kvinnor, som gick ut i skogen på morgonen samlats för att se dagens resultat. De sista djuren kom dock inte till platsen då eftersök fort-farande pågick.
Deltagarna från de omkring fem deltagande jaktlagen pratade jakthistorier, beskrev hur djuren gick, var jägarna stod och hur skotten föll. Allt i sann jägaranda.
Initiativet till en vildsvinsjakt togs i våras av LRF som frågade Urshults jaktvårdslag i den lokala LFR-vildsvinsgruppen.
– Vi i Urshult bestämde att vi kör en samjakt och på den vägen är det, säger Roger Olofsson.
Mitt på dagen under själva jakten kunde de som ville betala för och äta mat på Urdavallen.
På kvällen efter att jakttroféerna visats upp fortsatte sällskapet till Parken för några olika föredrag. Där hölls även en auktion på de vildsvin som respektive jaktlag inte ville behålla själv.
Genom alla insamlingar fick man ihop en hel del pengar som oavkortat går till forskning om prostata-cancer.
– Vi fick i alla fall ihop mellan 18 000 och 19 000 kronor. Det är vi jättenöjda med, säger Roger Olofsson.
Att jägarna överhuvudtaget gick ut på jakt i lördags hänger samman med att vildsvinen ställer till stora problem för såväl bönder som för trafik-säkerheten. Bara för några dagar sedan blev fem vildsvin överkörda av en lastbil utanför Älmeboda. Dock skadades ingen person vid olyckan.
Tingsryd i dag 07:01 | Uppdaterad i dag 07:08 Smålandsposten
onsdag 2 november 2011
Vildsvinen närmar sig - vad gör kommunen?
Publicerad 05:00 Corren.se
Gräsmattorna vid Vidingsjö motionscentrum blev hårt åtgångna av vildsvinens framfart i helgen. Nu kommer de allt närmare bostadsområden och människor, skriver Undrande. "Kan det vara så att vildsvinen har ändrat beteende och inte alls är så skygga längre?"
De senaste dagarna har vildsvinen även varit i Västra Ullstämma (Brons-, Järn- och Stenåldersgatan). De har bökat på den lilla fotbollsplanen vid Bronsåldersgatan, inte många meter från bostadshus och dagis. Genom skogsområdet där bredvid fotbollsplanen går även en asfalterad upplyst gångväg, som är en populär promenadslinga för hundägare och andra, även efter mörkrets inbrott.
Är det för trångt i skogen? Kan det vara så att vildsvinen har ändrat beteende och inte alls är så skygga längre?
För en tid sedan sågs en flock på minst sexton vildsvin promenera på en upplyst nyanlagd asfaltgata vid bebyggelsen utanför gårdarna i Övre Ullstämma, och några dagar senare uppehöll sig fem-sex stycken i närheten av gång- och cykelvägen vid Brokindsleden. De verkade inte skygga och blev inte ett dugg skrämda av att personer med hund promenerade på gångvägen. I lördags berättade någon i radion om en pappa som hade tampats med ett vildsvin för att skydda sin dotter. Omständigheterna runt händelsen hörde jag tyvärr inte.
Man kan läsa om vildsvinen att de kan uppnå en ålder på 30 år, honan kan få flera kullar per år (kan få åtta-nio, ibland upp till femton kultingar per kull) och att galtarna väger upp till 225 kg.
Vilka är Linköpings kommuns konkreta planer för att begränsa vildsvinens framfart och utbredning, som nu tydligen utökats även till områden med bostäder?
UNDRANDE
Gräsmattorna vid Vidingsjö motionscentrum blev hårt åtgångna av vildsvinens framfart i helgen. Nu kommer de allt närmare bostadsområden och människor, skriver Undrande. "Kan det vara så att vildsvinen har ändrat beteende och inte alls är så skygga längre?"
De senaste dagarna har vildsvinen även varit i Västra Ullstämma (Brons-, Järn- och Stenåldersgatan). De har bökat på den lilla fotbollsplanen vid Bronsåldersgatan, inte många meter från bostadshus och dagis. Genom skogsområdet där bredvid fotbollsplanen går även en asfalterad upplyst gångväg, som är en populär promenadslinga för hundägare och andra, även efter mörkrets inbrott.
Är det för trångt i skogen? Kan det vara så att vildsvinen har ändrat beteende och inte alls är så skygga längre?
För en tid sedan sågs en flock på minst sexton vildsvin promenera på en upplyst nyanlagd asfaltgata vid bebyggelsen utanför gårdarna i Övre Ullstämma, och några dagar senare uppehöll sig fem-sex stycken i närheten av gång- och cykelvägen vid Brokindsleden. De verkade inte skygga och blev inte ett dugg skrämda av att personer med hund promenerade på gångvägen. I lördags berättade någon i radion om en pappa som hade tampats med ett vildsvin för att skydda sin dotter. Omständigheterna runt händelsen hörde jag tyvärr inte.
Man kan läsa om vildsvinen att de kan uppnå en ålder på 30 år, honan kan få flera kullar per år (kan få åtta-nio, ibland upp till femton kultingar per kull) och att galtarna väger upp till 225 kg.
Vilka är Linköpings kommuns konkreta planer för att begränsa vildsvinens framfart och utbredning, som nu tydligen utökats även till områden med bostäder?
UNDRANDE
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)