Allt fler hundar skadas svårt av vildsvin

Vildsvinen har ökat kraftigt de senaste åren. – Skadorna är ibland väldigt svåra, säger Monica Landström, veterinär på Läckeby djursjukhus.

"Vädligt omfattande åtgärder på patienterna", veterinär
Siffror från försäkringsbolag visar att antalet hundar som skadas blir allt fler.

– Där finns det exempel där de har blivit så pass skadade att hela tarmpaketet ramlar ut. Det är ju väldigt omfattande åtgärder på de här patienterna, säger Monica Landström.

På djursjukhuset i Läckeby utanför Kalmar fick man in de första vildsvinsskadade hundarna för några år sedan.

Numera kan det komma in flera skadade hundar under en och samma helg. Nästan uteslutande handlar det om jägare som kommer in med hundar som skadas under jakt.

– Det är ju förstås chockade. Det är ju ofta sådana förfärliga skador på dem. Jag förstår att de är upprivna, säger Monica Landström.

Vildsvinen har ökat kraftigt de senaste åren. Om utvecklingen håller i sig kommer det snart att skjutas fler vildsvin än älgar i Sverige.

En av de vanligaste jaktformerna handlar om att jaga svinen med hjälp av hundar, något som nu märks hos försäkringsbolaget Agria som hittills i år har fått in dubbelt så många fall som förra året, berättar Ib Ahlén som arbetar på Agria.

– Det vi kan se är det trettiotal som vi har registrerat, men då ska man veta att veterinärerna använder sig inte av vildsvinsskada som en diagnoskod. Det här är bara toppen på ett stort isberg, får man väl säga, säger Ib Ahlén.

Om utvecklingen fortsätter kan det på sikt bli dyrare att försäkra hundar som används vid vildsvinsjakt enligt försäkringsbolaget Agria.

För att få ner antalet fall med skadade hundar gäller det att rätt hundar används vid jakten, säger Monica Landström.

– Man får ju inte ha en hund som för på, som vill gå i för närgånget arbete med vildsvinet. Man måste hålla sig på avstånd lite grann som hund, säger veterinär Monica Landström.

Publicerat 09:33 | fredag 25 december 2009 david.svanberg@sr.se

Vildsvinet åt sin sista potatis!

PAJALA. För 30 år sedan sköts ett vildsvin i Pajala.
I går var det dags igen.
- Den stod mitt i potatislandet, säger skytten Bernhard Uusitalo. Under några dagar har Bernhard Uusitalo i Jarhois, utanför Pajala misstänkt att ett svin har besökt hans potatisland.
I går konstaterades att besökaren är ett vildsvin.
- Jag råkade titta ut genom fönstret, det stod mitt i potatislandet och bökade. Det är första gången jag ser ett vildsvin i byn, säger Uusitalo.

Vad tänkte du?

- Ja, vad tänker man, jag tog geväret och gick ut. Vildsvinet stod och såg rakt på mig. Jag gick 20 meter ifrån det och sköt.
Vildsvinet var en galt på 150 kilo.
- Jag har slaktat det och prover ska nu skickas till Statens veterinärmedicinska anstalt.
I Kaunisvaara sköts för omkring 30 år sedan ett vildsvin och nu har alltså ett skjutits i Jarhois.

Finns det fler vilda vildsvin i takten?

- Det tror jag nog, men jag tror inte att jag kommer att skjuta något fler, säger Uusitalo.
Bybon Ingvar Uusitalo vittnar om att det finns fler ovanliga djur i byn.
- Här finns vitsvanshjortar och mårdhundar har funnits i flera år.
Tidigare i veckan har ett vildsvin synts på väg 99 mellan Jarhois och Pello. Det är oklart om det är samma vildsvin, eller en kompanjon.
Så frågan är nu om julbordet hemma hos Bernhard Uusitalo kommer att utökas med ännu en delikatess.

Av Linda Danhall linda.danhall@nsd.se 0920-26 30 71 Publicerad 28 november 2009

Vildsvin ökande problem för kungen

MALINGSBO-KLOTEN. Kungen och hans två slott hotas av vildsvin. Han vill med kraft ta itu med problemet: - Det är inte helt lätt att hålla dem stången. Vildsvinen ökar ju markant. Det gäller att bromsa i tid, säger kungen.

Kungen är en van jägare. Dessutom brukar han ha åsikter om jakten. Förra året blev det uppståndelse efter hans uttalanden om vargjakten.
Nu ger kungen sig in igen i debatten - nu gäller det vildsvin.

Hemma på Drottningholms slott och Tullgarns slott är nämligen vildsvin ett ökande problem för kungen och resten av familjen.
- Ja, tyvärr, de ökar markant. Det finns just nu väldigt mycket vildsvin. Det är framförallt markägare och de som har golfbanor som inte är så roade av vildsvinen, berättar kungen när Expressen träffar honom under årliga älgjakten utanför Skinnskatteberg.


Viktigt med jakt
Kungen har ingen lösning på hur man ska komma tillrätta med vildsvinsproblemet:
- Jag tror att markägarna gör vad de kan. Det är inte helt lätt. Det är en svår situation där det gäller att ta hänsyn.

"VILDSVINEN öKAR JU MARKANT". Kungen jagar utanför Skinnskatteberg och oroas över att vildsvinen breder ut sig. "Det är inte lätt att hålla dem stången", säger han. Ska man försöka skjuta av så många vildsvin som möjligt? Är det lösningen? - Jag vet inte. Jag tror att man i dag jagar precis så mycket som man har ork och tid till. - Det gäller också då att jaga på rätt sätt, poängterar kungen.
Han har fortfarande klarat sig från större skador från vildsvin ute vid Drottningholms slott.

- Än så länge, men det det gäller att bromsa i tid, men så är det ju med allt.
Med på jakten i skogarna utanför Skinnskatteberg hade kungen flera gäster, en av dem var finansminister Anders Borg. Han välkomnade riksdagens beslut om jakt på varg:
- Ska man få acceptens för att vi ska ha rovdjursstammar tror jag att det är nödvändigt att man har jakt på dem.
- Jag tror att det är viktigt att jakten kommer i gång och det finns inget annat sätt att skaffa sig kunskap än att börja.


Av Johan T Lindwall
johan.lindwall@expressen.se

Publicerat 25 oktober 2009 Uppdaterad 25 oktober 2009

Jägare kräver viltstängsel för vildsvin

Att vildsvin bökar sig under viltstängsel är ett problem enligt Rolf Nordvall i Bro. Han tycker att Vägverket borde byta ut sina viltstängsel mot ett mer finmaskigt nät som går ända ner i backen. Men Vägverket har inga sådana planer.

Enligt Rolf Nordvall, jägare i Bro, kan vildsvin lätt ta sig under viltstängsel. Han har själv sett exempel på det på E18 mellan Bro och Ekolskrog.
- De kryper inunder och sedan kommer en hel kull ut på vägen. Pang, säger det så är de ihjälkörda. Om vi ska ha vildsvin i markerna så förkastar jag helt de viltstängsel vi har i dag, berättar han.

På Vägverket region Mälardalen är man medveten om problemen vid E18 men säger att det varit lite lugnare den senaste tiden. Därifrån har man tagit kontakt med polisen för att få bort de vildsvin som uppehåller sig intill mittremsan vid Ekolskrog.

Men några planer på att byta ut viltstängslet har man inte.
- Vi har varit i kontakt med de sakkunniga i Borlänge och de tror inte på att byta ut stängslet, säger Maria Ericson driftsledare Vägverket region Mälardalen.
Det besked hon fått är att det enda som kanske skulle hjälpa är att ha någon form av stängsel med svagström i. Men något sådant beslut finns inte heller.

Av: Eva Nevelius eva.nevelius@unt.se Från Uppsala Nya Tidning

Flera vildsvin i trakterna runt Lund

En bilist kolliderade med ett vildsvin utanför Lund. Strax efter larmades polisen om en flock vildsvin i Södra Sandby.

LUND.
Krocken med vildsvinet inträffade 500 meter från Värpingerondellen på vägen mot Staffanstorp. Bilens förare klarade sig utan skador efter kollisionen. Vildsvinet, däremot, överlevde inte kraschen.

Olyckan skedde strax efter halv åtta på torsdagskvällen.

Tjugo minuter senare fick polisen ett larm om att en flock på mellan 25 och 30 vildsvin rört sig vid Almbacken utanför Lunds centrum.

– Ingen olycka har inträffat i samband med detta. Vi har informerat trafikinformationscentralen som går ut med varningar på radion, säger Calle Persson vid polisens länskommunikationscentral.

Av Ann Gäre, Sydsvenska Dagbladet
Publicerad 3 december 2009 21.27 | Uppdaterad 3 december 2009 22.40

Fritt fram för viltkameror i skogarna

De som vill sätta upp en viltkamera ute i skogen behöver nog inte vara rädda för att bli åtalade. Den slutsatsen drar kammaråklagare Christer Almfeldt, som inte överklagar den friande domen i Hässleholm.
HP har tidigare skrivit om fallet där en dansk jägare hamnade inför rätta åtalad för brott mot lagen om allmän kameraövervakning. Jägaren hade satt upp kameran vid en åtel för att hålla bättre koll på vilka och hur många vildsvin som kom dit och åt.

Åklagaren yrkade på att han skulle bli av med sin kamera och betala 50 dagsböter, vilket i hans fall innebar 17 000 kronor – men så blev det inte. I stället ansåg Hässleholms tingsrätt att brottet var så ringa att inget straff skulle dömas ut.

– Domen är så tydlig att vi inte tänker överklaga den, säger kammaråklagare Christer Almfeldt på onsdagen, sista dagen för att vända sig till hovrätten för en högre prövning i fallet.

– Domstolen säger ju att allmänheten inte kan förväntas vilja uppehålla sig mitt ute i skogen i någon större omfattning. Därmed anser jag att det är fritt fram om man sätter kameran vid exempelvis en åtel och inte precis intill en vandringsled, säger åklagaren.

Den man som i somras fälldes för att ha satt upp viltkameror utanför Arboga hade riktat dem mot en kontroll i en orienteringstävling och då blev en kvinnlig orienterare orolig att hon fastnat på bild när hon uträttade sina behov i naturen.

– Förnuftet har nu segrat, jag har hela tiden hävdat att risken för att någon blir kränkt ute i skogen är oerhört liten, säger Peter Nilsson i Halmstad som driver hemsidan www.viltkamera.se.

– Men det ligger också ett ansvar på oss som sätter upp kamerorna att sköta det snyggt, tillägger han

Från HALLANDSPOSTEN den 4 december 2009.

Vildsvinsgalt gick till anfall mot jägare!

Agusa
Utan förvarning attackerade vildsvinsgalten och drevkarlen hade ingen chans att hinna få upp bössan. Nu vårdas mannen på Centralsjukhuset i Kristianstad för sina skador.

Det var i samband med en jakt på Agusa vilthägn, som en man i 50-årsåldern skulle leta upp ett skadeskjutet vildsvin. Kuperad terräng med vass gjorde att grisen hade goda möjligheter att ligga och trycka, utan att synas när drevet gick. Plötsligt anföll djuret och mannen hann förmodligen aldrig se vildsvinsgalten när den gick till attack. I det läget hade han ingen chans att värja sig mot det uppretade djuret.

– Baksidan på låren slets upp, och han hade bettskador på vader och armar, säger Sven Jacobsson, som även han är drevkarl.

Sven Jacobsson är fortfarande chockad av händelsen och rösten bryts flera gånger när han berättar om vännen.


Utkikstorn
Under jakten fanns det även en man i ett utkikstorn och tack vare att han bevittnade det hela fick resten av det runt 25 man stora jaktlaget information om skeendet.

– Utkiksmannen ropade över radion och han lyckades därefter skjuta ihjäl vildsvinet från tornet, säger Sven Jacobsson.

Den frivilliga brandkåren i Brösarp var först på plats. Knut-Göran Olsson berättar:

– Mannen hade stora sår på benen, på armen och på handen, men hans kompisar hade skött om honom väl och lagt på förband och varma filtar.

När ambulansen anlände fick brandmännen bära mannen på bår genom terrängen.

– Vi fick gå över stock och sten, för det var ju mitt ute i vilthägnet, säger Knut-Göran Olsson.

Sven Jacobsson säger att mannen hela tiden var vid medvetande.

– Men han hade förlorat mycket blod, säger Sven Jacobsson.


Under observation
Den skadade mannen har sedan lunchtid vårdats på sjukhus och kommer att stanna kvar för observation.

– Vi har konstaterat att inget är brutit men han har ett antal sår, säger Gert-Uno Larsson, ortoped på Centralsjukhuset i Kristianstad.

Han mår efter omständigheterna bra. Gert-Uno Larsson säger att han under sina 20 år som läkare bara i ett fall tidigare vårdat en patient som blivit biten av vildsvin.

– När det gäller infektionsrisk så är människobett värst, men vi har ju inte heller särskilt mycket erfarenhet av vildsvin.

– Egentligen var inget särskilt onormalt med jakten, men det är väldigt tråkigt när sånt här händer, säger Sven Jacobsson.

Agusahägnet ligger i Verkeåns naturreservat, som är ett vilthägn med mycket vildsvin och kronhjort. En vildsvinsgalt väger mellan 80 och 200 kilo.

Från Ystad Allehanda den 2.12.2009

Vildsvin åt alla !

Vildsvinen ökar – på många håll mycket kraftigt, detta är de flesta jägare, bönder och andra som vistas i skog och mark överens om. LRF talar om att krafttag behövs för att minska vildsvinens antal. Lantbrukarna förlorar stora summor på grisarnas härjningar i spannmålsfält och vallar. Vissa större markägare hotar sina jaktarrendatorer med att om de inte lyckas hålla nere vildsvinsstammen och därmed skadorna i jordbruket så kommer de att sätta ut fällor som kommer att skötas rationellt.

Sjunkaröds viltslakteri i Skåne tar inte emot vildsvin som fångats i fälla därför att de gånger man provat göra detta var svinen så stressade så det påverkade köttkvaliteten negativt till den grad att köttet inte var tjänligt som människoföda. Naturligtvis blir alla grisar stressade av att sitta inlåsta i en liten fälla – flockdjur som de är, skiljs från sin flock och då kommer stressen.

Vid en vildsvinsjakt på en större gård i nordöstra Skåne sade värden redan på morgonen att han förväntade sig en aggressiv avskjutning, vi skjuter svinen tvärt av var hans budskap. Under dagen nedlades två suggor som mjölken droppade ur spenarna på samt sex randiga kultingar. De sex kultingarna grävdes ner då det inte var lönsamt att offra kostnaden för ett trikinprov på dessa. En slaktare fick ta hand om de två suggorna. Vi som intresserat oss för vildsvin i många år vet att det blir ett stort lidande för de kultingar som blir lämnade ensamma och tyvärr slutar det troligtvis med döden för dem också – men de svälter ihjäl i stället. Att skjuta kultingförande sugga är inte tillåtet och därmed är det ett jaktbrott som värden uppmanade sina gäster till.

Hur kunde det gå så här? Vildsvinen var tidigare ett efterlängtat högvilt som vi åkte till Tyskland och Polen för att jaga – ofta till en hel del pengar. Nu betraktas de nästan som råttor, man väntar bara på att kraven på att lägga ut gift skall komma.

Under hotet av att bli av med sin jaktmark är det många åteljägare som numera skjuter först och frågar sen. Med detta menar jag att det inte längre är lika noga med att alla variablerna skall stämma. Rätt djur som står rätt och inte omlott med andra och står stilla och att skjutljuset räcker till. Samma med drevjakten. Grisarna förvandlas till måltavlor, det är för fan bara grisar, skjut för helvete. Placera dig i närheten av de större godsen i Skåne en lördag förmiddag och sätt på din jaktradio så får du höra om hur många skadskjutningar de har på denna dag. Inte behandlas rådjur och hjortar på detta viset. Nu måste i ärlighetens namn säga att de flesta sköter sig perfekt.

Fynden av griskadaver i markerna har ökat markant. Grisar som påskjutits men inte fallit på den egna marken. Man kan inte låta bli att undra över hur stort intresse som det läggs ner på eftersök och skyldigheten att informera jaktgrannen om grisen efter skottet gått in på dennes mark. Det är för fan grisar – det finns fler och räven skall också ha mat – skit i dem och sov gott – gör man det?


Vad skall vi göra då?
Girigheten hos många lantbrukare måste botas på något sätt. Man kan inte ha kakan och äta kakan! Finns det mycket gris på markerna vill man ha mer i jaktarrende och just då är det otroligt bra med mycket gris. När svinen sedan börjar käka havre och vall så blir det ett väldigt liv på bönderna som kräver total utrotning och det genast i många fall.

Det finns många duktiga ungdomar som på grund av avsaknad av inkomst (studerande) saknar medel till ett jaktarrende med möjlighet till vildsvinsjakt men som inget hellre önskar. Med en handledare som support kommer de att vaka natt och dag vid lantbrukarens vetefält utan kostnad blott de får möjlighet att jaga. Eftersökshunden finns då alltid tillgänglig och jakträttsinnehavarna på grannmarkerna är vidtalade om det skulle hända mitt i natten att något gick snett.

Naturligtvis skall det också genast bli tillåtet att använda de kikarsikten med ljusförstärkare som finns på marknaden redan idag. Nu är det endast tillåtet att använda dem vid eftersök – hur det nu skall gå till. Rätt använda är de jättebra. Även i svarta nattens mörker går det bra att se om det är rätt djur och det inte står något djur omlott som kan bli skadat.

Enligt gammal svensk jaktradition så skall man inte skjuta på sittande fågel som anses för lätt – den skall skjutas i flykten och därmed ha sin chans (att bli skadskjuten). Det är exakt samma resonemang som de för som menar att grisarna skall känna sig trygga i mörkret, vaddå trygga? Trygga att få ett dåligt skott i sig som leder till långt lidande. Jag föredrar ljusförstärkta kikarsikten framför fällfångst, betydligt mindre lidande för djuret.

Det finns enstaka personer som anser att om det blir tillåtet med ljusförstärkta kikarsikten så kommer jägarna att skjuta på allt möjligt annat vilt som kommer i deras väg i mörka natten. En sak är säker – kriminella kommer att göra det och de har den möjligheten redan idag men de kriminella frågar igen om lov. I Tyskland säljer man alkohol på bensinstationen, öl, vin, starksprit. Skulle våra svenska myndigheter aldrig tillåta, de kopplar genast samman att då kommer många att supa vid ratten. Varför anses vi av de styrande vara dummare än andra i Europa? Samma ”tänk” med ljusförstärkta kikarsikten, vanliga laglydiga Svensson jägare klarar av att bara skjuta vildsvin om det är det viltet som enbart är tillåtet.

Avundsjukan över att någon har lagt en åtel för nära ”min” gräns eller att grannjägaren skjuter många grisar vid sin åtel kan vi lägga av med bums. Ropen de skalla, det finns grisar till alla!! Saken är enkel – ingen åtel – inga grisar. Skaffa dig en riktigt fin gris åtel redan idag.Åtelkameran kan ta bilder på vildsvinen som besöker åteln men tyvärr inte på den som använder skogen som soptipp! Klicka på bilderna så blir de större!

Jägarträff i Höör den 19 november.

Den 19 november hade Jägarnas Riksförbund, distrikt Skåne inbjudit till en träff i Höör som ägde rum på Skånes Djurpark. Den lokal som stod till förfogande var fullsatt till sista plats och var det cirka femtio man och en kvinna som hade fått plats att vara med.

Från Skånes Djurpark kom Johan Lindström som berättade om vildsvinets liv i parken men även i det fria - mycket intressant och deltagarna ställde många frågor. Johan hade just slaktat två av djurparkens vildsvin och vi fick tillfälle att titta på dessa och Johan berättade vad man skulle beakta vid uppslaktningen.

LRF Skåne representerades av Stig Lundström som gav oss lantbrukets syn på vildsvinenes utbredning.

Sven Olof Sandberg från Jägarnas Riksförbund i Skåne var moderator och värd.

Det var roligt att få träffa andra vildsvinsjägare för att höra deras erfarenheter. Det verkade som åteljägarna var i majoritet.

Samstämmighet rådde på frågan om vildsvinen ökat kraftigt och det diskuterades fördelen av att flera jaktlag slår sig samman för att jaga över större arealer - men det ena jaktformen utesluter inte den andra tycktes man vara enig om. Det fanns en oro över att den kraftigt ökande vildsvinsstammen innebar att intresset för vildsvinskött är mättat och man har svårare få avsättning för köttet.

Tre svin fick bita i gräset!!

Förliden lördag hade vi gemensam jakt på vår jaktmark med drev och drivande hundar. Redan i första såten föll tre vildsvin. Alf hade Dianas gunst och skjöt dubblé och Kenneth fick hjälpa en gris över på andra sidan. Alla tre låg i smällen så några eftersök behövdes inte. Så skall det vara och hela jaktlaget blev upprymda och glada! Det visade sig att de nästan vägde exakt 50 kg vardera. Fina matgrisar!!!

Jägare straffas inte för åtelkamera!!

Den danske jägare som i Hässleholmstrakten satte upp en åtelkamera slipper straff, trots att han bröt mot lagen. Hässleholms tingsrätt slår fast att brottet var ringa och då utdöms inget straff.

En dansk jägare som arrenderade en jaktmark i Hässleholmstrakten ville få bättre kunskap om viltet på marken. Efter att ha läst om åtelkameror köpte han en sådan och monterade den vid en åtel i skogen. Men kameran upptäcktes och mannen polisanmäldes.I Hässleholms tingsrätt förklarade den danske jägaren att han inte kände till att det krävdes tillstånd från länsstyrelsen för att sätta upp en åtelkamera.Mannen bestred därför åtalet att han medvetet skulle ha gjort sig skyldig till något brottsligt, han begärde också att få tillbaka åtelkameran som polisen beslagtagit.Tingsrätten skriver i sin dom att mannen var skyldig att söka tillstånd för kameran. Straffsatserna för brott mot lagstiftningen om allmän kameraövervakning går från böter upp till fängelse i ett år. Dock finns undantag i lagen som gör att ringa brott inte ska medföra något straff.

Ringa brott
När det gällde platsen som kameran monterades på slår rätten fast att det var en allmän plats som allmänheten hade möjlighet att besöka, genom allemansrätten. Men rätten konstaterar också att platsen inte var sådan att många människor riskerade att utsättas för en integritetskränkning och det var bara en person som fick tillgång till bilderna.”Vid en bedömning av samtliga omständigheter finner tingsrätten att gärningen är att bedöma som ringa”, skriver domstolen och slår fast att jägaren inte ska dömas till ansvar. Åklagaren Christer Almfeldt begärde i rättegången att åtelkameran skulle förverkas. Men det ogillas av tingsrätten, jägaren ska därför få tillbaka denna.

Tänkte avskriva
Åklagaren berättar för Svensk Jakt att han först tänkte avskriva ärendet med anledning att det skulle bedömas som ringa. Men eftersom det fanns ett stort allmänhetsintresse i frågan valde han ändå att väcka åtal.– Jag tycker att rättens bedömning är riktig. Man har satt sig in i frågan och kommer fram till att åtelkameror inte nämnvärt påverkar den personliga integriteten, säger Christer Almfeldt.Han kommer med största sannolikhet inte överklaga domen. – Visst hade det varit bra med en prejudicerande dom i en högre instans. Men jag tror inte att många åklagare skulle välja och driva ett ärende när man vet att en tingsrätt valt att bedöma detta som ringa, säger Christer Almfeldt.

Förtydliga regler
Jägareförbundet begärde, efter att händelsen blev känd, att regeringen skulle förtydliga lagen för åtelkameror. Förbundet anser inte att det ska behövs något tillstånd från länsstyrelsen.– Jag tycker domen är bra. Tingsrätten har bedömt intrånget i den personliga integriteten som ringa. Det är en klok bedömning med tanke på hur åtelkameror fungerar, säger Jägareförbundets jurist Ola Wälimaa.Han poängterar att syftet med åtelkameror inte är att fotografera människor utan vilt. – En annan fråga är om allemansrätten ger allmänheten rätt att gå fram till en åtelplats? Jag tycker inte det är skrivet i sten att det är så. Här finns en anordning som faktiskt kan bedömas som en anläggning. Då kan också området runt denna bedömas som en tomt. – I sådana fall har inte allmänheten rätt att gå fram till åtelplatsen och då riskeras ingen integritetskränkning alls via åtelkameror, säger Ola Wälimaa.
Från Svenska Jägareförbundets hemsida den 12 november 2009

Ilsket vildsvin attackerade jägare!

Ett uppretat vildsvin var nära att fälla en jägare i skogarna utanför Jönköping. En jaktkamarat kunde fälla djuret i sista sekund. Jönköpings-Posten skriver om de två jägarna som var ute i skogarna vid Säby, Jönköping för att jaga rådjur, rapporterar TT. Plötsligt stod den ene jägaren öga mot öga med galten. Jägaren siktade och satte ett skott i vildsvinets frambog. Men galten gav inte upp. Djuret sprang i väg och jägaren kom efter. Men galten, som hade 18 cenitmeter långa betar, var uppenbarligen uppretad och plötsligt rusade det 190 kilo tung djuret åter mot jägaren. Jägaren berättar för Jönköpiongs-Posten att det verkligen var tur att hans jaktkamrat fick i väg ett skott. Galten stupade fem meter från de båda. ATL.nu info.atl@lrfmedia.lrf.se

Även andra samjakten på Söderåsen blev misslyckad!!

Fredagen den 30 oktober var det dags för andra samjakten efter vildsvin över 2 400 hektar i Klåveröd/Oregården området på Söderåsen. Första jakten den 18 september fälldes endast tre vidlsvin, den andra jakten blev inte mycket bättre, fyra vildsvin blev allt 75 jägare, 12 hundförare och 1 eftersökspatrull lyckades åstadkomma!!

Varför lyckas det inte ? Grisarna rör sig över stora områden, kanske finns de i mycket mindre antal än vad man beräknat? Kul om någon som var med på jakten kunde lämna en kommentar!!

Åteljakt och utfodring ett aktuellt tema.

De milda, snö och frostfattiga vintrarna som blivit allt vanligare i Skåne har inneburit att både bok och ek släpper mycket ollon, så även i år. Ollon verkar vara nummer ett för vildsvinen när det gäller foder och besöker de därför just nu åtlarna i betydligt mindre omfattning. Detta försvårar jakten för oss åteljägare.

Vildsvinen ökar nu i antal så snabbt så att det märks tydligt i markerna, stor skillnad bara från ifjol. Bökningarna har tilltagit kraftigt, så även skadorna på växande grödor. Frågan om förbud mot utfodring av vildsvinen är aktuellare än någonsin. En jämförelse: "I den tyska delstaten Sachsen får man endast utfodra med oförädlade jordbruksprodukter, t.ex. är bröd förbjudet. Max 5 kg majs per åtel och dygn är tillåtet. Enligt beräkningar går det åt 100 kg majs för varje nedlagt vildsvin i Sachsen".

Man kan inte låta bli att undra hur det räknestycket skulle se ut hos oss?

Vildsvinen äter gärna majs men ännu hellre bröd. Bröd kan jägaren få gratis men majs kostar pengar. Då blir det bröd till vildsvinen.

Även hjortar, älgar och rådjur äter gärna bröd på åtlarna, på vissa marker äter hjortdjuren mest, det har de "förbjudna" åtelkamerorna visat!

Med de milda vintrar som vi har i Skåne just nu behövs här ingen stödutfodring för att viltet skall klara sig. Den utfodring som äger rum i stor skala har som enda syfte att att locka svinen till utfodringsplatsen så man kan nedlägga detsamma men även att hålla grisarna i den egna jaktmarken till drevjakterna. De stora godsen är lika duktiga på att utfodra som jakträttsinnehavaren på den lilla markbiten.

Men saken är enkel - ingen åtel - inga grisar!!

Åteljakten är annars, rätt utförd, den säkraste jaktmetoden. Man har i regel god tid på sig att studera grisarna och vänta tills den utvalda grisen står rätt, då kan man ta gott stöd för vapnet, släppa kulan lungt och fint och grisen ligger död i smällen nästan varje gång. Skall jämföras med svin som kommer som skjutna ur en kanon med ett koppel hundar efter sig - här stegras svårighetsgraden betydligt för skytten och det säger sig själv att med denna jaktmetod blir det fler skadskjutningar.

Själv sitter jag gärna ute och passar på mina åtlar. Man lär sig väldigt mycket om grisarnas beteende, hur man skiljer på galt och sugga, rangordning och olika ljud. När grisarna kommer till åteln är de väldigt försiktiga och kollar upp så det är säkert läge - när de känner sig säkra så slåss de om godsakerna, kultingarna busar och väsnas, man kan utan att skrämma dem tala tyst i mobiltelefon när man sitter inne i vak kojan.

Det verkar som om det stora intresset för åteljakten har släppt. Många som tidigare satt ute och vaktade om kvällarna har slutat med detta och använder kvällen till något annat i stället. Skjuter man en gris sent eller ännu värre skjuter på en gris som man måste leta efter kan det bli tröttsamt på jobbet nästa dag.

Det märks också i skogen. Förr några år sedan kunde man, i den del av Skåne där jag har mina marker, höra flera smällar från studsare varje kväll man satt ute men nu är det inte varje gång som som jag hör någon studsare smälla.

Priserna på vildsvinskött har gått ner kraftigt på grund av ökande tillgång vilket kan bidra till det vikande intresset. Enligt uppgift från jägarkompisar på annat håll i landet är det likadant där.

Den värsta "Pigmanian" har lagt sig och fullmånen drar inte som förr!!!

Utfodring av vildsvin

Vid jaktdagarna i tyska Bonn höll DPhil. Sandra Cellina, Luxembourg föredrag om utfodring, kroppslig utveckling och reproduktionsdynamik av vildsvin, här ett sammandrag fritt översatt av Bo Magnusson.

”Vildsvinen utgör en viktig faktor i den inhemska faunan och är som jaktbyte högt värderat. När samtidigt ökningen av populationen sedan femtiotalet förmodligen är mycket komplex, så är dock en av de möjliga faktorerna den utbredda praxisen med utfodring. Fortfarande vet vi lite om hur stor andel av vildsvinens totala näringsbehov som utfodringen står för, hur denna utfodring påverkar för minskade skador i jordbruket och den möjliga effekten på vildsvinen själva.

Under en tidsperiod av 27 månader insamlades 1200 maginnehåll och 740 kvinnliga reproduktionsorgan från vildsvin. Genom analys av dessa prov kunde utfodringens andel av den totala näringsintaget kvantifieras och des påverkan på grisarnas förökning undersökas.

Utspritt över hela året kunde man i 70 % av magarna påvisa foder från utfodring och utgjorde utfodringen 40 % av grisarnas totala foderintag. De kvinnliga djuren var i jämförelse med 42 andra vetenskapliga studier tidigt könsmogna även om proverna till största delen kom från hondjur under två år, bar suggorna genomsnittligt på 5,3 foster.

Vid 12 månaders ålder låg den genomsnittliga levandevikten på 50 kg. Jämfört med tidigare undersökningar är den troligt att utfodringen av vildsvinen året om har bidragit till av vildsvinen starkt har ökat i antal i Luxemburg.”

Det vore mycket intressant om en liknande undersökning som den ovan kunde genomföras i Sverige. Vissa påstår att slutade jägarna med utfodringen skulle detta var en faktor som gjorde att vildsvinen minskade i antal och anpassa sig till vad naturen ger. Andra menar att skadorna på jordbruket skulle öka kraftigt. Vad tycker du??

Vildsvin dödade nyfödd kalv

Vildsvin dödade natten till torsdagen en nyfödd charolaiskalv i Brändabo utanför Torsås i Kalmar län.

När lantbrukaren Göran Jonasson kom ut för att titta till kon och den nyfödda kalven möttes han av en hemsk syn. Fyra vildsvin låg och kalasade på kalven. Kon stod, skärrad, tio meter bort.
- Så fort vildsvinen hörde mig flög de upp och sprang till skogs, säger Göran Jonasson till tidningen Barometern på nätet.
Han har sina köttdjur ute på bete dygnet runt. När charolaiskon kalvat var hon så rädd om kalven att han lät dem vara i fred i hagen över natten. Något han nu ångrar.
- Jag tror vildsvinen lockades av blodlukten, säger han. De tar ju ofta både rådjurskid och älgkalvar.
Han är van vid vildsvin, men gillar inte att ha dem runt knuten.
- I våras var jag ute tidigt en morgon och kunde räkna till 48 vildsvin på ett tunnland. De bökar och förstör skörden för mig.
Att hans djur nu attackerats gör att han kommer att ta in alla kor som ska kalva och han uppmanar andra att göra likadant.
- Antingen det är får som lammar eller hästar som ska föla. Ta in dem i rätt tid är mitt råd, säger Göran Jonasson.
SvD 8 oktober 2009

Trikiner i vildsvin.

Alla jägare i min bekantskapskrets som skjuter vildsvin skickar in prov för trikinundersökning. Det finns flera privata laboratorier såväl som Sveriges veterinärmedicinska anstalt, SVA. Kostnaden ligger på mellan 100 till 150 kr och är väl investerade pengar. Man behöver inte vara orolig för att drabbas av trikinos som oftast är en dödlig sjukdom om man råkat smaka på köttbullssmeten. Nu har SVA funnit trikiner i prov från en ung gylta som skjutis söder om Örebro, se bifogat tidningsklipp från Land 9 oktober 2009.

Vildsvin jagar varg

Fredrik Zita från Örebro har en sommarstuga utanför Finnerödja. Från fönstret fick han se hur en flock vildsvin motade bort en varg. Filmen är tagen i juni i år men hur det gick sen vet inte Fredrik, i alla fall sa han så till Nerikes Allehanda. Kolla in filmen genom att klicka på länken.
http://www.youtube.com/watch?v=FIr4IdsR31E

Vildsvinsproblem

Vårt jaktlag fick ett brev häromdagen från vårt Godsbolag som vi arrenderar jakt av. Vildsvinsstammen har ökat explosivt och åstadkommer nu så omfattande skador, att Godset tvingas uppsätta eltråd runt fälten. Vi uppmanas därför att öka avskjutningen på grisar radikalt.

Detta budskap hör man från många håll idag. Det gick snabbt, från att vara ett trevligt nytt vilt att jaga har vildsvinen nu på sina ställen blivit en börda för lantbrukaren som får sätta till extra pengar i en många gånger plågad ekonomi. För att begränsa stammen räcker det inte med att skjuta kultingar och galtar. Vi kanske måste börja skjuta suggor men det stöter på svårigheter då kultingförande sugga inte får skjutas. Hur stora är kultingarna när suggan inte längre anses kultingförande? Ett annat problem är att grisarna rör sig över stora ytor och har sin daglega långt ifrån de fält där de ställer till problem - samverkan jägare emellan är här åter en lösning på problemet. Vad tycker du?? Klicka på bilderna så blir de större.

Vildsvinsjägare med nerverna i styr!!

Kolla på filmen - här ser ni en jägare som inte tappat fattningsförmågan. Man får bara hoppas att han i en sådan här situation har kontroll på var kulan tar vägen om det blir genomskott!

Åtelkameran igen!!

Det finns troligtvis flera tusen privata åtelkameror uppsatta i de skånska skogarna utan tillstånd från länsstyrelsen som inte fått in en enda ansökan!!! Svenska Jägareförbundet kräver nu att regeringen skall ändra lagen så att undantag från tillstånd ges för kameror som används för åtelövervakning. Länsstyrelsen är dock tveksam och tror inte på någon lagändring. Allemanssrätten gäller i skogen och då får man inte bli kameraövervakad utan tillstånd.

Svinabloggen följer ärendet noga.

Svindyrt krocka med gris

Bifogade tidningsklipp från Skånska Dagbladet 28 september 2009. Klicka på klippet så blir det större och därmed lättare att läsa.

Ny lag för enklare hantering av viltolyckor

Viltolyckorna ska minska så att människor inte dödas eller skadas allvarligt och djurs lidande ska minska. Det är det övergripande målet för Nationella Viltolycksrådet, som nu får stöd från ny lagstiftning.
Vägverket är en av 13 myndigheter och organisationer som är medlemmar i Nationella Viltolycksrådet. Regeringen har gett rådet till uppgift att säkerställa arbetet med att hitta skadade djur efter en viltolycka och att förebygga olyckorna.

– Det finns pengar och människoliv att spara på att vi kan minska viltolyckorna och det är svårt att jobba ensam med den frågan, säger Anders Sjölund på Väg, angående Vägverkets roll i rådet.

Ny lag förenklar arbetet
En ny lag förväntas börja gälla den 1 januari 2010. Den innebär bland annat en förenkling av reglerna som gäller när jägare måste leta efter ett djur som skadats i en viltolycka. Dessutom har ersättningen setts över.

– Det är helt enkelt för att öka möjligheterna att så snabbt som möjligt få fatt på ett skadat djur. Djur ska inte behöva lida och de som gör jobbet med att leta reda på dem ska få ersättning, säger Anders Sjölund.

– En stor förändring är också att man nu är skyldig att anmäla en viltolycka oavsett om djuret skadas eller inte. Förut gällde anmälningsplikten enbart om djuret skadades.

Från ord till handling
Förutom djurens lidande dödas cirka 10 människor varje år och ungefär 1000 personer skadas. För att förhindra det är samarbetet med de andra rådsmedlemmarna viktigt.

– Vägverket kan bidra med hur vägarna byggs, var vi sätter upp viltstängsel och till exempel genom att bygga passager. Skogsbruket kan tänka på hur de avverkar nära vägar så att djuren syns eller inte lockas dit. Jägarnas sätt att bedriva jakt eller lägga ut mat påverkar hur djuren rör sig och Polisen är förstås viktigt om det händer en olycka, säger Anders Sjölund.

Medlemsorganisationerna har fått beskriva vad de ska bidra med för att nå målet med att minska viltolyckorna. Att det finns nedskrivet är viktigt, tycker Anders Sjölund.

– Det är bra för det sätter lite press på alla som är med att det verkligen händer något. En del av Vägverkets jobb är att få till en viltstängselstrategi och säkra passager för djur. Där jobbar vi inte enbart med de större djuren, utan också enligt miljömålen där vi även tar med utter, groddjur och fisk.

Läs mer på Nationella Viltolycksrådets webbplats



Kontaktperson: Sjölund Anders VGtm
Publicerad av: Evjen Karin VSiknm

Skapad: 2009-09-30 15:44

VÄGVERKET 2009-10-01

Storgalten visade sig igen!!

I går kväll satt jag ute vid min åtel och storgalten som jag sett några gånger visade sig igen. Han är stor som en liten ponnyhäst. Eftersom jag redan har frysen full med vildsvinskött får han i stället göra nytta i avelsarbetet där han säkert är välkommen bland suggorna så maskulin som han är!! Vad tycker du - är det rätt att spara de stora galtarna??

Åtelkameran kräver tillstånd från länsstyrelsen!

En dansk jägare med jaktmark i norra Skåne har åtalats vid Hässleholms tingsrätt för olaglig kameraövervakning. Den danske jägaren som var medlem i ett jaktlag hade satt upp en s.k. åtelkamera för att ha koll på vildsvinen som besöker åteln. Nu är det så att man måste ha tillstånd från länsstyrelsen för att ha kameraövervakning på allmän plats och dit räknas skogen med allemansrätt. Ett tillstånd kostar 3200 kronor . För den danske jägaren kan det kosta 50 dagsböter som blir totalt 16500 kronor om åklagaren får som han vill. Jag är säker på att 99,9% som har åtelkamera inte ens har tänkt tanken att man behöver tillstånd för att fotografera vilt med åtelkamera, inte heller informeras man av dem som säljer dessa kameror om att de är tillståndspliktiga. En jaktaffär som säljer mycket åtelkameror håller det för troligt att minst 10.000 åtelkameror sålts i Sverige.

Resultat från första samjakten på Söderåsen den 18 september 2009.

Tio markägare/jakträttsinnehavare slog sig samman för att jaga vildsvin på totalt 2400 hektar i fredags den 18 september 2009, se inlägg på denna blogg från den 11 september 2009. Endast tre vildsvin nedlades vilken var betydligt färre än väntat. Celebriteter inom den Skånska vildsvinsjakten såsom Mikael Tham var med med sina hundar men det hjälpte föga. Värmen innebar att de otränade hundarna blev snabbt trötta vilket kan vara en anledning till det dåliga resultatet.

Rekord ?

Satt ute på vakt jakt i går kväll. Såg fyra stora suggor med tjugosex kultingar!!! Tyvärr inga skjutbara men de växer..............

Skånska Dagbladet den 2009-09-14

Kriget mot vildsvinen har börjat!! Klicka på bilden så blir den dubbelt så stor.

Vildsvinsstammen begränsas

Genom samverkan skall vildsvinsstammen begränsas. På Söderåsen (i Skåne) har markägarna slagit sig samman och organiserar gemensamma jakter, den första den 18 september 2009. Det skall bli spännande att följa utfallet från detta nya projekt. Dubbelklicka på bilden så blir den större. Taget ur Lokaltidningen för Bjuv - Klippan - Perstorp - Åstorp - Örkelljunga utgåvan daterad 9 september 2009.

Vildsvinen och trafiken

I takt med att vildsvinen ökar i antal i vårt land så ökar också trafikolyckorna med vildsvin inblandade. Jag har tyska vänner som menar att vildsvinen är mycket skickligare att undvika trafiken än t.ex. rådjur. I förhållande till sitt antal skulle det därmed vara färre vildsvin som dödas i trafiken än annat vilt. Stämmer detta påstående eller är det taget ur luften? Själv kör jag 7000 mil om året och då även en hel del på nätterna i vildsvinstäta delar av Skåne men har jag endast en enda gång sett vildsvin på vägen! Henrik Barnekow, jaktvårdskonsulent säger till Lokaltidningen att det sköts cirka 10.000 vildsvin i Skåne det senaste jaktåret. Enligt Nationella Viltolycksrådet var det 645 trafikolyckor under år 2008 med vildsvin i Skåne. Samma källa meddelar också att det i fjol i Skåne, januari t.o.m. juli var 248 trafikolyckor med vildsvin inblandade, i år på samma tidsperiod är det 302, en ökning med 22%. Man kan väl på goda grunder antaga att ökningen beror på att vildsvinsstammen ökar kraftigt! Vad är din erfarenhet, är vildsvinen klokare än rådjur?

Det mycket viktiga eftersöket - här en episod från år 2000!

Det är mycket viktigt för varje jägare att vara väl förberedd för att kunna genomföra ett eftersök, själv lägger jag mycket kraft på detta. Skadskjutningar drabbar alla som jagar, förr eller senare och är jaktmedaljens baksida! Skadskjutningar eller som vi säger på skånska ”skamskott” eller ”skamskjuten” är djuret tills man funnit det. Ofta ligger djuret dött men inte alltid. Vid åteljakten är det inte så ofta som det går snett men det förekommer att grisarna springer en bra bit bara på viljan. Tar de sin tillflykt till ett tätare skogsparti eller annat så behövs en hund. Har du ingen själv har du vidtalat en hundägare om hjälp i fall att om!

När jag kom hem efter jakten den 20 augusti år 2000 nedtecknade jag nedanstående rader om det lyckade eftersök som min dåvarande hund hade genomfört tidigare på kvällen.

Det var 50 minuter sedan solen gått ner, 10 minuter återstod av dagens jakttid. Råbocken stod ca. 50 meter bort i kanten mot veteåkern med bredsidan till. Jag siktade noggrant, tog stöd på karmen i tornet där jag satt, kikarsiktets hårkors låg rätt i bogen. Spände snälltrycket, tryckte av, skottet gick. Mynningsflamman förblindande för en liten stund men jag såg att bocken inte föll i skottet utan sprang in i tjörnet som den kom ut ifrån. Trots att jag var nästan 100 % säker på att kulan satt rätt så fick jag det otrevliga suget i magen, har skottet misslyckats?
Under tornet ligger min trogne fyrbente jaktkamrat, Wachtelhunden S37187/93 Bogerups Cosby, kopplad, alltid tyst och blickstilla när det är läge. Skönt att ha honom till hands nu. Min tvåbente jaktkompis Jörgen kallade upp mig på radion, får man säga grattis sa han, nej Jörgen inte ännu blev mitt svar.
När Jörgen kom fram till mig hade det blivit nästan rent mörkt, vi rökte en cigarett och väntade en stund till. När mer än en halv timme var gången sedan skottet gick gjorde jag en skottplatsundersökning med ficklampan till hjälp. Hittade inget blod, inget alls. Jörgens skeptiska stämma, ”träffade du den verkligen?”. Bocken hade flytt till ett f.d. hagområde med högt gräs blandat med tjörne, allt inhägnat med taggtråd. Som att leta efter en nål i en höstack tyckte Jörgen.
Beslutade mig för att släppa Cosby på fritt sök. Cosby stack i väg, tyst i fem minuter, sedan kom det befriande ståndskallet! Cosby äger den fina egenskapen att skälla för dött vilt. Bocken låg otillgängligt nere i en bäckravin, inne i det täta tjörnesnåret. Enda chansen att komma dit var att krypa in, vilket jag gjorde. Med Cosbys koppel om bockens hals släpade jag ut honom krypande på alla fyra, duktigt stucken av tjörnet blev jag. Det visade sig vara en bra träff genom centrala lungpartiet, men trots den goda träffen räckte bockens flyktvilja till för honom att ta skydd innan han drunknade i sitt eget blod.
Min tvåbente jaktkamrat Jörgen sa efteråt.: Bosse, den här bocken hade vi inte hittat i fullt dagsljus, att Cosby hittade honom när det är kolsvart är fantastiskt!

Vildsvinsåteln del 6 - Jakten

Det är klokt att lägga mycket tid vid många tillfällen för att studera grisarna på åtelplatsen innan man skjuter. När du har koll på vilka grupper som besöker din åtel kan du med säkerhet välja ut de djur som kan komma ifråga för avskjutning. Tänk på att grupper nästan alltid består av suggor med ungar. Skjuts suggan bort för ungar som fortfarande diar (de ungarna är i regel randiga) så betyder det oftast att ungarna dör. Själv skjuter jag gärna femito-sextio kilos grisar som är utsökta att äta. När det är mörkt är det svårt att bedöma grisens storlek men jag har min rulletunna att jämföra med, har de lika stor kropp som min tunna så brukar de väga ungefär sextio kilo levande. Finns det felfärgade grisar (t. ex. grisar som är vita med prickar) så skjuter jag gärna dessa i första hand, men först när de har nått rätt storlek. Sparar man på suggorna har man alltid grisar i markerna! Galtarna kommer i regel ensamma till åteln och ofta långt före suggorna med ungar. Jag har skjutit stora galtar i fullt dagsljus.

Det är nästan alltid mörkt när grisarna kommer. Bra optik i såväl handkikare som kikarsikte är ett måste, kikarsiktet gärna med belyst riktmedel. Såväl ”ryska mörkersikten” som ”eftersökslampor” monterade på bössan är förbjudet att använda vid jakt. Det är numera tillåtet att använda fast belysning på åtelplatsen, en del tycker att det fungerar bra och bäst med grönt ljus andra med rött. Erfarenheten är att grisarna lär sig att inte gå in i ljuset efter ett tag.

Det går också bra att strö ut halm på åtelplatsen och sedan strö spannmål i denna. Grisarna får då jobba lite samtidigt som den ljusa halmen gör det lättare att se dem. Vi har tolv fullmånar på året – utnyttja dem!

Åteljakten innebär också att man kan avge mycket bra skott med stöd och på rätt djur. Normalt skall inga eftersök behövas och grisarna går inte långt från skottplatsen om du följer frambenet upp till nästan hälften i kroppen, då ligger de oftast i smällen! Tänk på att kolla så det inte finns några djur bakom som du skadeskjuter samtidigt! Har du inte själv en eftersökshund har du talat med vän som ställer upp oavsett klockslag!

Vildsvinsåteln drar också till sig annat vilt om det finns i markerna såsom älg, dovhjort, kronhjort, rådjur, räv och grävling och inte minst fåglar. Åtelkameran är ett bra hjälpmedel att ha koll på vem som besöker åteln, både med datum och klockslag, se bild. Kanzeln är alltid ett bra pass!

Själv brukar jag sätta mig en timme före solens nedgång – ofta kommer mindre galtar ensamma för att äta före de andra – de hamnar i min frysbox!

Åteljakten på vildsvin - rätt bedriven - är spännande och säker. Börja med att tjära en trädstam idag!

Var finns det vildsvin i det sydskånska jordbrukslandskapet?

Vildsvinen på bilderna förflyttade sig mitt på dagen mellan Lilla och Stora Isie, inte långt från Smygehamn och Sveriges sydligaste udde! Bilderna är cirka två år gamla och fotografen som var påpasslig med kameran heter Mikaela Palm. Troligtvis har de blivit stötta från sin daglega. Det skulle vara mycket intressant att få ta del av andras observationer och bilder från vildsvin i det sydskånska landskapet.

Vildsvinsåteln - del 5 Grannsämjan

Trots att man utfodrar grisarna och därmed hjälper till så att fler grisar överlever, suggorna får fler ungar oftare, är det mycket viktigt för grannsämjan att man håller sig till lagen och inte skjuter fler grisar än vad marken kan anses producera med hänsyn till markens storlek och biotop.

Hur göra när man skjutit på en gris som mitt i natten gått in på grannens mark. En bra kontakt med grannarna är här ett måste. Redan innan detta händer skall man ha klarat ut vad som gäller, får jag gå in med eftersökshund på grannens mark utan att fråga om lov varje gång eller skall jag väcka upp dem mitt i natten!! Har man varit inne på deras mark så talar man om detta så fort det går - helst dagen därpå och erbjuder dem viltet som man funnit och som enligt lag är deras om inget annat överenskommits.

Vildsvinsåteln del 4 - Foderautomaten

Kanske har du inte möjlighet att se till din åtelplats dagligen – då finns möjligheten att bygga en foderautomat – man köper själva hjärtat och sätter på en behållare och bygger ställning att montera det hela på. Själv har jag mycket goda erfarenheter av Accufeed II som kostar cirka tolvhundra kronor. Jag har tre Accufeed igång, de kan ställas in att kasta ut två gånger per dygn och har jag ställt in dessa så de kastar ut lite mer än ett kilo majs varje gång. Grisarna är så förtjusta i majs så denna lilla mängd räcker för besök nästan varje natt!

Första utkastet skall vara precis när det blir mörkt och andra utkastet tre till fyra timmar senare. Kastar automaten ut när det är ljust blir det fåglarna som äter upp det mesta. Ligger tiderna skilda åt kan automaten attrahera två grupper av grisar! Grisarna vänjer sig vid ljudet från automaten och står ofta och väntar på att den skall gå igång – genast är de där! Man kan med andra ord styra grisarnas ankomsttid till åtelplatsen med automaten. Själv målar jag allt på åteln svart för att det inte skall synas och jag förhoppningsvis skall få ha grejorna i fred.

Bröd tycker grisarna också mycket om, gärna så sött som möjligt. Rotfrukter såsom potatis och sockerbetor går också bra. Bröd har jag själv utfordrat med under lång tid och lägger jag ut detta cirka fyrtio meter från min Kanzel men med närhet till skydd för svinen. Grisarna är väldigt försiktiga och brukar rusa ut från skydd och snabbt sno åt sig ett bröd för att sedan snabbt återvända till skydd och där under mycket smaskande äta upp brödet. Efter det att de varit på åtelplatsen en stund och ätit och inget händer känner de sig säkrare och visar sig mer ute på det öppna.

Vildsvinsåteln del tre - Vak kojan

Grisarnas sök efter foder sker tyvärr nästan alltid efter mörkrets inbrott. Väntan kan bli lång – och kall. Därför är det lika bra att nu ta steg nummer tre och bygga en ordentlig vak-koja eller Kanzel som tyskarna med lång erfarenhet av vildsvinsjakt kallar detta slutna jakttorn för! Först byggs en bock att ställa kojan på. Denna bör vara cirka två och en halv meter hög. Bygg kojan så hög att du kan stå upp i den och så bred att man kan sitta två man i bredd – det är kul att ha en kompis med och titta på grisar! Det golv som du sätter kojan på skall sticka ut en bit så du får en liten ”balkong” med räcke runt om där du kan stå när du skall gå in eller ut ur kojan.
Detta ökar säkerheten när det är mörkt! Kojan utgör ett ordentligt vindfång och måste därför säkras ordentligt. Sitter man i en vak-koja är man inte utsatt för regn och rusk och lämnar mindre vittring.

Placeringen är viktig – i Skåne är sydvästliga vindar behärskande och kojan bör placeras därefter. Det gäller att inte lägga vittring över åtelplatsen, luktsinnet är grisens bäst utvecklade sinne!

Så här skrev jag i Jakt&Jägare den 12 augusti 2006.

För mycket bök?

Regeringen har via jordbruksminister Ann-Christin Nykvists gett Naturvårdsverket i uppdrag att se över vildsvinsförvaltningen och stoppa den kraftiga ökningen av vildsvinsstammen.

Tyvärr finns ingen korrekt viltstatistik att hänvisa till – endast parter i målet uppskattar stammens storlek. Visst är det skam att vi år 2006 inte har en tillförlitlig viltstatistik som underlag för beslut om förvaltning av våra viltstammar.

Bondeorganisationen LRF, som är part i målet, har kommit fram till att det finns cirka 80.000 vildsvin i Sverige. Många LRF distrikt önskar om inte utrotning av vildsvinen som man ser som levande jordfräsar, så näst intill. I skogen tycks nästan samtliga parter vara överens om att vildsvinen gör nytta men problemet är den odlade jorden.

På Borrestads gods i sydöstra Skåne hade man vildsvin i hägn i början av fyrtiotalet.
Dessa fick hjälp att nå friheten och förökade sig snabbt. Även då var det bönderna som klagade och till slut ansåg sig regeringen tvingad fatta beslut om utrotning av vildsvinen. Tjugotvå heltidsanställda jägare plus drevkarlar lyckades under tre månader vintern 1947 skjuta tjugonio vildsvin. Kostnaden för jakten som jaktvårdsfonden fick betala utgjorde 33530 kronor, en stor summa pengar på den tiden. De som vill ha bort ”nöjesjägarna” kan vänligen ha detta exempel med i sin kalkyl!

Vildsvinens kraftiga ökningstakt beror enligt sakkunskapen mycket på att de fyller ut en tom nisch (där de en gång i tiden funnits) och där de inte har någon direkt konkurrens. De kommer om de får vara i fred att fylla ut denna nisch och sprida sig så långt norrut som de kan komma utan för vildsvinen besvärande snödjup.

Vill man snabbt få ner vildsvinsbeståndets storlek måste trycket i första hand läggas på de produktiva suggorna. Av etiska skäl blir jakttiden på dessa kort då de kan vara kultingförande större delen av året. Enligt lag får inte förande suggor skjutas. Av lagtexten framgår inte vilken ålder kultingarna skall ha uppnått för att suggan inte skall anses som förande!

Skjuts suggorna bort utvecklas flockarna av ungdjur till huliganer som går direkt ut på åkrarna och tar för sig. Ledarsuggorna är skygga och tar flocken med till säkrare platser.

I Skåne finns många med dystra erfarenheter av för högt jakttryck och det rapporteras om marker nästan helt tomma på vildsvin där jaktrycket på vuxna djur (läs suggor) varit för stort.

Man har nu lärt sig att i första hand jaga fjolårsgrisar och årsungar som leder till en god köttproduktion och bibelhållet eller på sina håll ökande vildsvinsbestånd.

En större grad av samverkan mellan jägare och markägare är tveklöst nödvändigt.
Med hjälp av elektriska stängsel kan en hel del av grisarna hållas borta från odlade fält! I de flesta fall täcker inkomsten av kött eller jaktarrende förlusterna av gröda.

Steg två i åtelbyggandet - Rulletunnan!!

När grisarna kommer regelbundet till din tjärade trädstam är det dags för steg nummer två. Rulletunnan kan sysselsätta grisarna i timmar och det fina med denna är att det är endast grisarna som har förstånd till att rulla tunnan för att få ut innehållet! Man vet att grisarna varit framme när tunnan är tom och så slipper man mata duvorna med dyrt foder. En begagnad plasttunna rymmande cirka femtio liter med lock som går att försluta inköps, kan oftast fås för cirka femtio kronor. I tunnans sida borras hål - prova dig fram - de får inte vara för stora, då tömmer grisarna tunnan för snabbt och så kommer det mycket vatten in när det regnar. I bottens centrum borras ett hål så att ett rep av plast kan stoppas in och därefter slås en stor knuta på insidan. En stolpe slås ner i marken och repet från tunnan, cirka två meter, görs ordentligt fast i stolpen. Dyrt foder - vildsvinen älskar majs - majs är nummer ett men ärtor och vete kan ibland duga. Tunnan laddas med tre till fyra kg och ställs upp. Har du tur hittar grisarna tunnan snabbt. När du kommer till åtelplatsen och ser att tunnan ligger ner och är tom då kan du räkna med regelbundna grisbesök framöver.

Gör trätjära kollen!!

Inköp en burk trätjära och bestryk ett träd av mindre värde (trädet kommer att skadas av grisarnas behandling) från marknivå och cirka en meter upp. Styrk även ut lite tjära så högt du når på stammen - då förs tjärlukten vidare med vinden längre bort och gör det lättare för svinen att hitta till tjärträdet. För att skydda sig mot parasiter i huden älskar vildsvinen att stryka sig i tjäran - fungerar som myggolja för grisar - tjäran drar minst lika bra som foder och måste finnas på varje grisåtel! Tjäran drar även vintertid. Finns det vildsvin på din mark dröjer det inte länge för än du märker det i tjäran!! Vanlig trätjära på fyra kilos burk går bra - behöver inte vara special vildsinstjära - den kostar bara onödigt extra!

Så här fin blev trofén från galten som jag skjöt den 22 juli 2009 i Eket. Betarna var 16 cm långa och pryder nu väggen i vårt hem. Det är inte svårt att själv göra i ordning sin vildsvinstrofé och kommer jag senare att skriva hur man gör det lätt och enkelt!

En vildsvinsgalt på 140 kg levandevikt skjöt jag i Eket den 22 juli 2009. Det blev 64 kg smakrikt kött till frysboxen. Det går en ännu större galt till min åtel i Eket. Jag har sett den flera gånger men avstått från skott. Han behövs i avelsarbetet tycker jag och risken att han inte smakar så bra är stor så han får leva!

Många tycker det är fel att använda ljusförstärkare vid vildsvinsjakt nattetid. Jag tycker det är minst lika OK som att ha fast belysning på åtelplatsen.